Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling

Rapporten visar att många skolor behöver upprätta och följa rutiner för förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbete med kränkande behandling och trakasserier.

Den här kvalitetsgranskningen av skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling har genomförts i 50 grundskolor spridda över landet. Skolorna har valts ut på olika grunder. Flertalet av de utvalda skolorna har tidigare fått kritik för sitt värdegrundsarbete medan några, tvärtom, har valts för att de kan antas vara goda exempel i detta avseende.

De resultat som presenteras här gör inte anspråk på att ge en generell bild av svensk skola. Resultaten stöds dock av det som framkommit i den regelbundna tillsyn som under sex år genomförts i landets samtliga skolor samt i flera av Skolverkets rapporter. Det gör att slutsatser, bedömningar och resonemang i denna rapport bör vara till nytta för eleverna i flertalet skolor i Sverige.

Urvalskriterierna bidrar till att granskningens resultat i stor utsträckning kommer att visa vad som inte fungerar i arbetet med att garantera eleverna en trygg skoltillvaro. Skolinspektionen vill dock framhålla att det också finns exempel på skolor där värdegrundsarbetet fungerar bra.

Vid skolor som utgör goda exempel finns ett väl förankrat värdegrundsarbete med engagerade och tydliga skolledare. De har kända rutiner för hur arbetet ska bedrivas. Rutinerna följs av hela personalen och man genomför utredningar och uppföljningar. Dessa skolor har också tydligt involverat eleverna i värdegrundsarbetet och tar den kunskap och de synpunkter eleverna har på allvar.

Vad har framkommit vid kvalitetsgranskningen?

Många elever trivs i skolan

Vid granskningsbesöken framkommer att många elever trivs och känner sig trygga i skolorna. Detta gäller även de flesta av de skolor där Skolinspektionen riktar kritik mot värdegrundsarbetet. Att elever känner sig trygga och trivs i skolan är en förutsättning för fungerande inlärning.

Elever kränker varandra

I de granskade skolorna förekommer det (i varierande grad) att elever blir utsatta, utsätter andra eller bevittnar utsatthet. Många av skolorna klarar inte att få bestående stopp på kränkningar och trakasserier. I granskningen framkommer att kränkande behandling och trakasserier ibland bagatelliseras, det vill säga ses som naturliga inslag i skolans vardag.

Elever upplever sig kränkta av personal

Det förekommer att elever upplever sig kränkta av personal i de granskade skolorna. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att eleverna är i beroendeställning gentemot lärare.

Låg vuxennärvaro

Kvalitetsgranskningen visar att vuxennärvaron vid elevernas schemafria tid är låg vid flera av de besökta skolorna. Det betyder till exempel att elever har raster, köar i matsalen och byter om till idrotten utan att vuxna finns tillgängliga om problem skulle uppstå. Ofta finns rastvaktsschema på skolorna men de följs inte alltid i praktiken. Ett flertal skolor använder sig av system med kamratstödjare. Kvaliteten på det arbetet varierar; ibland är kamratstödjarna en viktig informationskälla för personalen när det gäller förekomsten av trakasserier och kränkningar, men det finns också skolor i granskningen där elever upplever att kamratstödjarna har ansvar för att lösa konflikter. Skolinspektionen vill betona att det alltid är de vuxna i skolan som är ansvariga för att förhindra, motverka och följa upp kränkande behandling och trakasserier.

Elever har ibland lågt förtroende för vuxna

Personal vid några av de granskade skolorna har inte vunnit elevernas förtroende när det gäller vuxnas förmåga och vilja att hantera konflikter och utsatthet. Vid flera skolor väljer elever att hantera situationer utan att blanda in personal där kränkande behandling och trakasserier uppstått. Orsaken till att personal inte alltid är involverad i konflikthantering varierar. Ibland litar eleverna inte på att personalen kan göra något bestående åt situationen. Ibland är de rädda för att bli utsatta av andra elever om de vänder sig till personal. Ibland tycker eleverna att konflikthantering tar för lång tid om de blandar in personal. Oavsett den bakomliggande orsaken innebär det att skolan kan förlora ett viktigt tillfälle att förankra den värdegrund samhället vilar på och att konflikter riskerar att lösas utanför ramarna för denna värdegrund.

Bristfällig kartläggning

Flera av de granskade skolorna genomför ingen kartläggning för att ta reda på var och när riskerna är som störst för att kränkande behandling och trakasserier ska uppstå. Det finns skolor som genomför en sådan kartläggning på ett bra sätt. Ibland saknas dock elevernas medverkan. Elever har en unik kunskap om situationen på respektive skola. Att genomföra kartläggningar tillsammans med eleverna är ett enkelt sätt få med sig dem i värdegrundsarbetet. Det underlättar också för skolorna att bedöma vilka riktade insatser som behöver vidtas för att garantera elevernas trygghet i skolan. En förutsättning för att skolorna ska kunna upprätta planer mot kränkande behandling som blir ett kraftfullt redskap i värdegrundsarbetet är att de grundas i en kartläggning av vilka behov som finns på skolan i detta avseende.

Rutiner finns men följs inte

De flesta av skolorna har rutiner för det åtgärdande arbetet, även om några saknar det. Men vid många skolor följer inte personalen de rutiner som finns i arbetet. Det finns till och med skolor där eleverna säger att de vuxna vänder bort blicken när något inträffar för att de inte orkar reagera längre. Det är inte heller ovanligt att arbetet bedrivs utifrån vuxnas individuella uppfattningar och kunskaper. Många skolor saknar ett gemensamt förhållningssätt i detta arbete.

Det saknas reflektion över förhållningssätt och normer

På flera av de granskade skolorna reflekterar personalen inte över sitt eget förhållningssätt eller sina egna normer, varken sinsemellan eller tillsammans med elever. Detta innebär att det i många skolor finns en omedvetenhet om vad i det vardagliga språkbruket och arbetssättet som kan ge upphov till föreställningar om vad som är normalt och vad som är onormalt.

Skolinspektionens huvudsakliga rekommendationer

  • De skolor som inte har rutiner för hur det förebyggande, förhindrande och åtgärdande arbetet ska bedrivas behöver upprätta sådana omedelbart.
  • De skolor som har rutiner måste förvissa sig om att dessa rutiner följs.
  • Vuxennärvaron vid elevernas lektionsfria tid behöver säkerställas.
  • Skolorna bör också undersöka om eleverna har förtroende för vuxnas förmåga att hantera utsatthet och arbeta medvetet för att höja det förtroendet.
  • Eleverna involveras i värdegrundsarbetet bör i högre utsträckning, så att den kunskap och de erfarenheter de har tas till vara.
  • Det är också av vikt att skolorna reflekterar över vilka förhållningssätt som råder samt genomför uppföljningar av arbetet i syfte att utveckla det.
  • För de skolor som använder kamratstödjare är det av vikt att deras roll tydligt klargörs.

 


plant

Fristående skola, Kränkande behandling, Värdegrundsfrågor

Detaljer om publikation

Skolors arbete vid trakasserier och kränkande behandling

2010-01-18

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

-

2010:1

2009:1745

Grundskolan

-