Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram

Den här granskningen visar att samverkan mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen inte är ett etablerat arbetssätt på yrkesprogrammen. Vidare framkommer att undervisningen sällan utgår från examensmålen och att det finns ett flertal organisatoriska hinder som försvårar möjligheter till samarbete över ämnes- och kursgränserna.

Skolinspektionen har granskat om helhet och sammanhang i utbildningen skapas utifrån den kunskap som uttrycks i examensmålen för elever på yrkesprogram. Huvudfokus har legat på lärares samverkan utifrån examensmålen och på hur rektor bedriver sitt pedagogiska ledarskap för att skapa en sammanhållen utbildning för eleverna. Det handlar bland annat om att yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen inte ska framstå som två separata spår. En helhet i utbildningen betonas även i läroplanen bland annat i syfte att främja motivation hos elever och underlätta deras lärande.

Granskningens genomförande

Granskningen har genomförts på 34 kommunala och fristående gymnasieskolor och avgränsats till barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Underlaget till granskningen har samlats in genom intervjuer med elever i årskurs 2 och 3, med lärare, rektorer och APL-handledare samt genom dokumentstudier.

Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 34 gymnasieskolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Granskningens viktigaste resultat

Resultatet visar att endast fem av 34 skolor ger eleverna på de granskade yrkesprogrammen förutsättningar till helhet och sammanhang i sin utbildning. På övriga skolor som granskats bedömer Skolinspektionen att eleverna inte i tillräcklig utsträckning får den helhet som behövs för att stärka deras lärande. Om utbildningarnas kunskapsinnehåll inte placeras i ett relevant sammanhang för eleven riskerar det att medföra att eleverna går miste om lärandetillfällen som kan berika deras utveckling. En annan risk är att eleverna inte tillräckligt tillägnar sig det yrkeskunnande som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Undervisningen utgår sällan från examensmålen

Granskningen visar att examensmålen inte har någon framträdande roll när lärare planerar och genomför sin undervisning. I mer än hälften av de granskade skolorna (18 av 34) har Skolinspektionen bedömt att lärarna i högre grad behöver utgå från examensmålen när de planerar och genomför sin undervisning. Lärarna fokuserar mer på att hinna gå igenom det centrala innehållet med bra kvalitet.

Samarbete är inte ett etablerat arbetssätt – olika ämnen riskerar att bli separata spår

På de flesta granskade skolorna finns det lärare som samverkar över ämnes- och kursgränserna. Men granskningen visar också att lärares samarbete inte är ett etablerat arbetssätt. Vanligast är att lärarna arbetar ensamma med sina kurser, även om ämnesövergripande temaarbeten förekommer på de flesta skolor, framför allt i årskurs 1 och 2. Där Skolinspektionen funnit exempel på samverkan så handlar det till exempel om att delar i svenska, engelska och samhällskunskap anpassas för att förbereda ett yrkeskunnande. Det kan handla om att i matematiken beräkna materialåtgång och yta vid golvläggning eller att beräkna hur mycket mat och vätska en patient ska ha. Granskningen visar även att samarbeten ofta är beroende av den enskilda lärarens initiativ och engagemang, vilket är sårbart, eller att samarbeten utgör en del av ett begränsat kompetensutvecklingsprojekt som avslutas efter en tid. Konsekvensen blir att samarbetet mellan lärarna riskerar att rinna ut i sanden och därmed inte leder till några varaktiga effekter i elevernas undervisning. Många elever riskerar därför att gå miste om en helhetssyn i utbildningen, det vill säga – möjligheten att se hur olika ämnen berikar varandra och förståelsen för att såväl gymnasiegemensamma ämnen som yrkesämnen är viktiga för deras framtida yrkeskunnande.

Rektor behöver inspirera lärare att samarbeta mer

Det finns ett flertal organisatoriska och tidsmässiga faktorer som försvårar lärares samverkan. I 25 av de 34 granskade skolorna behöver rektor ge bättre förutsättningar för samverkan mellan lärarna. Lärares upplevelse av tidsbrist och problem med schemaläggning är två sådana faktorer som också konstaterats i tidigare granskningar. Föreliggande granskning visar även att organisationen med så kallade satellitlärare, det vill säga lärare som tillhör ett arbetslag men har sin undervisning på flera olika program, kan utgöra ett hinder för lärares samarbete.

Vidare framkommer att omsättningen på rektorer och personal utgör en försvårande omständighet när det gäller att etablera samarbete som arbetssätt. 70 procent av rektorerna på de granskade skolorna hade arbetat mindre än fem år på samma skola, många mindre än ett år, vilket försvårar ett långsiktigt och uthålligt utvecklingsarbete på skolan.

Trots försvårande omständigheter finns det skolor som lyckas utveckla ett mer samarbetsinriktat arbetssätt. I detta arbete framstår rektors ledarskap som mycket betydelsefullt, där rektor fungerar som inspiratör och visar att samarbete över ämnesgränserna är både önskvärt och uppskattat.

På flertalet granskade skolor behöver samverkan mellan skolförlagd undervisning och arbetsplatsförlagt lärande utvecklas

På 18 av 34 skolor, företrädesvis på bygg- och anläggningsprogrammet, behöver rektor och lärare utveckla bättre rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser för att skapa helhet och sammanhang i utbildningen.
I 12 av 34 skolor behöver de säkerställa att handledarna har tillräcklig kompetens för att kunna stötta eleverna i deras lärande. Skolinspektionen kan konstatera att samverkan mellan skola och arbetsliv skiljer sig mycket åt mellan huvudmän, skolor och program. Det gäller elevernas förberedelse inför APL-perioden, handledning och lärarstöd. Det handlar även om hur elevernas kunskaper och erfarenheter från APL följs upp och används när de kommer tillbaka till skolan.

Framgångsfaktorer som främjar helhet och sammanhang i yrkesutbildningen

Fem av de 34 granskade skolorna ger eleverna tillräckliga förutsättningar till helhet och sammanhang i sin utbildning bedömer Skolinspektionen. I ytterligare tre skolor, det vill säga i totalt åtta skolor, bedömer Skolinspektionen att rektor ger tillräckliga förutsättningar för samverkan mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen på de granskade yrkesprogrammen. I dessa åtta skolor framkommer vissa gemensamma drag som skulle kunna betecknas som framgångsfaktorer när det gäller att skapa helhet och sammanhang för eleverna. Dessa framgångsfaktorer är följande:

  • Examensmålen är en tydlig utgångspunkt för undervisningen.
  • Rektor inspirerar lärare till ökat samarbete.
  • Flertalet undervisande lärare på programmet ingår i samma arbetslag.
  • Rektor har avsatt särskild tid för lärares samverkan.
  • Det finns en flexibilitet i schemaläggningen som gynnar samverkan mellan lärarna.
  • Samverkan som arbetssätt är en del av ett långsiktigt utvecklingsarbete.
  • Välplanerad APL med goda rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser.
  • Utvecklingsarbetet har ett tydligt elevfokus.

 


plant

Utbildningar | ämnen | kurser

Detaljer om publikation

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram

2017-09-29

Granskningsrapport:

Kvalitetsgranskning

Granskningsrapport:
Kvalitetsgranskning

-

-

2016:202

Gymnasieskolan

-


Relaterat material

Kolla helheten i yrkesprogrammen