Gymnasieöppning och nyheter om trygghet och studiero

Förra veckan kom ett efterlängtat besked! Gymnasieskolorna kan öppna sin verksamhet från den 15 juni och det går att planera för höstterminen igen. Många elever har saknat sin skola, lärare, sin vardag och sina kompisar.

Coronasituationen har varit – och är – extraordinär. Den har varit omvälvande och tuff för många gymnasieelever och för skolans personal. Stora insatser har gjorts på skolorna. Vad elever trots omständigheterna ändå klarat denna period och vad de gått miste om är ännu svårt att som helhet överblicka.

Från Skolinspektionens sida har vi arbetat på ett annat sätt än vanligt. En del i detta är att vi arbetat med förenklade granskningar, till exempel det vi kallat inspektionssamtal med rektorer i gymnasieskolan. Vi har under april och maj genomfört närmare 270 sådana samtal.

Rektorer har haft mycket att hantera under krisen. I vår delredovisning av inspektionssamtalen ser vi ändå att många rektorer upplevt att övergången till distansundervisning har fungerat relativt väl. Flera rektorer vi intervjuat har dock tydligt pekat på en risk för att inte uthålligt klara elevers motivation. De har även pekat på risker som funnits kring elevers stöd, praktiska moment och allsidig betygssättning. Nu finns det en tidpunkt att förhålla sig till för skolorna. Det underlättar planeringen även om vi måste ha stor respekt för en eventuell ändring av situationen. Länk till vår delredovisning om distansundervisning finns här för dig som vill läsa mer:

Delredovisning av distansundervisningen på gymnasieskolor

Flera skolor har ett bra trygghetsarbete

Utöver att kommentera Coronasituationen vill jag i det här inlägget också passa på att uppmärksamma två nya rapporter från Skolinspektionen kring trygghet och studiero. Dessa rör resultat från granskningar som gjorts innan Coronakrisen. Trygghet och studiero i skolan är ett område som ständigt är aktuellt och viktigt.

I en av rapporterna som är nyligen publicerad har vi analyserat resultat från närmare 400 skolor. Det är ett omfattande och brett material. Vår rapport visar att flertalet skolor har bra eller i flera delar utvecklade arbetssätt för trygghet och studiero. Sen finns en grupp skolor med betydande svagheter. Bilden är således blandad. Det behöver ses i ljuset av en diskussion i samhället som ibland tecknar att nästan alla skolor har brister i trygghet.

Vi vill understryka att det alltid är allvarligt när elever utsätts för otrygghet. På vissa skolor finns omfattande brister och här är det viktigt för oss från Skolinspektionen att snabbt kräva insatser. Ingen elev ska behöva gå till stökiga klassrum eller till en skolmiljö de känner oro inför. Vi måste dock samtidigt se de positiva exemplen i skolors trygghetsarbete. De är viktiga inte minst för att sprida lärande till fler skolor. Vad vi främst gör i rapporten är att sammanställa framgångsfaktorer i ett stort antal skolors trygghetsarbete men också visa på vanliga fallgropar.

Men studiero kan bli ett ensamarbete för lärare

I rapporten finns flera exempel på hur ett gott arbete ser ut. Det handlar bland annat om ledarskap, samsyn hos personal, tydliga och väl kända rutiner för alla och självklart struktur i undervisningen. Att snabbt agera vid konflikter och jobba intensivt med goda relationer till eleverna är andra nycklar. Likaså att följa upp hela skolmiljön regelbundet, till exempel för att förebygga att kränkningar inte heller sker på skolgården eller i korridorerna.

Vissa skolor har som sagt haft ett svagare arbete för trygghet eller tappat vissa frågor. Intressant att notera är att det som brister då ofta handlar om studiero. Trygghet och studiero hör ihop på många sätt. Men många skolor verkar relativt sett vara bättre på att skapa goda arbetssätt för trygghet i skolmiljön än att säkra studiero. Det finns en risk att studiero anses vara en enskild lärares problem och att de kollegiala och gemensamma diskussionerna saknas. Sådana diskussioner kan ju till exempel handla om vad som skapar studiero och koncentration, hur tyst det ska vara i klassrummet, hur fånga upp overksamma elever och vad är ok och inte?

Ett gott jämställdhetsarbete en viktig pusselbit för bättre trygghet

Skolinspektionen ger idag också ut en rapport som handlar om att ett aktivt jämställdhetsarbete kan vara en del i att förebygga ett otryggt skolklimat. Vi har undersökt hur kopplingen mellan jämställdhetsarbete och trygghet ser ut. Vi är medvetna om att en sådan koppling inte handlar om specifika rättsliga krav. Det handlar mer om möjligheter. Skolinspektionen ser en stor potential för bättre trygghet på skolor om jämställdhetsperspektivet också lyfts. Det är en kvalitetsaspekt för utveckling av trygghetsarbete som rektorer än mer kan ta fasta på.

Under Me too-diskussionen hösten 2017 framkom många exempel på unga flickors utsatthet i skolan. Det kunde handla om sexistiska kommentarer, kränkningar och verbala påhopp. Vi var många som reagerade och blev upprörda. Att trakasserier förekommer till exempel i omklädningsrum, på skolgården eller via nätet är tyvärr känt. Även pojkar som anses avvika från en manlig norm kan råka ut för en mycket hård jargong och nedvärderande ord. Vi måste skydda flickor och pojkar från kränkningar. Från Skolinspektionen ser vi av flera skäl att jämställdhet i skolan behöver lyftas mer. Att förebygga otrygghet är ett sådant skäl.

Vi hoppas att de nya rapporterna ger ytterligare perspektiv i diskussionen och att de kan bidra som stöd för samtal på skolor om det goda trygghetsarbetet.

Skolinspektionens två senaste rapporter:

Grundskolors arbete med jämställdhet

Skolors arbete med trygghet och studiero