Risker kring regleringen av internationella skolor

Skolinspektionens förstärkta uppdrag om att motverka välfärdsbrott gör att vi lyfter vissa identifierade sårbarheter i skolsystemet. Internationella skolor utgör en särskild utbildningsform utanför skolväsendet med en lägre grad av reglering vilket därmed begränsar vår möjlighet att ingripa. Dessa verksamheter tar samtidigt del av allmänna medel men omfattas inte av samma kontroll som grund- och gymnasieskolor inom skolväsendet.

Skolinspektionens viktigaste erfarenheter och iakttagelser 2024:

Utifrån myndighetens förstärkta uppdrag och rådande samhällsutveckling vill vi lyfta vissa risker vi menar kan föreligga med den kombination av villkor som gäller för internationella skolor.
Begränsat regelverk och därmed begränsad tillsyn samt avsaknad av ägar- och ledningsprövning av verksamheter inom den särskilda utbildningsformen internationella skolor innebär minskad insyn och kontroll från Skolinspektionen.
Totalförsvarets forskningsinstitut har lyft risker vad gäller utländskt ägande av grund- och gymnasieskolor i Sverige. Skolinspektionen bedömer att dessa risker även kan aktualiseras när det gäller internationella skolor.

Fakta:

Internationella skolor utgör en särskild utbildningsform utanför skolväsendet. En internationell skola är en skola där utbildningen inte följer den svenska läroplanen, utan ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan. Dessa skolor riktar sig i första hand till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid.

Enligt huvudregeln får ett barn fullgöra sin skolplikt i en internationell grundskola som har en enskild huvudman, om den enskilda huvudmannen godkänts som huvudman för en sådan skola av Skolinspektionen, eller som har en kommunal huvudman, om kommunen har fått ett medgivande från Skolinspektionen, och

barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid,
barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och vill avsluta sin utbildning i Sverige,
det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämna Sverige för en längre tid, eller
barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och tillräckliga kunskaper i språket för att följa undervisningen.

Av elever för vilka hemkommunen är skyldig att lämna bidrag får huvudmannen ta ut en avgift för att täcka rimliga merkostnader för utbildningen som är hänförliga till

att utbildningen följer ett annat lands läroplan eller en internationell läroplan, vilket inkluderar merkostnader för ackreditering eller auktorisation och avgifter till relevanta organisationer, eller
att utbildningen i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige för en begränsad tid.

Avgiften ska vidare vara skälig med hänsyn till de kostnader som den är avsedd att täcka, de bidrag huvudmannen får och omständigheterna i övrigt.

Begränsade möjligheter för Skolinspektionen att kontrollera internationella skolor

Internationella skolor utgör en särskild utbildningsform utanför skolväsendet. Då internationella skolor inte är en del av skolväsendet gäller skollagens gemensamma bestämmelser endast om det anges särskilt. Bestämmelserna i 6 kap. skollagen om åtgärder mot kränkande behandling gäller för internationella skolor (se 6 kap. 1 § andra stycket skollagen). Däremot är till exempel bestämmelserna i 5 kap. om trygghet och studiero inte tillämpliga vid internationella skolor (se 5 kap. 2 § skollagen).

Skolinspektionen vill lyfta att stora delar av skollagen inte är tillämplig på internationella skolor vilket innebär att myndigheten utövar tillsyn av dessa skolor utifrån en mer begränsad reglering. Samtidigt kan vi konstatera ett visst ökat intresse att etablera en internationell skola i Sverige. Den mer begränsade regleringen dessa skolor omfattas av innebär att Skolinspektionen till exempel inte kan agera om det skulle komma till myndighetens kännedom att det finns brister i lämplighet, insikt i de ekonomiska och associationsrättsliga regelverken eller de ekonomiska förutsättningarna i övrigt hos en huvudman. Vi vill i sammanhanget även lyfta att det kan finnas en risk att elever och deras vårdnadshavare som väljer en utbildning vid en internationell skola inte heller är fullt medvetna om att elever som genomgår sin utbildning vid en sådan skola kan komma sakna vissa kunskaper eller betyg som krävs för behörighet till svenska gymnasie- eller högskoleutbildningar. Värt att notera är dock att vårdnadshavare och elever ska ges tydlig information om en internationell skolas särart.

Skolinspektionens tillståndsprövning är också begränsad när det gäller internationell skola. Skolinspektionen kan inte genomföra någon ägar- och ledningsprövning och alltså inte kontrollera vare sig ägar- och ledningskretsens insikt och lämplighet eller huvudmannens ekonomiska förutsättningar på dessa skolor samtidigt som skolorna finansieras av allmänna medel likt andra skolor.

Skolinspektionen menar att strukturen eller den konstruktion som gäller för internationella skolor innebär vissa sårbarheter i systemet. Myndigheten har i rapporten Skolinspektionens arbete med att förhindra välfärdsbrottslighet lyft olika risker vi ser relaterat till internationella skolor och de undantag som gäller för denna utbildningsform.

Skolinspektionen ser vissa risker med regleringen av internationella skolor

Även om det i Sverige idag enbart bedrivs ett mindre antal internationella skolor ser Skolinspektionen en risk med den låga regleringsgraden och de därmed begränsade möjligheterna för Skolinspektionen till kontroll. Detta särskilt i kombination med både möjligheten att få del av allmänna medel och även kunna ta ut elevavgifter. Det är rimligt att anta att det finns särskilda risker i ett system där aktörer tar emot allmänna medel samtidigt som det finns begränsade möjligheter till kontroll. Som exempel på detta kan anges att Skolinspektionen bland annat har sett exempel där sökande, som fått avslag på en ansökan om godkännande som huvudman för grundskola med hänvisning till att kraven inom ägar- och ledningsprövningen inte varit uppfyllda, även ansökt om godkännande för internationell skola där en sådan prövning inte görs.

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) har på uppdrag av regeringen genomfört en studie avseende bland annat utländskt ägande och investeringar inom utbildningsväsendet. FOI uppger sin rapport över det utländska ägandet i den svenska skolan att det finns ett antal sårbarheter med utländskt ägande i friskolesektorn som innebär säkerhetsrisker. Det finns bland annat risk för att elever kan utsättas för antidemokratisk påverkan.

Enligt studien är det inte osannolikt att en utländsk antagonist skulle kunna investera i svenska skolor med syfte att påverka det demokratiska samhället. Skolverket har också konstaterat att det kan finnas risker med utländskt ägande i svensk grund- och gymnasieskola utifrån ett säkerhets- och beredskapsperspektiv. Med anledning av det förändrade säkerhetsläget och behovet av en höjd medvetenhet och beredskap vill Skolinspektionen uppmärksamma att de risker som FOI och Skolverket pekar på också kan finnas kopplat till internationella skolor i Sverige. Detta särskilt med anledning av den låga regleringsgraden och Skolinspektionens därmed begränsade möjligheter till kontroll av internationella skolor. Det är i sammanhanget viktigt att lyfta att det finns utmaningar för myndigheten vad gäller att genomföra ägar- och ledningsprövning när uppgifter behöver inhämtas från myndigheter i andra länder. En ägar- och ledningsprövning kan ändå, enligt myndigheten, ge förbättrade möjligheter till kontroll varför det kan finnas behov av att överväga en stärkt reglering på området.

Attraktivt att även profilera skolor inom skolväsendet som internationella

Skolinspektionen har i sin tillståndsprövning gjort iakttagelsen att det finns ett visst intresse hos enskilda huvudmän att profilera fristående grundskolor inom skolväsendet som internationella. Här avses grund- och gymnasieskolor som ingår i skolväsendet, det vill säga som inte är internationella skolor enligt 24 kap. skollagen. Att det anses attraktivt att synliggöra en internationell profil syns bland annat genom att det i ansökningarna framgår att verksamhetens namn har tydlig internationell prägel, antingen genom att ordet ”internationell” finns i namnet eller att hela skolans namn är på engelska. I en sådan internationell profil kan ingå att anordna delar av undervisningen på engelska. Antalet grundskolor där delar av undervisningen bedrivs på engelska har ökat avsevärt över tid.

Det finns inte någon helt entydig bild av kvaliteten på den engelskspråkiga undervisningen som bedrivs på svenska grundskolor eller av vilken effekt den har för elevernas ämnes- och språkkunskaper. Skolinspektionen har inlett en granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning när den ges i andra ämnen än språk. Vi har i granskningen sett exempel på att vissa skolor har utvecklingsområden i fråga om i vilken utsträckning undervisningen ger eleverna förutsättningar att utveckla både språk- och ämneskunskaper i såväl svenska som engelska. Granskningen kommer att färdigställas 2025.