Lärarresurser på skolor med stora utmaningar – exempel på vad som kan göras!

Hösten har nu startat och skolan kämpar fortsatt hårt med att klara alla anpassningar som behövs för att motverka smittspridning. Som vi tidigare sagt ser vi stora ansträngningar och ett mycket engagerat arbete. På Skolinspektionen har vi kartlagt läget och via länken nedan kan du ta del av vårt senaste material gällande detta. 

Kartläggning av skolhuvudmäns stöd till elever under Corona-pandemin

Denna gång tänkte jag dock kommentera ett annat ämne. Det rör en granskning som kom igång innan Corona och handlar om lärarresurser. Och idag publicerar vi våra iakttagelser.

Goda exempel 

Förstelärarsatsningar, pedagogiska team, central rekrytering, innovativa satsningar som lyfter skolor – ja, vi har sett fler exempel nu. Jag syftar här på stimulerande insatser som skolans huvudmän gör för att attrahera utbildade, engagerade och erfarna lärare till skolor med utmaningar. Det här är ett ämne som intresserat oss på Skolinspektionen länge och som vi nu igen lyfter i en ny granskning. Vi ser flera huvudmän som arbetar så och det är viktigt. Men vi ser också lika många som tyvärr inte har uppmärksamhet på lärarresursers betydelse för likvärdighet.

Skolor med stora utmaningar

Vi på Skolinspektionen besöker ofta skolor som på olika sätt har utmaningar. Det kan handla om att skolan har låga kunskapsresultat och ibland stora problem med trygghet. Kanske har det varit rektorsbyten och många elever har behov av stöd. Nyanlända elever har ofta en stor lust att lära, men en längre sträcka till goda resultat eftersom de inte ännu har nycklar till svenska språket.

Det är inte ovanligt att skolor med utmaningar tappar behöriga lärare. Arbetsmiljön kan vara otillräcklig, behoven hos eleverna stora och vissa lärare väljer att söka sig till andra skolor. Detta blir självklart problematiskt. På skolor där många elever har större behov behövs utbildade och erfarna lärare.

Pedagogisk segregation

Fenomenet jag ger exempel kallas ibland ”pedagogisk segregation”. Utbildade lärare söker sig i lägre grad till skolor med utmaningar än till andra skolor. Jag läste nyss en artikel om en skola som var i riktig uppförsbacke. Lärarna kände ett stort och djupt engagemang för eleverna men många sökte sig ändå bort. Det var samtidigt tydligt att med genomtänkta satsningar, nya idéer och stöd från huvudmannen kunde faktiskt situationen efter ett tag vändas tydligt till det bättre på skolan.

Skolinspektionen undersökte i en tidigare rapport redan 2017 hur huvudmän jobbar med stimulerande insatser för att skolor med lägre kunskapsresultat eller andra utmaningar ska kunna rekrytera och attrahera utbildade lärare. Cirka hälften av huvudmännen genomförde inte sådana insatser. I en ny rapport som släpps idag har vi följt upp frågan. Men denna gång har vi haft ett särskilt fokus på kommuner med en omfattande segregation avseende elevernas bakgrund. Med andra ord är detta kommuner där det är extra viktigt att huvudmännen har koll på att elever som har stora behov undervisas av erfarna och utbildade lärare.

Fler riktade rekryteringsinsatser behövs

Trots segregationen i de granskade kommunerna ser vi även denna gång att flera huvudmän inte gör ”något extra” för rekrytering av lärare till skolor med vissa utmaningar.

  • Återigen är det enbart cirka hälften av huvudmännen som gjort riktade insatser. Ansvaret för att stärka lärarresurser lämnas ofta helt till rektorerna. 
  • Det som är positivt är att vi ändå hos vissa huvudmän ser fler exempel på vad insatser av detta slag kan handla om.

När vi gjort båda dessa granskningar har det varit vanligt att vi får frågor som: Men att rekrytera är väl rektorernas ansvar? En annan vanlig kommentar är: Det är ju lärarbrist och svårt för alla skolor att rekrytera – lockar vi personer till en skola drabbar det ju bara en annan.

Ja, frågan om lärarresurser är långt ifrån enkel. Lärarbristen är en svårighet för alla huvudmän och lärare väljer givetvis själva var de vill arbeta. Det är också riktigt att det är rektorer som svarar för sin inre organisation. Men det är ändå inte rimligt att huvudmän utifrån sitt ansvar inte uppmärksammar att lärarbristen lätt kan slå hårt mot vissa skolor.

Att följa upp lärarresurser är ett utvecklingsområde för många huvudmän enligt vår bedömning. Läs gärna i rapporten nedan om de exempel på insatser som jag började med. Detta är sådant som sannolikt givit ”draghjälp” till skolorna och kunnat skapa utveckling.

Helén Ängmo
Generaldirektör, Skolinspektionen

Rapport: Hur säkras lärarresurser till skolor med stora utmaningar?