Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

I denna rapport redovisar Skolinspektionen kvalitetsgranskningen av skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. Granskningen visar främst att skolorna har uppenbara svårigheter att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov.

Enligt skollagen har alla ungdomar rätt till en likvärdig gymnasieutbildning. Alla ungdomar ska också ha likvärdiga möjligheter att välja skola och gymnasieprogram. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Med likvärdig utbildning menas istället att hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov.

Den här granskningen visar främst vad som inte fungerar i arbetet med att garantera elever med funktionsnedsättning en likvärdig utbildning. Skolorna som granskas har uppenbara svårigheter att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov, och det framkommer flera exempel på situationer som inte är tillfredställande.

Granskningen genomfördes i 33 gymnasieskolor spridda över landet. Urvalet av skolor utgår från i vilka skolor elever med synnedsättning, hörselnedsättning och rörelsehinder finns. Nedan följer de viktigaste iakttagelserna som Skolinspektionen har gjort.

Otillräckliga anpassningar i lärandemiljön

De flesta skolor som ingår i granskningen har inte lokaler som uppfyller elevernas olika behov. Trots att behovet varit känt länge tar anpassningar långt tid att genomföra. Verksamheten kan inte alltid genomföras för alla elever. Anpassad schemaläggning och pedagogiska anpassningar är exempel på saker som sällan fungerar tillfredsställande. Ansvarsfördelningen mellan undervisande lärare och assistenter är också många gånger oklar.

Brister i personalens förhållningssätt och kompetens

Lärarnas kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen är varierande. Många av de intervjuade lärarna upplever att de inte har tillräcklig kunskap om och erfarenhet av olika elevers funktionsnedsättningar. Trots det prioriteras inte kompetensutveckling inom området fastän resurser oftast finns. Vanligt förekommande är också att lärare inte följer de råd och anvisningar de fått i samband med den information som gavs när elever med funktionsnedsättning började på skolan.

Personalen förlitar sig på eleverna

Elever med funktionsnedsättning får ta ett stort eget ansvar för att deras skolvardag ska fungera väl. Granskningen visar att personalen sällan har rutiner och system som säkerställer att elever med funktionsnedsättning får en likvärdig utbildning. Personalen räknar istället med att eleverna själva ska informera dem om eventuella svårigheter och om något inte fungerar. Lärarna förlitar sig också ofta på att eleverna själva ska kunna sköta de tekniska hjälpmedlen.

Bristande utvärderingar och analyser på skol- och huvudmannanivå

Skolorna följer upp och utvärderar anpassningar och stödåtgärder på individnivå. Det förekommer dock ingen uppföljning och utvärdering av skolsituationen för elever med funktionsnedsättningar i skolan eller kommunen som helhet. Det finns heller inga system för att följa upp att berörda elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet. Detta efterfrågas inte heller av huvudmännen.

Bristande förståelse för elevers olika villkor och förutsättningar

På några skolor visar en del elever liten förståelse för elever med funktionsnedsättningar. Det yttrar sig till exempel i suckar från skolkamrater när de hamnar i samma grupp vid grupparbeten. Information och kunskap om vad det kan innebära att ha en funktionsnedsättning behövs för att skapa förståelse för varandras olika villkor och förutsättningar.

Skolinspektionens huvudsakliga rekommendationer

  • Huvudmännen och skolorna behöver se över sina rutiner kring anpassningar för att kunna säkerställa att anpassningsåtgärder inte drar ut på tiden.
  • Skolorna behöver arbeta med personalens förhållningssätt så att hänsyn alltid tas till elevers olika förutsättningar.
  • Skolorna behöver stärka personalens kunskaper om funktionsnedsättningars påverkan på inlärning.
  • Skolorna behöver göra noggranna utredningar av stödbehoven och kontinuerligt ompröva de stödåtgärder som sätts in för att anpassningarna ska bli så ändamålsenliga och tillfredsställande som möjligt.
  • Huvudmännens och skolornas uppföljning och utvärdering av insatser och resultat behöver förbättras så att det inte bara sker i förhållande till den enskilde eleven utan också på skol- och huvudmannanivå.
  • I de skolor där förståelsen är låg för elever med funktionsnedsättningar behöver åtgärder vidtas för att åstadkomma ett klimat som kännetecknas av respekt för olikheter.

De resultat som vi presenterar i den här granskningen gör inte anspråk på att ge en generell bild av svensk skola. Resultaten stöds dock av det som framkommit i den regelbundna tillsyn som under sex år genomförts i landets samtliga skolor samt i flera av Skolverkets rapporter. Det gör att slutsatser, bedömningar och resonemang i denna rapport bör vara till nytta för eleverna i flertalet skolor i Sverige.

Skolinspektionen vill framhålla att det också finns exempel på skolor där anpassningar fungerar bra och elever erbjuds en likvärdig utbildning. Vid skolor som utgör goda exempel finns ett inkluderande synsätt och engagerad personal som har god kompetens om funktionsnedsättning och dess påverkan på inlärning. Eleverna vid dessa skolor upplever också att personalen har ett bra bemötande och är lyhörda för deras synpunkter och önskemål.


plant

Fristående skola, Funktionshinder

Detaljer om publikation

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan

2010-10-12

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

-

2010:4

2009:1851

Gymnasieskolan

-