Utbildning för nyanlända elever 2009

Bristerna i utbildningen för nyanlända elever i högstadiet och gymnasiet innebär att eleverna inte får likvärdiga möjligheter att nå skolans mål och att de inte blir delaktiga i och kan bidra till skolans och samhällets gemenskap.

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt i gymnasieskolan.

Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid. Sammantaget kan man räkna med att totalt cirka 8 800 elever i Sverige, varav cirka 4 000 i gruppen som denna granskning omfattar, befinner sig i denna situation.

Skolinspektionen har utgått från två övergripande frågeställningar i granskningen:

  • Hur är det att vara nyanländ elev i skolan?
  • I vilken mån är undervisningen ändamålsenlig?

Om granskningens genomförande

Frågor har ställts om kommunernas och skolornas förmåga att ta emot, introducera och få alla elever att bli en del av den sociala gemenskapen. Även hur skolorna arbetar för att nyanlända ska nå måluppfyllelse, liksom förekomsten av kränkningar och diskriminering har varit föremål för granskning. Planering, genomförande och uppföljning av undervisningen har genomlysts för att bedöma dess ändamålsenlighet och lärares kompetens har undersökts.

Granskningen omfattar 14 kommuner och 34 skolor. Skolinspektionen har i dessa kommuner genomfört intervjuer med företrädare för kommunerna, politiker och förvaltning, samt rektorer och ett urval av lärare och elever. Lärare vid de skolor som besökts har besvarat frågor i en enkät och elever har, i samband med intervjuerna, gett en skriftlig berättelse på sitt eget språk om sitt möte med den svenska skolan. Vid verksamhetsbesök och lektionsbesök har Skolinspektionen gjort observationer och haft spontana samtal med elever och lärare i klassrum, korridorer, matsalar och på skolgårdar.

Granskningens resultat

Skolinspektionen har funnit brister i utbildningen i flertalet av de granskade kommunerna, men vi har även sett exempel på goda företeelser.

Sammantaget innebär bristerna i utbildningen för nyanlända elever att eleverna inte får likvärdiga möjligheter att nå skolans mål samt att de inte blir delaktiga i och kan bidra till skolans och samhällets gemenskap. De nyanlända elevernas ämnes- och språkkunskaper är viktiga resurser för samhälle och individ men dessa tillgångar tas inte till vara. Elevens kunskapsutveckling bromsas upp och studietiden förlängs.

På ett övergripande plan framstår det i många fall som om skolorna, tvärtemot sitt uppdrag, utgör starten på och befäster särskiljande och segregering.

Resultaten av granskningen kan i övrigt sammanfattas i nedanstående punkter:

Nyanlända elever får inte den utbildning de har rätt till

Nyanlända elevers rätt till utbildning åsidosätts i de kommuner och skolor som varit föremål för kvalitetsgranskningen och Skolinspektionen konstaterar att det behövs insatser så att även nyanlända elever ges möjlighet att nå de nationella målen.

Undervisning i avskildhet motverkar integration

Eleverna får ofta undervisning avskild från övrig utbildning och övriga elever. Trots skolors ansträngningar och att flera företrädare för kommunerna, rektorer och lärare har uppfattningen att nyanlända elever är integrerade i verksamheten så är undervisning i avskildhet vanligt. Det är sällsynt att nyanlända elever deltar i reguljär undervisning i början av sin skolgång. De flesta elever placeras oreflekterat i någon form av introduktionsklass där undervisningen är enhetlig utan hänsyn till individuella förutsättningar och där de hålls kvar för länge. I några skolor organiseras nyanlända elever i grupper så att dessa utgör en egen ”skola i skolan” eller till och med en egen skola utanför skolan, med isolering som följd. Elever i dessa grupper är tämligen okända för personal och elever i övriga skolan. Ett vanligt misstag är att skolorna arbetar för att integrera nyanlända utan att låta arbetet omfatta de elever som redan finns i skolan.


Eldsjälar – inte rektor som ansvarar

Det saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör att enskilda rektorer och lärare bär hela ansvaret såväl för att ta emot eleverna som för att ge dem en ändamålsenlig undervisning. Det är också vanligt att rektor inte leder arbetet kring nyanlända elever. Utbildningen är ofta lärarstyrd och eleven får i dessa fall en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektors pedagogiska ledarskap.

Nödvändigt att ta reda på elevernas bakgrund

Eftersom nyanlända elever utgör en extremt heterogen grupp är det av avgörande betydelse för den enskilde eleven att undervisningen individualiseras i samtliga ämnen. Men granskningen visar att kommunerna och skolorna ofta rutinmässigt placerar eleverna i introduktionsklasser där undervisningen är lika för alla oavsett elevernas olika bakgrunder, förutsättningar och behov.

Skolorna behöver genomföra mera omfattande och grundligare kartläggning av nyanlända elevers tidigare skolbakgrund och kunskaper. För att den nyanlända eleven så snabbt som möjligt ska kunna utveckla sitt lärande i sitt nya hemland, Sverige, så krävs att eleven kan använda och vidareutveckla de kunskaper som han eller hon bär med sig.

Det är få skolor i granskningen som strävar efter att i första hand betona vad eleverna kan, ofta handlar det mer om vad eleverna inte kan. Förhållningssättet bör utgå från begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och betona vad eleverna faktiskt kan. En grundlig kartläggning av elevens kunskaper i alla ämnen kan ligga till grund för individuell planering av undervisningen. Istället för att arbeta på ett sätt som fångar ”hela eleven” organiserar skolorna ofta undervisningen efter en kartläggning som begränsas till att enbart gälla elevernas kunskaper i svenska språket.

Skolorna måste ge studiehandledning på modersmålet

Nyanlända elever får inte studiehandledning på sitt modersmål i den utsträckning de behöver och det råder ofta förvirring bland personalen kring vad handledning innebär och hur den ska ges. Med studiehandledning på modersmålet ska eleven kunna utveckla sina kunskaper i olika kursplaneämnen, trots att han eller hon inte behärskar det svenska språket. När studiehandledning uteblir riskerar eleven att halka efter i sin kunskapsutveckling.

Kunskap om nyanlända elever saknas på skolorna

Kunskap om nyanlända elevers rätt till utbildning finns ibland på kommunal nivå men saknas i hög utsträckning bland personalen i skolorna, vilket leder till att gällande författningar inte alltid tillämpas. Att styrdokumenten inte tillämpas kan antingen bero på bristande medvetenhet och kunskap, på traditionsbundenhet eller på faktiska svårigheter att leva upp till författningarnas krav. Hur eleven blir bemött är också en fråga om vuxnas attityder och förhållningssätt och det behövs insatser i form av kompetensutveckling även inom detta område.

Bristande respekt

Skolinspektionen har inte funnit några direkta exempel på kränkningar av enskilda elever. Däremot framkommer vid intervjuer, observationer och i de skriftliga berättelserna som eleverna skrivit på sitt eget språk en bild av att särskiljande, segregation och kränkningar av grupper förekommer i skolorna. Nyanlända elever upplever att de inte blir visade respekt och hänsyn för sina olika bakgrunder.


plant

Barn och elever med utländsk bakgrund, Nyanlända

Detaljer om publikation

Utbildning för nyanlända elever 2009

2009-07-30

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

-

2009:3

2008-474

Grundskolan, Gymnasieskolan

-