Studie- och yrkes­vägledning i grundskolan

Den här granskningen visar att det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen. Vidare får eleverna inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar. Skolorna arbetar heller inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund.

Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola har Skolinspektionen bedömt kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen utifrån vissa på förhand definierade kriterier. Denna rapport presenterar det sammanvägda resultatet från granskningen i sin helhet.

En utgångspunkt för granskningen är att en väl fungerande studie- och yrkesvägledning skapar en betydelsefull grund för elevens möjligheter att kunna fatta viktiga beslut för framtiden.

Om granskningen

Granskningen visar att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad i de granskade skolorna. Huvudmannen lämnar över ansvaret för vägledningen till rektorn som i sin tur lämnar vidare till vägledaren. Skolor och huvudmän saknar system för att planera, följa upp och utveckla studie- och yrkesvägledningen. Bristen på aktiv styrning får konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och i förlängningen för elevernas rättigheter. Verksamheten begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen ses inte som en process som löper genom hela elevernas utbildning och inte heller som ett område där all personal på skolan samverkar. Till exempel har ingen skola i granskningen formulerat konkreta mål för skolans arbete med att motverka traditionella könsmönster eller för att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund.

Granskningen utgår från tre huvudfrågeställningar:

  • Ges alla elever tillgång till kontinuerlig vägledning av sådan kvalitet att eleverna kan göra medvetna och väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning?
  • Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så att den blir hela skolans ansvar?
  • Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt?

För att svara på dessa frågor har Skolinspektionen genomfört intervjuer med rektor, huvudmän, studie- och yrkesvägledare, lärare och elever i årskurs 9 på skolorna. Granskningens resultat grundar sig också på en enkätundersökning med elever i årskurs 9 och 4 samt på skolornas och huvudmännens planeringsdokument för studie- och yrkesvägledningen.

Rapportens iakttagelser och slutsatser gäller de 34 skolor och 21 huvudmän som ingår i granskningen och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena inom området. De skolor som ingår i granskningen visar dock i hög utsträckning liknande brister. Då dessa brister även överensstämmer med resultat från utredningar och utvärderingar som bland annat Skolverket genomfört finns anledning att anta att de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierar i denna rapport behöver utvecklas även på andra skolor.

Huvudresultat

Det finns omfattande brister i skolors och huvudmäns arbete med att planera och följa upp studie- och yrkesvägledningen.

Många skolor saknar mål för verksamheten som preciserar vad skolan vill uppnå med studie- och yrkesvägledningen. Huvudmän och rektorer har inte konkretiserat hur de ska nå de nationella målen i den egna verksamheten. I många fall har rektorn inte gett riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras på skolan. Vägledningen planeras inte som en del av skolans övriga verksamhet och skolans insatser utvärderas inte i förhållande till elevernas behov och efterfrågan. Huvudmannen har sällan system och rutiner för planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. En majoritet av huvudmännen saknar också system för resursfördelning till skolornas studie- och yrkesvägledning och i de fall en sådan finns utgår den i regel från antal elever och inte från en uppskattning av elevernas behov av vägledning.

Eleverna får inte studie- och yrkesvägledning kontinuerligt under sin utbildning och studie- och yrkesvägledningen betraktas inte som hela skolans ansvar.

De brister som finns i rektorers och huvudmäns styrning och ledning får konsekvenser för den studie- och yrkesvägledning som eleverna får. Rektorer och huvudmän ser inte till att studie- och yrkesvägledningen integreras kontinuerligt i utbildningen. Studie- och yrkesvägledaren måste ofta prioritera det mest nödvändiga arbetet och de vägledande insatserna koncentreras i hög grad till elevernas gymnasieval i årskurs 9. Det finns få exempel på tidigt arbete med syfte att främja elevernas beredskap inför arbetslivet. Skolorna arbetar inte heller målinriktat för att eleverna ska utveckla förmågor som de behöver för att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. De granskade skolorna saknar rutiner för samverkan och planering av frågor som rör studie- och yrkesvägledningen. De lärare som intervjuats i granskningen känner ofta inte till sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen för verksamheten och är inte införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämnen.

Skolorna arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund.

Granskningen visar att skolorna ofta stannar vid att konstatera att elevernas gymnasieval och intresseområden påverkas av vilket kön och vilken social och kulturell bakgrund de har. Företrädare ur samtliga intervjugrupper på skolorna ger uttryck för att vilja motverka stereotypa gymnasieval. Trots det har skolorna inte ett målinriktat arbete med syfte att motverka socialt reproducerande mönster i elevernas gymnasieval. Personalen saknar kunskap om hur de ska bedriva ett arbete för att motverka begränsningar hos eleverna och ofta har personalen på skolan inte definierat vad de vill motverka eller varför en sådan målsättning är viktig. Brister i skolans studie- och yrkesvägledning medför att elever i samband med gymnasie- valet i högre grad hänvisas till sina egna nätverk. Det innebär en ökad risk för att sociala mönster reproduceras i elevernas gymnasieval och livsval.


plant

Fristående skola, Studie- och yrkesvägledning

Detaljer om publikation

Studie- och yrkes­vägledning i grundskolan

2013-10-15

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2013:5

2011:3033

Grundskolan

-