Flera avslag inom tillståndsprövning med ny reglering
Antalet ansökningar om nyetablering eller utökning av fristående skola befinner sig fortsatt på en förhållandevis låg nivå. Vi kan konstatera en viss diskrepans mellan önskemål om att starta högskoleförberedande program och behovet av yrkesprogram vilket inneburit ovanligt många avslag.
Skolinspektionens viktigaste erfarenheter och iakttagelser 2024:
- Antalet ansökningar om nyetablering eller utökning av fristående skola är ungefär på samma nivå som 2023, men fortsatt på en förhållandevis låg nivå vilket kan ha flera tänkbara förklaringar.
- Nya bedömningar kring planering och dimensionering av gymnasial utbildning präglar årets tillståndsprövning. Skolverkets regionala planeringsunderlag har varit ett viktigt stöd i arbetet.
- Många avslag till följd av diskrepans mellan sökandes önskemål om att starta högskoleförberedande program och behovet av ökning av utbildningsplatser inom yrkesprogram.
Antalet ansökningar om att starta fristående skola fortsatt på en förhållandevis låg nivå
Skolinspektionen tog i 2024 års ansökningsomgång emot totalt 83 ansökningar gällande nyetablering eller utökning av fristående grund- och gymnasieskolor (exklusive ansökningar om avvikelse från de nationella programmen i gymnasieskolan). Det antalet är i nivå med 2023, då 74 ansökningar kom in, men är nästan en halvering jämfört med tidigare år. Att antalet ansökningar fortsatt är på en förhållandevis låg nivå kan ha flera möjliga förklaringar. Det kan finnas demografiska faktorer som till exempel befolkningsminskning som påverkar. Det kan också vara så att huvudmän avstår från att ansöka när brister i den befintliga verksamheten har konstaterats vid tillsyn. Ytterligare en aspekt som sannolikt leder till ett minskat antal ansökningar är att företagsförvärv sker vid sidan av tillståndsprövningen. Eftersom huvudmannaskapet är bibehållet om man köper samtliga aktier i ett bolag krävs idag inget nytt tillstånd.
Skolinspektionen kan även konstatera att antalet ansökningar om nyetablering minskat jämfört med tidigare år och är de lägsta sedan statistiken började sammanställas 2010. En tänkbar förklaring till det kan vara fortsatt osäkra ekonomiska faktorer och att det delvis kan vara enklare för sökande att lägga till en utbildning till befintlig verksamhet än att etablera en ny skolenhet.
Flera avslag utifrån ny reglering om att utbildningen ska möta både elevers efterfrågan och arbetsmarknadens behov
FAKTA:
Den 1 juli 2023 trädde lagändringar i kraft som syftar till att det ska bli lättare för ungdomar och vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden samt att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv. Från och med den 30 juni 2025 ska utbildningar som godkänns för gymnasieskolor bidra både till att möta ungdomars behov och fylla arbetsmarknadens behov. Skolinspektionen har utgått från de nya bestämmelserna vid prövningen av ansökningar om godkännande som huvudman för gymnasieutbildning som ska starta hösten 2025.
Som en del av reformen har Skolverket fått i uppdrag att utarbeta planeringsunderlag som stöd för huvudmännens planering, dimensionering och erbjudande av utbildning som avser bland annat gymnasieskolans nationella program. Underlagen är bland annat avsedda att användas av enskild som underlag inför en eventuell ansökan om godkännande att starta en ny utbildning. De är även avsedda att användas av Skolinspektionen när myndigheten prövar sådana ansökningar.
Många av ansökningarna om att starta eller utöka gymnasieskola läsåret 2025/26 har avslagits eftersom Skolinspektionen bedömt att de sökta utbildningarna inte uppfyller kravet i 2 kap. 5 § fjärde stycket skollagen att utbildningen ska bidra till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov. Totalt 31 av 47 ansökningar om att starta eller utöka gymnasieskola fick avslag med den motiveringen. Skolinspektionen har i sin prövning av ansökningarna haft stöd av de länsvisa regionala planeringsunderlag för gymnasial utbildning som Skolverket tagit fram. I planeringsunderlagen analyserar Skolverket utbudet av gymnasial utbildning i förhållande till arbetsmarknadens behov samt unga och vuxnas efterfrågan på och behov av gymnasial utbildning, på regional nivå och gör en bedömning av behovet av förändringar i länets utbildningsutbud. Skolverkets bedömning på ett nationellt plan är att det behöver ske en omdisponering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan, från högskoleförberedande program till yrkesprogram, för att bättre matcha arbetsmarknadens behov. Den bristande matchningen finns inte bara mellan utbildningsutbud och arbetsmarknadens behov, matchningsproblematiken finns också mellan unga och vuxnas efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadens behov. De senaste tio åren har andelen unga som söker till ett yrkesprogram minskat.
Diagram 3. Andelen avslag på ansökningar om godkännande som huvudman för gymnasieskola över tid.
Skolinspektionen kan konstatera att det finns en diskrepans mellan vilka program som sökanden vill kunna erbjuda (i huvudsak högskoleförberedande program) och Skolverkets bedömningar i de regionala planeringsunderlagen av vilka utbildningar där andelen utbildningsplatser bör öka (framför allt yrkesprogrammen). Detta kan vara en indikation på att sökande inte i tillräcklig grad uppmärksammat eller anpassat sig till de nya kraven.
De regionala planeringsunderlagen har utgjort stöd i bedömningen
Skolinspektionen har i hög utsträckning tagit utgångpunkt i Skolverkets regionala planeringsunderlag som stöd för tillståndsprövningen. De regionala planeringsunderlagen som Skolverket tagit fram är ett statligt tillhandahållet underlag som har tagits fram i syfte att utgöra ett stöd för bland annat enskilda som ansöker om godkännande som huvudman för gymnasieskola. Ett annat syfte med planeringsunderlagen är att utgöra stöd för Skolinspektionens prövning av sådana ansökningar. Planeringsunderlagen innehåller omfattande statistik och uppgifter från flera olika källor som ger en bred och samlad bild av arbetsmarknadens behov, ungdomars efterfrågan och utbildningsutbudet i respektive län. Skolinspektionen har vid handläggningen av ärendena gällande ansökningar om godkännande som huvudman för gymnasieutbildning tillfört Skolverkets regionala planeringsunderlag för det aktuella länet till ärendet och gett sökanden tillfälle att yttra sig över detta.
I de fall då Skolverket i sitt regionala planeringsunderlag gjort bedömningen att antalet eller andelen platser på ett program bör vara oförändrat eller minska har myndigheten inte i något fall funnit skäl att göra en annan bedömning än den som Skolverket har gjort. Vi har inte heller bedömt att det i något ärende framkommit omständigheter som talar för att efterfrågan och/eller arbetsmarknadsbehovet ser annorlunda ut för den nationella inriktning på programmet som ansökan avser. Skolinspektionen har i dessa fall bedömt att den sökande inte har visat att de sökta utbildningarna bidrar till att både möta ungdomars efterfrågan och fylla ett arbetsmarknadsbehov på det sätt som avses i 2 kap. 5 § fjärde stycket skollagen och därför avslagit ansökan.
De sökandes skäl till att frångå de regionala planeringsunderlagen har bedömts vara otillräckliga
Skolinspektionen kan konstatera att många sökande har angett olika argument till varför de anser att det finns skäl att frångå den slutsats som framgår av Skolverkets regionala planeringsunderlag. Eftersom de underlag de sökande hänvisar till i många fall ingår i underlaget för Skolverkets planeringsunderlag har Skolinspektionen inte funnit att dessa skäl varit tillräckliga som grund för att frångå Skolverkets bedömning.
Hänvisning till intresseundersökningar inte tillräckligt för att visa en bredare efterfrågan
Det förekommer exempel på att sökande, för att visa att den sökta utbildningen svarar mot ungdomars efterfrågan, hänvisat till den intresseundersökning som de genomfört för att visa att det finns ett riktat intresse från målgruppen för den planerade utbildningen och skolenheten. Skolinspektionen har i dessa fall inte funnit skäl att frångå Skolverkets bedömning på den grunden, utan konstaterat att en intresseundersökning som genomförts för att visa ett riktat intresse för en viss utbildning vid en viss skolenhet inte i sig visar att det också finns en bredare efterfrågan på utbildningen som inte redan är tillgodosedd genom befintligt erbjudna platser. Myndigheten har vidare bedömt att ett allmänt intresse utifrån frågor vid gymnasiemässor och öppet hus inte heller är tillräckligt för att visa att det också finns en bredare efterfrågan på utbildningen som inte redan är tillgodosedd genom befintligt erbjudna platser.
Hänvisning till enstaka källor som redan ingår i planeringsunderlagen har inte varit tillräckligt för godkännande
Ett antal sökande har angett befolkningsökning i målgruppen som skäl för att det kommer finnas ett behov av utbildningsplatser på den utbildning som ansökan avser. Ett flertal sökande har också, när det gäller att utbildningen ska fylla ett arbetsmarknadsbehov, hänvisat till Arbetsförmedlingens yrkesprognoser eller uppgifter från branschföreträdare. Eftersom Statistikmyndigheten SCB:s demografiska rapporter, uppgifter från Arbetsförmedlingens yrkesprognoser och uppgifter från branschföreträdare ingår i underlaget för det regionala planeringsunderlaget, och sålunda har beaktats av Skolverket vid dess bedömning, har Skolinspektionen inte funnit skäl att frångå Skolverkets bedömning.
Skolinspektionens arbete med planering och dimensionering fortsätter
Sju av Skolinspektionens beslut om avslag på grunden att den sökta utbildningen inte möter ungdomars efterfrågan eller bidrar till arbetsmarknadens behov har överklagats till domstol. Vägledande avgöranden i frågan blir viktiga för att vi ska kunna utveckla vår tillståndsprövning. Skolinspektionen deltar också i dialog med Skolverket i det påbörjade arbetet med att ta fram kommande underlag för planering och dimensionering. Därutöver pågår nu vid Skolinspektionen ett utvecklingsarbete för att genomföra inspektion av skolhuvudmännens arbete avseende bestämmelserna om planering och dimensionering av gymnasial utbildning.