Kommunala huvudmäns arbete för att motverka pedagogisk segregation

Erfarna, kunniga, behöriga och engagerade lärare är av yttersta vikt för att säkra alla elevers möjligheter till en god kunskapsutveckling. Skolinspektionen har i tillsyn sett att bristande koppling till målen i läroplan och kursplaner i flera skolor hänger samman med tillgång till och organisation av lärarresurserna. Vid skolor med svårigheter att rekrytera och behålla behöriga lärare är det en utmaning att upprätthålla kontinuitet i undervisningen och tillförsäkra progression i lärandet. Stor omsättning på pedagogisk personal på skolan ger även sämre förutsättningar att bygga upp förtroendefulla relationer mellan lärare och elev, vilket påverkar lärandet och möjligheterna att upprätthålla trygghet och studiero.

Problem med lärarresurser i skolor med sämre studieförutsättningar

Bristande lärarresurs är ett generellt problem i den svenska skolan, men kanske särskilt alarmerande om bristande lärarresurs är mer vanligt förekommande i skolor där eleverna har sämre studieförutsättningar. Idag finns stora skillnader mellan skolor avseende elevsammansättningen: i hög grad går elever med liknande socioekonomisk bakgrund eller migrationsbakgrund på samma skolor. Samtidigt finns indikationer på att dessa skillnader förstärks av att skolor där eleverna i högre utsträckning har en socioekonomiskt priviligierad bakgrund eller där få elever har migrationsbakgrund – även i högre utsträckning har tillgång till behöriga lärare med längre yrkeserfarenhet. En sådan skiktning av lärare benämns ibland pedagogisk segregation och kan medföra bristande likvärdighet i undervisningen. Det sätt som lärarresursen fördelas mellan skolor motsvarar då inte det kompensatoriska uppdrag som skolan har.

En fortsättning på lärarresursgranskningen

Skolinspektionen har i flera tidigare granskningar konstaterat skillnader i huvudmäns förmåga att möta de utmaningar som följer i lärarbristens spår. Få av de huvudmän som granskades i vår lärarresursgranskning (2017) arbetade aktivt med insatser för att rekrytera och behålla behöriga lärare med längre erfarenhet – eller gjorde andra särskilda åtgärder för att stärka de befintliga lärarresurserna – på skolor där flertalet elever kommer från hem med låg studievana eller där en stor andel elev har migrationsbakgrund. Föreliggande granskning är en fortsättning på den granskningen, men med större fokus på kommuner med omfattande segregation och med större tyngdpunkt på huvudmannens arbete.

Det här granskar vi

I Skolinspektionens granskning ska följande frågor besvaras:

  1. I vilken utsträckning följer huvudmannen upp och analyserar lärarresurserna inom den egna organisationen utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

  2. I vilken utsträckning genomför huvudmannen strategiska insatser för att stärka lärarresursen i skolor med svåra förutsättningar?

Så här görs granskningen

Granskningen omfattar 30 huvudmän för grundskolan. Intervjuer görs med huvudmän och rektorer. Resultaten från granskningen publiceras i juni 2020.