Ombedömning av nationella prov 2017 — Fortsatt stora skillnader

För nionde året har Skolinspektionen ombedömt ett stort antal nationella prov. För över hälften av alla delprov har den ombedömande läraren satt ett annat betyg än ursprungsbedömaren.

Skolinspektionen har sedan 2009 årligen fått i uppdrag av regeringen att genomföra ombedömning av nationella prov. Syftet med ombedömningen är att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över hela landet.

Vanligt att bedömningarna skiljer sig åt

I både svenska och engelska skiljer sig ursprungsbedömarens bedömning från ombedömarens bedömning i 60 procent av fallen. I NO-ämnena skiljer sig bedömningarna åt i 47 procent av fallen. I likhet med tidigare omgångar är andelen delprov där skolenhetens bedömare gjort en generösare bedömning än ombedömarna större än andelen delprov där ursprungsbedömarna gjort än mer strikt bedömning. Andelen delprov där skolans bedömare gett ett högre betyg än ombedömarna är något högre bland fristående skolor (40 %) än bland kommunala (35 %).

Överlag små skillnader mot tidigare med undantag av delproven i NO

Överlag ses små skillnader i resultatet jämfört med tidigare år. Resultatet för NO-ämnena skiljer sig dock från tidigare omgångar. Där har andelen delprov där skolans lärare gjort samma bedömning som Skolinspektionens ombedömare ökat från 29 procent förra året till 53 procent i år. En trolig förklaring till den större skillnaden är att delproven i NO-ämnena fått en ny utformning och nya bedömningsanvisningar.

Stora variationer i hur delprov bedömts

Bedömningen av nationella prov ser olika ut på olika skolor. I likhet med tidigare år är det vanligast att elevens ordinarie lärare bedömt de delprov som ingått i ombedömningen. En tredjedel av delproven har bedömts av någon annan än elevens ordinarie lärare. Tre av fyra delprov uppges ha sambedömts och en fjärdedel av delproven uppges ha varit avidentifierade vid ursprungslärarens bedömning. Olika kombinationer av bedömningsmetoderna förekommer också.

Bedömningsprocessen har betydelse för likvärdigheten

Resultaten visar att för delprov som sambedömts är den genomsnittliga skillnaden mellan urspungsbedömning och ombedömning lägre än för delprov som inte har sambedömts. Den genomsnittliga skillnaden minskar till viss del även vid extern bedömning och avidentifiering, men effekten är inte lika tydlig. Resultaten visar att alla dessa bedömningsmetoder har en återhållande effekt på bedömningen. Tendensen att skolan gör en generösare bedömning än ombedömarna minskar när någon av dessa bedömningsmetoder har använts. Denna effekt tycks öka när flera bedömningsmetoder kombineras.

Mer om uppdraget

Skolinspektionen har samlat in kopior på genomförda nationella delprov från ett urval av skolor. De delprov som valts ut består till stor del av frågor med fritextsvar. De insamlade delproven har sedan avidentifierats och maskerats för att bedömas på nytt av behöriga och erfarna lärare som anlitats av Skolinspektionen. De ursprungliga bedömningarna har i ett nästa steg jämförts med ombedömarnas bedömningar och resultaten har legat till grund för de analyser som görs i rapporten. Skolinspektionen använder resultaten från ombedömningen vid tillsyn och kvalitetsgranskning.


plant

Prov och resultat

Detaljer om publikation

Ombedömning av nationella prov 2017 — Fortsatt stora skillnader

2018-11-16

Granskningsrapport:

Ombedömning av nationella prov

-

-

2017:342

-

-