Undervisningen i grundsärskolan

Grundsärskolan syftar till att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. I likhet med övriga elever i svensk skola slår skollagen fast att elever inom grundsärskolan ska erbjudas en skolgång som medger att de utifrån sina egna förutsättningar kan utvecklas så långt som möjligt.

Undervisningen i den tidigare särskolan har kritiserats för att vara för inriktad på omsorg på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling. Grundsärskolans kunskapsuppdrag förstärktes dock 2011. I samband med detta ökades även utbildningens flexibilitet inom grundsärskolan genom att tillåta eleverna att läsa ämnen, ämnesområden eller en kombination av dessa. Elever inom grundsärskolan gavs därtill möjlighet att läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans kursplaner om eleven har förutsättningar till detta.

Sedan reformeringen av grundsärskola finns det emellertid relativt lite ny forskning eller nya utvärderingar av undervisningen i grundsärskolan. Skolinspektionen har dock genomfört tillsyn på samtliga grundsärskolor i landet under tillsynperioden 2015-2018 men då tillsynen enbart granskar regelefterlevnad ger den en begränsad information om kvalitetsaspekter i undervisningen. Skolinspektionen startar nu därför en tematisk kvalitetsgranskning som inriktas mot att granska kvaliteten i undervisningen i grundsärskolan.

Så här görs granskningen

Denna tematiska kvalitetsgranskning syftar till att granska kvaliteten i undervisningen i grundsärskolan, med fokus på de högre årskurserna det vill säga årskurserna 6-9. I granskningen kommer särskild uppmärksamhet riktas mot i vilken utsträckning undervisningen ligger på en nivå som erbjuder eleverna rika kunskapsutmaningar utifrån sina förutsättningar. Vidare riktas ett särskilt fokus på om elevernas kunskapsutveckling stödjs genom en god och kontinuerlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling.

Granskningen omfattar 30 skolenheter med både kommunala och enskilda huvudmän. Observationer, dokumentstudier samt intervjuer med lärare, elever, annan personal och rektorer ingår. Resultaten från granskningen beräknas publiceras i juni 2020.