Läs- och skriv­under­visningen inom ämnena svenska/­svenska som andraspråk i åk 4–6

Skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna. Kvaliteten på undervisningen varierar i hög grad mellan skolor, men också mellan lärare på en och samma skola.

Enligt läroplanen ska undervisning i svenska och svenska som andraspråk ge eleverna möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. I mötet med olika typer av texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Undervisningen ska stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Läroplanen beskriver komplexa processer där eleven framstår som huvudaktör. Eleverna ska utveckla sitt språk. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter och stärka dem i deras arbete med att utveckla sitt språk.

Försämrade resultat hos elever i Sverige

Ger undervisningen i svenska och svenska som andraspråk eleverna dessa möjligheter? Hur utvecklas elevernas språkliga förmåga? Svenska elevers resultat i internationella lästest har försämrats över tid. Skolinspektionens tidigare granskningar gällande undervisning i svenska har visat att på många skolor begränsas eleverna i sina möjligheter att bredda och fördjupa sin läsförståelse.

Om den här kvalitetsgranskningen

Den här granskningen gäller skolornas arbete med läs- och skrivstrategier i ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurserna 4–6. I granskningen ingår att undersöka om eleverna får arbeta med olika typer av texter och lära sig att urskilja texters budskap samt utveckla sina egna texter. Vidare granskas om eleverna får ett aktivt lärarstöd i arbetet med detta. Med aktivt lärarstöd avses här att

mål och syfte med valt textinnehåll och arbetssätt görs tydligt för eleverna
eleverna får fördjupa sin läs- och skrivförmåga genom strukturerade textsamtal utan fokus på rätt eller fel svar
elevernas intresse för läsning och skrivning utmanas och vidgas.

Ett slumpmässigt urval av 34 skolor har ingått i granskningen. Varje skolbesök har omfattat tre dagar med lektionsobservationer samt intervjuer med elever, lärare och rektor. Som grund för granskningen används även dokumentation från skolan. En elevenkät har också genomförts.

Resultat i korthet

Granskningen visar att arbetet med läs- och skrivstrategier har fått en något mer framskjuten position, jämfört med vad som framkommit i Skolinspektionens tidigare granskningar av läs- och skrivundervisningen. På många av de granskade skolorna får eleverna arbeta med läs- och skrivstrategier. Läromedel som är anpassade för ändamålet finns ganska ofta på plats. Eleverna får möjlighet att möta och arbeta med olika slags texter inom skönlitteratur och sakprosa, både när det gäller läsande och skrivande.

När det gäller hur undervisningen genomförs visar dock granskningen att kvaliteten i hög grad varierar mellan skolor, men också mellan lärare på en och samma skola. Kvaliteten handlar om det aktiva lärarstödet – en förutsättning för att elever verkligen ska ha möjlighet att lära sig att tillämpa läs- och skrivstrategier och därigenom utveckla sin språkliga och kommunikativa förmåga. Denna bild överensstämmer i stort med resultaten från Skolinspektionens tidigare granskningar av läs- och skrivundervisningen.

Tre viktiga utvecklingsområden för skolorna att arbeta med inom läs- och skrivundervisningen i årskurs 4–6

  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför. Granskningen visar att elever alltför sällan ges möjlighet att förstå mål och mening med de olika aktiviteterna i undervisningen. Att lärare formulerar mål på kort och lång, sikt som tydliggörs för eleverna, är viktigt för deras lärande.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras. Granskningen visar att elever i alltför liten omfattning får möjlighet att fördjupa sin läsförståelse och bearbeta sina egna texter genom samtal, som leds eller stöds av lärare. Enligt flera studier är strukturerade textsamtal en undervisningsstrategi som gynnar läsförståelse och skrivförmåga.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. På en övervägande majoritet av de granskade skolorna görs inte någon sådan uppföljning. Aktuell forskning visar på en samvariation mellan intresse och läsprovsresultat.

Skolinspektionen konstaterar att lärare och rektorer måste ta ställning till vilka förutsättningar som behöver skapas utifrån respektive ansvarsnivå för att elevers rätt ska kunna tillgodoses – rätten att få möjlighet att utveckla sitt språk. Skolinspektionen vill också betona skolhuvudmännens ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med skolans styrdokument.


plant

Kvalitetsarbete, Lärare och lärarutbildning, Skolinspektionen, Utbildningar | ämnen | kurser

Detaljer om publikation

Läs- och skriv­under­visningen inom ämnena svenska/­svenska som andraspråk i åk 4–6

2016-01-26

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2016:1

2014:5611

Grundskolan

-