Brister och utvecklingsområden på majoriteten av granskade skolor

Den stora majoriteten av Skolinspektionens beslut finns representerade i vår löpande granskning. Där ser vi att det är fortsatt vanligt med brister inom bland annat särskilt stöd och arbetet mot kränkande behandling. På ett mindre antal skolor är bristerna allvarliga och myndigheten har ingripit kraftfullt. Vi ser också stabila kvalitetsmönster över tid på skolor där vi genomfört planerad kvalitetsgranskning.

Skolinspektionens viktigaste erfarenheter och iakttagelser 2024:

• Det är fortsatt vanligt med brister inom arbetet med särskilt stöd och kränkande behandling.
• På skolor som förlagts med vite har vi sett särskilt allvarliga brister inom bland annat särskilt stöd, undervisning och trygghet.
• Stabila kvalitetsmönster över tid på skolor där vi genomfört planerad kvalitetsgranskning.
• Fortsatta utvecklingsbehov inom rektors ledarskap, risk att begränsande könsmönster består utan medvetet och strategiskt jämställdhetsarbete.
• Utvecklingsbehov på flera skolor när det gäller att ge stimulans till elever som ligger långt fram i sitt lärande.

Vanligaste bristerna fortsatt inom särskilt stöd och arbetet mot kränkande behandling

Av de skolor som har ingått i myndighetens planerade och riktade tillsyn har Skolinspektionen bedömt att en majoritet har brister. Inom ramen för vår riktade tillsyn på generell nivå har 281 beslut fattats och brister har konstaterats i två tredjedelar av besluten. Inom ramen för den planerade tillsynen har 161 beslut fattats. Brister har konstaterats i mer än nio av tio av dessa beslut.

Bristerna följer ett välbekant mönster. Likt tidigare år kan vi konstatera att de vanligaste bristerna är kopplade till skolornas arbete med särskilt stöd (vi beskriver våra erfarenheter utförligare i nästföljande kapitel Elever blir fortsatt utan rätt stöd i rätt tid). Vi ser även fortsatt att brister inom skolornas arbete mot kränkande behandling hör till de vanligare. På vissa skolor rör det sig om mer avgränsade brister i skolans dokumentation eller om enstaka händelser som borde ha anmälts till rektorn. Andra skolor har betydligt mer omfattande brister som ofta hänger ihop med större problem i skolornas trygghetsskapande arbete. Det handlar exempelvis om att skolorna till stora delar saknar ett målinriktat arbete mot kränkande behandling och att de eventuella kränkningar som sker inte alltid tas på allvar. Vi ser exempel på skolor där hårt språkbruk, nedsättande kommentarer och ”skojbråk” kan övergå i fysiska kränkningar och att detta har normaliserats och inte längre leder till att personalen agerar i någon större utsträckning. Vi ser också exempel på att personalen inte anmäler alla uppgifter om kränkande behandling till rektorn med följd att huvudmannen saknar en samlad bild av kränkningarna och får därför svårt att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att fler kränkningar sker.

Vi ser också brister i förhållande till skolornas planer mot kränkande behandling där centrala delar saknas för att de ska vara ett ”levande” dokument och ett stöd i skolornas arbete. När viktiga delar saknas i det förbyggande arbetet finns också risk att de problem som finns på vissa skolor med otrygghet, hot och kränkningar, tillåts fortgå. För eleverna på dessa skolor riskerar detta att påverka skoldagen på flera sätt – från hur de mår och trivs, till deras förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Brister i arbetet med att se till att eleverna möter behöriga lärare är också vanligt

När Skolinspektionen konstaterar brister i förhållande till undervisningen handlar det ofta om att vi ser svagheter i huvudmännens ansträngningar för att eleverna ska undervisas av behöriga lärare i alla ämnen. Tillsynen visar exempelvis att andra faktorer än ämnesbehörighet styr tjänstefördelningen så som lärarnas egna önskemål eller en strävan mot att eleverna ska undervisas av så få lärare som möjligt. För eleverna blir konsekvensen att de inte undervisas av ämnesbehöriga lärare i den utsträckning som faktiskt hade varit möjligt. På en skola fann vi som exempel att flera klasser i mellanstadiet undervisades av obehöriga lärare i matematik, engelska och de naturorienterande ämnena, trots att skolan hade behöriga lärare i dessa ämnen. I intervjuer med Skolinspektionen framgick att syftet var att stärka tryggheten genom att eleverna i stor utsträckning som möjlighet skulle undervisas av en och samma lärare. Detta är dock inte godtagbara skäl för att frångå huvudregeln om att eleverna ska undervisas av behöriga lärare. I andra fall handlar bristerna om att huvudmannen inte i tillräcklig utsträckning har försökt rekrytera behöriga och legitimerade lärare, trots att det saknats i flera ämnen.

Allvarliga brister på närmare 40 skolor

Årets tillsyn ger exempel på skolor som är mycket långt ifrån att uppfylla sitt åtagande, och vars huvudmän inte lever upp till sitt ansvar. Vid 25 skolor, med totalt över 7000 elever, har Skolinspektionen bedömt att bristerna är så allvarliga att det föreläggande som riktats mot huvudmännen har förenats med vite. Vid elva skolor har myndigheten använt sitt skarpaste ingripande och återkallat huvudmännens tillstånd (vilket vi beskriver utförligare i kapitlet Stärkt fokus på oseriösa aktörer inom skolväsendet). Skolinspektionen kan konstatera att det finns en variation bland de skolor vars huvudmän har förelagts med vite. Andelen kommunala respektive enskilda huvudmän avviker inte nämnvärt i förhållande till deras totala andel bland Sveriges grund- och gymnasieskolor. Vad som förenar dessa skolor och deras huvudmän är dock att de brister som Skolinspektionen har identifierat är av den art att de allvarligt försvårarar elevernas förutsättningar att nå målen för utbildningen.

Bland de skolor med så allvarliga brister att Skolinspektionen har förelagt huvudmännen med vite finns flera exempel på skolor där eleverna långt ifrån får den undervisning som de har rätt till. Det rör sig om skolor där lärarledd undervisning saknas i flera ämnen och över tid. Eleverna hänvisas i stället till självstudier där det saknas tillgång till lärare som kan hjälpa dem. Vid en skola bedrevs undervisningen i samtliga årskurser återkommande av vikarier som i vissa fall varken gav genomgångar, förklarade uppgifter för eleverna eller på annat sätt ledde undervisningen. Brist på lärare och inställda lektioner resulterar i att eleverna inte får den garanterade undervisningstiden i flera ämnen.

Även när det kommer till skolor med särskilt allvarliga brister är det dock brister i arbetet med extra anpassningar och framför allt särskilt stöd som är vanligast förekommande. Av de skolor som förelagts med vite finns brister kopplade till skolornas stödarbete på fyra av fem. Det rör sig om skolor som ofta brister i hela stödprocessen. Från att ge eleverna extra anpassningar till att uppmärksamma, utreda och se till att elever i behov av särskilt stöd får det. Samtidigt finns på flera av skolorna ett stort antal elever som fått betyget F i ett eller flera ämnen flera terminer i rad. Dessa elever riskerar att inte nå gymnasiebehörighet men har ändå inte anmälts till rektorn och inte heller utretts för behov av särskilt stöd.

Andra återkommande exempel handlar om allvarliga brister kopplade till trygghet, studiero och skolornas arbete med att motverka kränkande behandling. På en skola framgår att incidenter kopplade till hot, slagsmål och hårt språkbruk inträffar varje vecka och ibland dagligen. Samtidigt finns brister i skolans arbete med att motverka och förebygga kränkande behandling. På andra skolor kan elever ha hög frånvaro utan att skolan utreder orsaken till att eleverna inte är i skolan. En skola gjorde bedömningen att det fanns 136 elever med upprepad eller omfattande frånvaro, samtidigt som det för endast en elev hade initierats en frånvaroutredning.

Sammansatta problem risker att förstärka varandra

Bland skolorna med allvarliga brister finns ibland en större problematik. Det är inte ovanligt att den syns över flera år. Det kan till exempel handla om skolor i socioekonomiskt svaga områden eller i kommuner med låg utbildningsnivå. Vi ser exempel där huvudmannen har svårt att rekrytera behöriga lärare och det har varit omsättning på rektorer. Brister kan ibland ha rättats men de återkommer vilket tyder på att huvudmannen inte lyckats vända utvecklingen på en skola. Inte sällan tycks de problem som finns också förstärka varandra. Negativa spiraler i form av exempelvis svag styrning från huvudmannen i kombination med hög rektorsomsättning kan göra att de utmaningar skolan har förstärker varandra. När rektorn exempelvis inte har sett till att obehöriga lärare får det stöd de behöver riskerar flera delar av undervisningen att bli lidande. Eleverna riskerar därigenom att inte få den ledning och stimulans de behöver, extra anpassningar riskerar att utebli, vilket i sin tur riskerar leda till att frånvaron ökar och studieron minskar. På några av de skolor vi konstaterat allvarliga brister har den här typen av negativa spiraler funnits.

Både antalet vitesbeslut och beloppen är högre än tidigare år

Antalet vitesbeslut är något högre än föregående år men framför allt är beloppen avsevärt mycket högre än år 2023. Skälen till de högre beloppen är bland annat att aktörerna inom friskolesektorn under de senaste åren blivit större rent ekonomisk, och därmed vitesbeloppen, i syfte att vara ekonomiskt kännbara. Skolinspektionens arbetssätt har också förändrats till viss del, där huvudmannens samlade ekonomi i större utsträckning avgör hur högt vitesbelopp som sätts. Årets belopp varierar mellan 300 000 kronor (mindre fristående skola) och 8 000 000 kronor (skola som ingår i större koncern). Det genomsnittliga vitesbeloppet för 2024 var drygt 2 000 000 kronor, vilket kan jämföras med ett genomsnitt på omkring 700 000 för 2023.

Stabila kvalitetsmönster på granskade skolor över tid – fortsatt utvecklingsbehov inom rektors ledarskap

Under året har Skolinspektionen genomfört 481 planerade kvalitets-granskningar, varav 456 på skolenhetsnivå och 25 på huvudmannanivå. Vi bedömer om skolorna inom fyra olika områden (se diagram 1 och 2) når upp till Skolinspektionens kvalitetskriterier i hög utsträckning, i flera delar eller i låg utsträckning. Nära nio av tio skolor (85 procent) behöver utveckla arbetet inom ett eller flera av dessa områden för att sammantaget nå en hög kvalitet i elevernas utbildning. Huvudmännen bedöms inom två områden och andelen med utvecklingsområden är drygt åtta av tio.

På en övergripande nivå kan vi konstatera att de utvecklingsbehov vi såg på skolorna 2018 är snarlika de vi sett på de grund- och gymnasieskolor vi granskat under 2024. Rektors ledarskap är det område där vi konsekvent bedömt att lägst andel skolor når en hög kvalitet i arbetet. På motsvarande vis har skolornas arbete med trygghet och studiero varit det område som vi oftast bedömer att skolorna håller en hög kvalitet inom. Däremellan har det varierat något under åren om vi har sett störst utvecklingsbehov inom undervisningen eller inom arbetet med bedömning och betygssättning.

I diagram 1 redovisas andelen grund- och gymnasieskolor med kvalitet i hög utsträckning, kvalitet i flera delar samt kvalitet i låg utsträckning för respektive granskningsområde 2024.

Diagram 1. Kvalitetsbedömning inom planerad kvalitetsgranskning per granskningsområde, grund- och gymnasieskola, 2024.

Risk att begränsande könsmönster inte utmanas när svagheter i jämställdhetsarbetet består

Inom vår planerade kvalitetsgranskning ser vi oftast utvecklingsbehov inom rektors ledarskap. Likt tidigare år handlar det många gånger om att grund- och gymnasieskolornas jämställdhetsarbete behöver förbättras. Ofta saknas det en systematik i skolornas arbete, exempelvis över vilka underlag som behövs för att analysera eventuella könsskillnader. När underlag samlas in som visar könsskillnader i exempelvis kunskapsresultat och elevernas upplevelse av trygghet kan vi å andra sidan möta en osäkerhet över vilka åtgärder som skolan ska vidta. Att de könsskillnader och könsmönster som finns på en skola eller i en klass avfärdas är något Skolinspektionen mött i många olika granskningar. I stället hänförs de skillnader som finns till beteenden och resultat hos enskilda individer, och skolorna återkommer ofta till att de ”inte ser kön” hos eleverna. Skolinspektionen kan konstatera att denna könsblindhet riskerar att leda till att skolornas jämställdhetsarbete tappar styrfart och att begränsande könsmönster inte utmanas på det sätt som varit möjligt, om könsskillnaderna i stället blivit föremål för analys och utvecklingsarbete.

Skolan har ett ansvar att arbeta i takt med och med en strävan att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Mot bakgrund av de resultatskillnader som finns mellan pojkar och flickor inom skolan, inte minst vad gäller kunskapsresultat eller upplevelse av trygghet anser Skolinspektionen att det är bekymmersamt att vi fortsatt ser svagheter i rektors ledning och styrning av skolans strategiska och målmedvetna arbete med att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Att stimulera elever som ligger långt fram i sitt lärande och skapa högre elevdelaktighet kan höja undervisningens kvalitet ytterligare

Sett till skolans kärnprocess, undervisningen, är vår vanligaste bedömning inom planerad kvalitetsgranskning att den i många delar är välfungerande . Viktiga aspekter så som tydlig struktur, variation och att lärarna genomgående har höga förväntningar på eleverna präglar generellt undervisningen. De allra vanligaste utvecklingsområdena på dessa skolor handlar i stället lärarnas anpassningar av innehåll och arbetssätt och om elevernas delaktighet i undervisningen.

En central utgångspunkt i skollagen och läroplanen är att undervisningen ska utgå från och anpassas efter de enskilda elevernas olika behov och förutsättningar. Varje elev ska ges ledning och stimulans efter sina förutsättningar. Något som återkommer bland de skolor där undervisningen i flera delar möter våra kvalitetskriterier är att lärarna har ett strukturerat och medvetet arbete för att anpassa undervisningen utifrån de elever som har svårt att nå målen. Däremot saknas många gånger ett motsvarande arbete med att utmana de elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling. I våra observationer och intervjuer ges exempel på att elever som snabbt blir klara med en uppgift får ägna resterande del av lektionen åt att läsa, rita eller arbeta med ett annat ämne. Eleverna kan behöva vänta in sina klasskamrater innan de får möjlighet att arbeta vidare. I andra fall får eleverna förvisso tillgång till nya uppgifter, men av karaktären ”mer av samma” och på samma kunskapsnivå som tidigare uppgifter. Gemensamt för de här skolorna är att de behöver se till att eleverna också får mer utmanande uppgifter, så att de stimuleras så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och vidhåller sitt intresse för skolarbetet.

Ett annat vanligt utvecklingsområdet bland de skolor som inom undervisningen bedöms i vår ”mellannivå” är att eleverna i större utsträckning behöver göras delaktiga i planering och utvärdering av undervisning. Vanliga exempel från skolorna är att elevernas inflytande begränsas till några enstaka aspekter av undervisningen, så som val av redovisningsform. Delaktighet och inflytande är viktiga aspekter i skolans i skolans värdegrundsuppdrag. En central utgångspunkt är att undervisningen inte bara ska förmedla kunskap om de grundläggande demokratiska värdena utan också bedrivas i demokratiska arbetsformer. Eleverna ska ges ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll något vi alltså kan konstaterats kan utvecklas på skolorna för att undervisningen ska nå högre kvalitet.

Rektors pedagogiska ledarskap nära förknippat med utbildningens kvalitet även inom anpassade skolan

Skolinspektionens erfarenheter visar att rektors ledarskap många gånger har en avgörande betydelse för utbildningens och undervisningens kvalitet. Så gäller också för den anpassade grund- och gymnasieskolan. Ett nära och aktivt pedagogiskt ledarskap är en av de aspekter som utmärker de anpassade skolor som bedöms ha en hög kvalitet inom alla våra bedömningsområden. På motsatt vis ser vi att svagheter i rektors ledarskap många gånger hänger samman med andra utvecklingsområden. Hinder i den fysiska lärmiljön och att personalen saknar den kompetens som krävs för att kommunicera med en del av eleverna är några exempel från skolor där vi ser svagheter i rektors ledarskap. Att eleverna mycket sällan får lämna skolans lokaler, interagera med det kringliggande samhället och öva på sådant som behövs för ett aktivt samhällsliv är andra exempel, hämtade från skolor med omfattade utvecklingsbehov.

Diagram 2. Kvalitetsbedömning inom planerad kvalitetsgranskning per granskningsområde, anpassad grund- och gymnasieskola, 2024.

Likt grund- och gymnasieskolan ser vi att rektorerna inom den anpassade skolan många gånger saknar den viktiga nulägesbild som behövs för att kunna leda ett träffsäkert utvecklingsarbete. Hur elevernas kunskapsutveckling ser ut, vad deras upplevelse av trygghet är och hur undervisningen bedrivs är exempel på sådant rektorerna många gånger saknar en samlad bild av. Vår granskning ger exempel på att den anpassade grundskolans utvecklingsarbete helt inlemmas i grundskolans. På en skola analyserades exempelvis undervisning och trygghet gemensamt för grundskolan och anpassade grundskolan, men de underlag som analyseras var till största del hämtade från grundskolan. De mål och åtgärder som formulerades utifrån analysen var därför i liten utsträckning anpassade utifrån de specifika utvecklingsbehov som fanns inom den anpassade grundskolan.

Utbildningen i den anpassade grundskolan ska bland annat ge eleverna viktiga kunskaper och värden, bidra till deras personliga utveckling, främja social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället. Utan en god nulägesbild, och ett aktivt utvecklingsarbete utifrån vad denna bild visar finns en risk att utbildningen inte utformas så att dessa viktiga syften nås.

Vi kan konstatera att undervisningen på flera av de granskade anpassade grund- och gymnasieskolorna når upp till myndighetens kvalitetskriterier i hög utsträckning. På dessa skolor utgår lärarna från en god kännedom om elevernas behov och kunskapsutveckling. Lärare och elevstödjande personal har en gemensam syn på hur instruktioner, stöd och återkoppling ska ges, vilket skapas genom en kontinuerlig dialog.

Vi ser att undervisningen på skolor som når hög kvalitet är pedagogiskt tillgänglig och anpassad till elevernas intressen och behov. Som exempel ser vi att lärare använder varierade kommunikationssätt, såsom bilder, dofter, stödtecken, rörelse och sång, för att främja lärande. Konkret material och personliga hjälpmedel används vid behov och undervisningen är i hög utsträckning fysisk tillgänglig genom anpassade lokaler som möter elevernas behov.