Skolor med konfessionell inriktning
Under året har vi konstaterat brister på flera av skolorna och inte sällan handlar det om otillåtna konfessionella inslag i utbildningen. Vi har även konstaterat att undervisningen på vissa skolor inte tar utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet samt att vedertagna vetenskapliga förklaringsmodeller relativiseras.
Skolinspektionens viktigaste erfarenheter och iakttagelser 2024:
- Skolinspektionens förstärkning av tillsyn av skolor med konfessionell inriktning och ett förstärkt regelverk har lett till att fler brister upptäckts än tidigare år.
- Flera brister har konstaterats kopplade till konfessionella inslag. Bristerna varierar i omfattning, karaktär och har lett till olika typer av ingripanden.
- Flera brister har konstaterats inom området vetenskaplig grund. Även här varierar bristerna i omfattning, karaktär och har lett till olika typer av ingripanden.
Förstärkt tillsyn med särskilt fokus på konfessionella inslag och vetenskaplig grund
Skolinspektionen har med anledning av två regeringsuppdrag[1] inlett tillsyn av 28 skolor med konfessionell inriktning.[2] Därutöver har ytterligare 20 skolor med konfessionell inriktning berörts av någon form av granskning under året. Myndigheten har förstärkt sin tillsyn av skolor med konfessionell inriktning, bland annat genom att inleda riktad tillsyn utifrån ovan nämnda regeringsuppdrag på flera skolor med konfessionell inriktning. I dessa fall har särskilt fokus varit områdena konfessionella inslag i utbildningen och att undervisningen ska vara saklig, allsidig och vila på vetenskaplig grund. Myndigheten har även arbetat aktivt med att utveckla metoder och arbetssätt och att situationsanpassa utredningar i högre grad än tidigare. Vid 23 av de 28 skolor som omfattats av tillsyn med anledning av regeringsuppdragen har oanmälda besök gjorts i samband med tillsynen.
Flera brister kopplade till konfessionella inslag har konstaterats
Skolinspektionen har i år fattat flera beslut med brister inom området. I 16 av 28 beslut har brister konstaterats. Bristerna består i huvudsak av följande:
- Att det förekommit konfessionella inslag inom undervisningen (1 kap. 7 § skollagen)
- Att konfessionella inslag inte avgränsas från övriga aktiviteter i utbildningen (1 kap. 7 b § skollagen)
- Att det saknas möjlighet för elever att utebli från det konfessionella inslaget i utbildningen. (1 kap. 7 b § skollagen)
- Att elever och vårdnadshavare helt eller delvis inte är införstådda med att det konfessionella inslaget är frivilligt. (1 kap. 7 b-7 c §§
- skollagen)
- Att elever och vårdnadshavare inte fått skriftlig information om de konfessionella inslagen på det sätt som skollagen kräver. (1 kap. 7 c § skollagen)
Bristerna varierar i omfattning, karaktär och har lett till olika typer av ingripanden. De medför även konsekvenser i olika stor utsträckning för eleverna. Brister som medför större konsekvenser för eleverna handlar till exempel om att frivilligheten att delta i det konfessionella inslaget begränsas, genom att elevernas möjlighet att själva välja, eller ändra sig, inskränks.
Flera brister kopplade till vetenskaplig grund
Skolinspektionen har konstaterat flera brister inom området vetenskaplig grund på grund av genomförd tillsyn.[3] I 8 av 28 beslut, där området vetenskaplig grund bedömts, har brister konstaterats. Även inom detta område varierar det hur allvarliga och omfattande bristerna är. Vid en skola fattades ett beslut om vitesföreläggande. Den sammantagna bedömningen var att två av de konstaterade bristerna utgjorde ett allvarligt missförhållande och bestod bland annat av att undervisningen i ämnena biologi och skolans val (kristendom) inte uppfyllde kravet på saklighet och vetenskaplig grund. Detta genom att eleverna genom undervisningen inte gavs möjlighet att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.
I övriga beslut har brister förekommit i undervisningen i olika ämnen, bland annat naturorienterande ämnen, geografi och skolans val. Inom undervisningen i ett eller flera av dessa ämnen återkommer vissa företeelser vid flera skolor. I vissa fall har undervisningen presenterat ovetenskapliga, och ibland pseudovetenskapliga, ifrågasättanden av vetenskap som om de vore likvärdiga alternativ till vetenskapliga förklaringar. Dessa ifrågasättanden har bland annat varit kopplade till kreationism och intelligent design. Andra brister inom området vetenskaplig grund var bland annat att undervisningen inte gav förutsättningar för elever att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden eller att argumentation fördes om att skildringar ur bibeln är vetenskapligt grundade. Brister vid flera skolor har konstaterats som berör undervisning om självklara och grundläggande kunskaper, till exempel gällande jordens ålder.
Brister kan kopplas till skolans inriktning
Skolinspektionen anser att det är bekymmersamt att det vid ett flertal granskade skolor med konfessionell inriktning förekommer konfessionella inslag i undervisningen eller att det används i utbildningen på ett otillåtet sätt. Det är även bekymmersamt att undervisningen vid vissa skolor med konfessionell inriktning inte är saklig eller vilar på vetenskaplig grund, och att elever på så sätt inte ges förutsättningar att kunna skilja på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Skolinspektionen anser att det är rimligt att förvänta sig att myndighetens förstärkning av tillsyn av skolor med konfessionell inriktning ska leda till att dessa skolor får en ökad kunskap om regelverket inom dessa områden och vidtar nödvändiga åtgärder för att efterleva författningarnas krav. I viss mån kan det även ge en spridningseffekt för att öka kunskapen och regelefterlevnaden vid andra skolor med konfessionell inriktning. Det vill säga att huvudmän implementerar och efterlever den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 2 januari 2023, som ställer skärpta och tydligare krav gällande användningen av konfessionella inslag i utbildningen.
Antalet brister kan förklaras av flera olika faktorer
Skolinspektionen ser att det finns flera förklaringar till de brister myndigheten konstaterat inom området konfessionella inslag och inom området vetenskaplig grund. Våra regeringsuppdrag, tillsammans med den nya lagstiftningen inom området konfessionella inslag, har gett myndigheten skäl att förstärka tillsynen och öka fokus på regelefterlevnaden inom tillsynsområden som rör bestämmelser gällande konfessionella inslag. Förstärkningen har bland annat inneburit att vi under året inlett flera tillsynsärenden för skolor med konfessionell inriktning. Skolinspektionen har även utvecklat sina arbetssätt och utredningsmetoder i tillsyn och i flera fall gjort oanmälda besök vid skolorna. Metodutvecklingen har framför allt förbättrat våra möjligheter att få kännedom om de verkliga förhållandena på skolorna genom våra utredningar. Sammantaget har myndighetens tillsynsutredningar inom områdena blivit mer effektiva och träffsäkra, vilket har resulterat i att fler brister har blivit synliga i tillsynsutredningar än tidigare.
Ökad tillsyn av konfessionella inslag i utbildningen
Att myndigheten i sin tillsyn har sett flera brister inom området konfessionella inslag beror inte nödvändigtvis på att otillåtna konfessionella inslag förekommer vid skolor med konfessionell inriktning i högre grad än tidigare. Delvis kan skillnaden förklaras av att myndigheten i år har genomfört tillsyn inom området vid flera skolor.
Ny lagstiftning har inneburit tydligare krav
Antalet brister inom området konfessionella inslag kan även till stor del förklaras av den nya lagstiftningen med tillhörande förarbeten som trädde i kraft den 2 januari 2023. Därigenom skärptes och tydliggjordes kraven gällande användningen av konfessionella inslag i utbildningen. Den tillsyn som gjordes inom området innan 2 januari 2023 berördes inte av den nya lagstiftningen och därför förekom sällan brister inom området. Detta trots att många skolor med konfessionell inriktning berördes av tillsyn inom området även under 2022.
Flera brister inom området vetenskaplig grund
Skolinspektionen har utövat tillsyn för flera skolor inom området vetenskaplig grund. Utredningarna har även varit mer fördjupade för att klargöra om lärare bedriver undervisning där elever utvecklar förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att förklara omvärlden. Detta sammantaget har bidragit till att flera brister har konstaterats inom området. Lagkraven gällande vetenskaplig grund har inte ändrats i sak under de senaste åren, varför antalet brister inom området inte kan förklaras av revideringar i skolförfattningarna. Skolinspektionen ser inte heller att det sannolikt förekommer brister i högre utsträckning än tidigare inom detta område vid skolor med konfessionell inriktning.