Start

Elever om studiero

Bristande studiero är ett av de vanligaste problemen som eleverna pekar på i Skolenkäten. En tredjedel av alla elever som besvarat Skolenkäten under 2014 uppger att de inte har tillräcklig studiero på lektionerna.
Störst är problemen i årskurs 9. 

Mer än var tredje elev i årskurs 9 har inte studiero på lektionerna

Skolenkäten visar att studieron är sämst i årskurs 9 där 35 procent av eleverna svarar att de inte har studiero på lektionerna. Detta illustreras i diagrammet nedan. Det ska jämföras med att 24 procent i årskurs 5 och 29 procent i år 2 på gymnasiet inte har studiero.

Andel elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna

Resultaten visar också att det är stora skillnader mellan skolorna. På den tiondel grundskolor som har sämst studiero uppger varannan elev eller mer att de inte har studiero på lektionerna. Detta ska jämföras med den tiondel grundskolor som har bäst studiero, där var sjätte elev eller färre uppger att de inte har studiero.

Studieron för elever i årskurs 9 på skolor med sämst respektive bäst studiero

 

 

 

 

 

En vanlig orsak till brister i studieron tycks vara att andra elever stör på lektionerna. Av de elever i årskurs 9 som upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet svarar 50 procent att de inte har studiero. Detta ska jämföras med 17 procent bland de elever som inte upplever att andra elever stör på lektionerna.

Andel elever i årskurs 9 som inte har studiero på lektionerna
– fördelade på om de anser att andra stör på lektionerna

Elever som uppger att lärarna upprätthåller ordningsreglerna upplever högre grad av studiero

Att andra elever stör ordningen i klassrummet bidrar för många elever till bristande studiero. Resultaten i Skolenkäten visar att elever som uppger att lärarna ser till att ordningsreglerna följs upplever en högre grad av studiero. I diagrammet nedan visas att 67 procent av de elever i årskurs 9 som anser att lärarna ser till att ordningsreglerna följs också i högre grad svarar att de har studiero på lektionerna. Det ska jämföras med 39 procent bland de elever som anser att lärarna inte ser till att ordningsreglerna följs.

Andel elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna 
– fördelade på om de anser att lärarna ser till att ordningsreglerna följs

Elever med mindre lärarstöd upplever lägre studiero

Resultaten visar också att elever som upplever att de kan få hjälp av sina lärare när de behöver det i större utsträckning också svarar att de har studiero på lektionerna. 63 procent av de elever i årskurs 9 som anser att de kan få hjälp av sina lärare svarar också att de har studiero. Det ska jämföras med 32 procent av de elever som anser att de inte kan få hjälp.

Andel i elever i årskurs 9 som har studiero på lektionerna
– fördelade på om de anser att de kan få hjälp av sina lärare

Det är viktigt att påpeka att dessa analyser inte påvisar sambandets riktning – elever kan uppleva bristande studiero för att lärarna inte lyckas hjälpa eleverna, eller så lyckas inte lärarna hjälpa eleverna för att det inte råder studiero. En analys av grundskollärarnas svar visar exempelvis att de lärare som uppger att de måste lägga mycket undervisningstid på att upprätthålla ordningen på lektionerna i lägre utsträckning svarar att de har förutsättningar att hjälpa elever som är i behov av hjälp. 68 procent av de lärare som måste lägga tid på att upprätthålla ordningen svarar att de har förutsättningar att hjälpa eleverna, jämfört med 84 procent av de som inte behöver lägga tid på att upprätthålla ordningen.

Andel lärare i grundskolan med förutsättningar att hjälpa elever i behov – fördelade på om mycket tid måste läggas på att upprätthålla ordningen