Undervisningstid i gymnasieskolan får inte tappas!

När vi på Skolinspektionen möter elever i gymnasieskolan är det inte ovanligt att de själva kan lyfta funderingar just kring tid, hur skoldagen ser ut, schemat och hur de ska hinna med. Vad krävs av skolorna när det gäller undervisningstid?  Ja, det är upp till respektive huvudman att lokalt planera mängden undervisningstid i olika kurser och ämnen. För att säkra en miniminivå finns dock en nationellt fastslagen minsta garanterad undervisningstid. Alla elever har rätt till minst denna garanterade nivå.

Får eleverna den garanterade undervisningstiden?

Man kan säga att detta är ganska svårt att överblicka och tidigare studier visar bland annat att skolor har svårt att redovisa hur elever ges rätt nivå. Skolinspektionen har nu gjort en ny granskning på 25 skolor om hur de säkerställer undervisningstid. Vi har därför nu en förtydligad och aktuell bild. 

Vår sammantagna bedömning efter granskningen är att det finns en betydande risk att elever inte får tillräcklig undervisningstid på en majoritet av de granskade gymnasieskolorna. Det beror på flera saker. För det första är den tid som planeras för undervisning i många fall gjord med små marginaler. Vidare är de system som skolor bör ha för att säkra elevers undervisningstid otillräckligt uppbyggda i många av de granskade skolorna. Planering, registrering och uppföljning hänger ofta inte ihop. 

Vi har också iakttagit att skolorna i sin planering räknar in vissa aktiviteter i undervisningstiden som vi bedömer inte är undervisningstid. Då menar vi enligt skollagens definition. Det handlar till exempel om s.k. lärarlösa lektioner och tid för nationella prov. Vissa skolor kompenserar vidare inte för inställda lektioner. Mycket lämnas istället till enskilda lärare – som är de som får avgöra om det behövs extra undervisning för att nå upp till den planerade tiden.

En annan sak vi sett i granskningen är att flera granskade huvudmän inte tydligt följer upp undervisningstid. Fokus är istället på att elever klarat målen och undervisningstiden i sig kan ses som underordnad. Problemet med detta synsätt är att det bland annat missar perspektivet att tillräcklig tid också behövs för att elever ska kunna nå längre och få en fördjupning i sin utbildning. 

Att undervisningstiden inte säkras tillräckligt för eleverna och att den riskerar att reduceras på olika sätt är allvarligt. I gymnasieskolan finns nu nästan alla unga personer mellan 16 och 20 år. Det är dock cirka 25 procent av eleverna som inte når examen inom tre år. Fler måste få förutsättningar att lyckas och självklart är en säkerställd undervisningstid och kvalitet i denna tid en nyckel för att fler elever ska kunna fullfölja sina studier.  

Gymnasieskolan har också ett viktigt uppdrag att vara en social mötesplats. Studier visar att orsaker till att elever avbryter sina studier och hoppar av ofta ligger i att stöd fattas och att skolan måste vara ett bra och tryggt sammanhang för eleven. Att inte få sin garanterade undervisningstid drabbar även elever som vill nå längre i sin utveckling. Alla elever i Sverige har rätt att utvecklas så långt möjligt. 

Vi vet att schemaläggning är svårt. Det är också svårt att få tag på utbildade lärare och det försvårar självklart vid vakanser, personalomsättning och vikariesituationer. Men det är vår uppgift på Skolinspektionen att lyfta när elever riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Elevernas utbildning är här och nu. 

Undervisningstid naggas också ibland i kanten 

En annan aspekt jag också vill lyfta i detta sammanhang är hur undervisningstid genomförs. Här har vi erfarenheter från många andra granskningar. Flera skolor strukturerar tiden väl, men vi har vid upprepade tillfällen sett att delar av tiden inte används. Lektioner med svagt lärarstöd eller där det finns ordningsproblem kan exempelvis ha en otydlig start eller avslut. Att vikarier inte alltid sätts in samt brister i överlämning när det kommer vikarier gör också att tid kan falla bort. 

Lägger man till dessa aspekter som kan innebära att undervisningstid ”naggas i kanten” är den sammantagna bilden kring den garanterade undervisningstiden oroande. 

Huvudmän och rektorer behöver tydligare säkra sina system för att garantera, genomföra och följa upp elevers undervisningstid. Undervisningstiden är en av skolans viktigaste resurser. I svensk skola får vi inte missa en sådan grundläggande fråga för elevers utveckling.

Här kan du läsa rapporten