Trygghet & studiero

Lärarens pedagogiska ledarskap i klassrummet är en viktig faktor eftersom det finns en tydlig koppling mellan stimulerande undervisning och studiero. Undervisningen ska också genomföras så att elever stärks i sin vilja att ta ansvar för att göra de uppgifter som läraren har planerat. Det är även viktigt att undervisningen genomförs så att elever inte blir störda när de utför sitt skolarbete. Av denna anledning behöver lärare vidta åtgärder för att skapa och upprätthålla studieron i klassrummen, liksom ändamålsenliga åtgärder för att återställa ordningen när det behövs.

En viktig förutsättning för att eleverna ska ha studiero under lektionerna är en trygg miljö i skolan. Miljön omfattar inte enbart lektionssalar, utan gäller alla utrymmen och platser på skolan. Det behöver därför finnas ett arbete på skolan för att skapa trygghet och en medvetenhet kring hur trygghet påverkar lärandet i undervisningen.

Nedan kan du läsa mer om två centrala områden som är avgörande för kvaliteten i tryggheten och studieron:

Lugn klassrumsmiljö där skolarbete pågår

Klassrumsmiljön har god kvalitet om det finns ett samlat arbete med att skapa studiero som eleverna deltar i och där elever ges möjlighet att ta ansvar för att göra de uppgifter läraren har planerat och inte blir störda när de utför dessa. Det är också viktigt att lärarna vidtar ändamålsenliga åtgärder för att skapa en lugn miljö.

Du behöver utveckla kvaliteten om undervisningen saknar lugn och det finns elever som ägnar sig åt annat än skolarbete så att andra elever störda i sitt arbete. Ett annat tecken på att kvaliteten behöver utvecklas är om lärarna vidtar åtgärder för att skapa en lugn miljö som på kort sikt ger viss effekt, men som inte långsiktigt ger förutsättningar för studiero. 

Här handlar kvaliteten om i vilken grad och med vilken kvalitet lärarna tar ledarskapet i klassrummet genom att uttrycka tydliga förväntningar, uppmärksamma ett önskvärt beteende och själv vara en god förebild. Det handlar också om hur läraren agerar både proaktivt och reaktivt när det finns ordningsproblem i en grupp eller med enstaka elever.

Detta kräver att läraren tar sitt ansvar för att i förväg tänka igenom vilka förutsättningar som ska råda i klassrummet för att minimera risken för elever att ägnar sig åt annat än skolarbete och att läraren reagerar på ordningsstörande inslag på ett adekvat och ändamålsenligt sätt.

Lärarna behöver tänka på att deras förmåga att planera, genomföra och utvärdera undervisningen spelar en avgörande roll för hur de har det i klassrummet och för vad eleverna lär sig. Elever som inte blir tankemässigt utmanade och stimulerade på lektionerna riskerar de att bli omotiverade, uttråkade och ibland stökiga.


Aktivt arbete för att skapa trygghet

Arbetet för att skapa trygghet håller god kvalitet om det ingår att arbetet bygger på en analys och att ha förståelse för hur elevernas trygghet påverkar lärandet. Samtlig personal på skolan ska ha ett gemensamt förhållningssätt när det kommer till arbetet med att skapa trygghet.

Du behöver utveckla kvaliteten om det finns en otydlig eller otillräcklig organisation för arbetet med att skapa en trygg skola. Eller om kopplingen till undervisningen är svag och bygger på en otillräcklig analys av situationen på skolan. Likaså om rektorn endast gör enstaka insatser för försäkra sig om att all personal arbetar mot samma mål. 

Här handlar kvaliteten om i vilken grad och med vilken kvalitet skolan genomför åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Att elever känner sig trygga och trivs i skolan är inte bara ett mål i sig utan också en förutsättning för att inlärningen ska fungera.

För att utbildningen ska vara trygg kan inte lärmiljön begränsas till undervisningen i lektionssalar och övriga studieutrymmen, som till exempel skolbibliotek och grupprum. I begreppet utbildning innefattas även skolmåltider, korridorer, skolgården under raster, lägerskolor, utflykter, studiebesök och praktik med mera och därmed utgör allt detta också lärandemiljön. En otrygg miljö kan handla om allt från hur lokaler och utomhusmiljö är utformade till hur personal och elever behandlar varandra med respekt.

Det som utmärker skolor med hög andel trygga elever är att man har respekt för varandras olikheter, att det finns en ömsesidig respekt mellan elever och lärare, ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling, att vuxna reagerar när de får reda på att en elev blivit kränkt samt att det finns få eller inga elever som är rädda för andra elever eller för personal på skolan.

Det är viktigt att rektorn tar ansvar för att det finns ett gemensamt förhållningssätt bland lärarna och den övriga personalen i arbetet för att upprätthålla en god skolmiljö alternativt förbättra skolmiljön i de fall den inte präglas av trygghet och studiero. Det gäller även skolmiljön utanför klassrummet.