Undervisning om källkritik

I ett demokratiskt samhälle ska individer ha möjlighet att fatta välgrundade beslut. För att fatta sådana beslut behövs förmågan att värdera information. Här har skolan en mycket viktig roll. Regeringen har även förtydligat skolans uppdrag kring att utveckla elevernas kunskaper och förmågor i att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och kontexter.

I tidigare granskningar och studier har det framgått att undervisningen i skolan inte i tillräcklig grad utvecklar elevernas förmåga att bedöma och dra slutsatser av sökresultat. Undervisningen erbjuder heller inte tillräcklig reflektion kring hur information kan tolkas och användas. Forskning pekar dessutom på vikten av att elever har en grundkunskap om ämnesområdet för att kunna vara källkritiska.

Det här granskar vi

Syftet med granskningen är att granska kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt till digitala och andra källor. Begreppet källkritiskt förhållningssätt innefattar både informationssökning och källkritik. Granskningen omfattar både vad undervisningen om källkritiskt förhållningssätt innehåller och hur undervisningen utformas så att eleverna ges möjlighet att utveckla sina förmågor. De ämnen som omfattas är samhällskunskap och svenska

Granskningen görs utifrån följande frågeställningar:

Samhällskunskap

  • I vilken utsträckning ger undervisningen i ämnet samhällskunskap eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet?
  • Hur utformas undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla denna förmåga?

Svenska

  • I vilken utsträckning ger undervisningen i ämnet svenska eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa?
  • Hur utformas undervisningen för att eleverna ska kunna utveckla denna förmåga?

Så här görs granskningen

Granskningen omfattar 30 skolenheter med både kommunal och fristående huvudman. På skolorna kommer lärare, elever och rektor att intervjuas. Utöver intervjuer kommer även dokumentstudier och en elevenkät bilda underlag för skolbeslut och den övergripande rapporten.

Den färdiga granskningsrapporten publiceras i oktober 2018.

Granskningen genomförs på följande skolor:

Norrskenet Boden

Norrskenets Friskola Boden AB

Domnarvets skola

Borlänge

Tegelviken F-9

Eskilstuna

Lillhagsskolan

Gävle

PeterSvenskolan 2

Pysslingen förskolor och skolor AB

Rydebäcksskolan

Helsingborg

Nyhamnsskolan 7-9

Höganäs

Sånnaskolan H

Kristianstad

Änge skola 4-9

Krokom

Ås skola 4-9

Krokom

Karlbergsskolan

Köping

Christinaskolan

Lidingö skola AB

Tunaskolan 7-9

Luleå

Stöpenskolan

Skövde

Sörgårdsskolan

Mölndal

Myrsjöskolan

Nacka

Karlsängsskolan

Nora

Kanalskolan

Skellefteå

Matteusskolan

Stockholm

Vattudalsskolan

Strömsund

Europaskolan Malma

Europaskolan Grundskola AB

Bokelundsskolan H

Sölvesborg

Forsens grundskola 7-9

Tidaholm

Liljeborgsskolan 7-9

Trelleborg

Almers skola 7-9

Varberg

Vidhögeskolan 6-9

Varberg

Hagaskolan 4-9

Varberg

Slottsskolan 7-9

Vingåker

Alphaskolan

Kunskapsnavet AB

Mörsils skola F-9

Åre