Start

/

I lärarbristens spår – hur klarar skolor undervisningen?

Lärarbristen är påtaglig och en stor utmaning för svensk skola. Många satsningar pågår för att locka fler till läraryrket och för att utveckla fler utbildningsspår. Den närmaste tiden kommer dock många elever i skolan att möta och undervisas av obehöriga lärare. De kommer sannolikt också att vara med om många lärarbyten. Enligt senaste prognosen från SCB kommer vi år 2035 sakna nära 80 000 lärare.

Med lärarbristen följer en rad svårigheter för skolors planering och för eleverna. Från Skolinspektionens sida har vi tidigare lyft att skolor med större utmaningar många gånger har svårare att rekrytera behöriga och erfarna lärare. Detta är ett tydligt problem för likvärdigheten.

Det finns också andra näraliggande frågor som blir aktuella när det gäller lärarbristen generellt. Mycket behöver göras för att förbättra läget på sikt. Men det gäller också att göra det bästa för eleverna i den situationen som är här och nu.

Ska rektorer investera i de obehöriga lärarnas kompetens även om det är tänkt att de ska vara på skolan endast en begränsad tid? Vad händer för eleverna om skolan inte gör det? Hur arbetar man i detta läge bäst med de behöriga lärarna? Deras huvuduppgift är att undervisa, men de blir i denna situation också nyckelpersoner för att ge stöd till obehöriga kollegor vid till exempel planering av undervisningen och vid betygssättning.

Alla elever har rätt till att undervisas av behöriga lärare. Skolan ska alltid i första hand anställa behöriga lärare och detta är mycket viktigt. Lärares kompetens är central för kvalitet i elevers utbildning. I lärarbristens spår har dock många nya lösningar för att stödja obehöriga lärare utarbetats på flera skolor, exempelvis mentorskap och vissa tvålärarsystem.

Vi har nu i en ny rapport granskat skolors arbete med att introducera och stödja obehöriga lärare utifrån perspektivet att all undervisningstid är viktig för eleven. Vår utgångspunkt har varit att även obehöriga lärare som är i skolan kortare tid ska få bästa möjliga hjälp och stöd från rektor och kollegor. Detta för att eleven så långt möjligt ska få kontinuitet i sin utbildning.

Granskningen visar att många obehöriga lärare inte får en tydlig introduktion. De kan också sakna tillgång till kollegialt samarbete och lämnas många gånger relativt ensamma i arbetet. Några obehöriga lärare har berättat i intervjuer att de ser att de behöriga lärarna är hårt pressade av sin arbetssituation och upplever att man inte vill ligga en annan kollega till last. Obehöriga lärare sätter vidare inte betygen för eleven och ibland kan kontakten med den betygssättande läraren komma sent.

Eleverna är de som tydligt ser konsekvenserna om behöriga och obehöriga lärare inte har tillräckligt bra överlämning, samtal och kontakt. Flera elever som vi har intervjuat beskriver att de ofta får börja om från början och att det blir rörigt när det blir lärarbyten och många vikariesituationer. Eleverna kan också känna att de till exempel inte får tillfälle eller inte hinner visa vad de kan när det är dags för en annan lärare att sätta betyg.

Situationen med den akuta lärarbristen innebär mycket stora utmaningar. För rektor är detta på flera sätt ingen enkel uppgift. Obehöriga lärare behöver stöd samtidigt som behöriga lärare måste få en rimlig arbetssituation. Utifrån elevers perspektiv är det dock avgörande att skapa en så god organisation som möjligt för hur behöriga och obehöriga lärare kan arbeta tillsammans. Till exempel behöver nya obehöriga lärare som kommer till en skola en introduktion, någon som vägleder och tillgång till pedagogiska forum, till exempel arbets- och ämneslag, för samtal med kollegorna.

Skolinspektionen kommer fortsatt rikta ljuset mot viktiga frågor kring lärare och undervisning. Vår aktuella rapport belyser vikten av en medveten planering för stöd till obehöriga lärare och varför detta är så viktigt för elever. Välkommen att ta del av vår granskning.