Ämnet idrott och hälsa – tävlingsinslag kan utmana syftet

Mycket har hänt sedan dess. Ämnesutveckling har skett och pedagogiken har förändrats och utvecklats. Fokus ska numera vara på lärande i alla delområden som ingår i ämnet och inte på de fysiska prestationerna.

Skolinspektionen har nyligen gjort en kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa. En av våra iakttagelser är att det på flera av de besökta skolorna fortsatt finns upplägg i undervisningen som kan göra det svårare för alla elever att utvecklas.

Tävlingsinslag finns kvar och det kan finnas en relativt stark relation mellan den idrott som utövas på fritiden i föreningar och den som ges i skolan. Detta har även visats i tidigare studier och vi ser att det kan motverka ämnets syfte. Vissa elever kan exkluderas och får svårare att vara delaktiga.

Några huvudsakliga resultat från granskningen är att fysisk aktivitet dominerar på lektionerna. Bollsport får stort utrymme och tävlingsinslag är vanliga. Det som får mindre tid i undervisningen är kunskapsområdet hälsa och livsstil samt området friluftsliv och natur. Kvaliteten brister därför när det gäller elevers möjligheter att möta hela innehållet i ämnet.

Vi kan också se att en femtedel av eleverna på besökta skolor inte deltar regelbundet. Detta är mycket bekymmersamt. Flera orsaker kan ligga bakom. Det kan exempelvis handla om lärandemiljön eller regler som skolan själv satt upp. Självklart måste alla lärare arbeta för att alla elever ska kunna omfattas av undervisningen och analysera orsaker till varför vissa elever uteblir.

Några delar i ämnet är mer framträdande nu än vid tidigare granskningar. Det är positivt att dans får ett större utrymme liksom att orientera i okänd miljö. Positivt är även att många lärare genomför välstrukturerade lektioner.

Men utvecklingsbehov finns. Vi har lyft fram främst att undervisningen måste inriktas mot syftet med ämnet som helhet. Om stor tonvikt till exempel läggs på bollspel finns risken att elever aktiva i bollspel på fritiden får ett försprång. Om lektionerna bedrivs som idrott bedrivs på fritiden så finns vidare risken att vissa elever drar sig undan. I dessa lägen kan det lätt bli fokus på – vem ska vara med i laget? Vem vinner och vem förlorar?

Är matcher i lagidrott alltid fel? Nej, det behöver det inte vara. Men det är viktigt att organisera undervisningen så att alla elever kan och vill delta.

Det är också att uppmärksamma att ämnet idrott och hälsa inte är liktydigt med träning. Fysisk aktivitet är givetvis en viktig del i ämnet. Men andra kunskapsområden som ingår är också viktiga. Elever ska till exempel få möjlighet att förstå, samtala och reflektera om vad de lärt sig.

Med tanke på hur oerhört viktigt det är att alla barn stimuleras till intresse för rörelse och aktivitet är kvalitet i ämnet idrott och hälsa centralt. Det jag lyft ovan är några observationer som finns i vår granskning. Vi har fler resultat. Läs gärna vår rapport.

Fakta om granskningen

Granskningen behandlar ämnet idrott och hälsa. Den bygger på besök, intervjuer och observationer på 22 skolor samt att nästan 7 000 elever och drygt 200 lärare besvarat en enkät. Fokus är kvaliteten i ämnet i grundskolans årskurser 7-9.

Läs rapporten:

Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9