Helén Ängmo om resultaten från Skolenkäten 2017-2018

Majoriteten elever känner sig trygga i skolan men en tredjedel upplever problem med studiero

Skolinspektionen genomför varje år en skolenkät till elever i årskurs 5, 9 och år 2 i gymnasiet. Även lärarna svarar på enkäten som innehåller olika frågor om undervisningen och miljön på skolan. Hälften av skolorna ingår varje år. Nu publicerar Skolinspektionen en sammanställning över resultaten för 2017 och 2018 års skolenkäter vilket innebär att alla skolor i Sverige har ingått i enkäten som besvarats av 370 000 elever och lärare. Det finns också i sammanställningen en jämförelse över tid från den omgång som gjordes 2015/2016. Svaren för varje omgång är publicerade sedan tidigare men sammanställningen möjliggör att se mönster över tid.

Det är många frågor som ingår i enkäten, Skolinspektionen fokuserar i denna sammanställning på frågor om trygghet och studiero, elevers intresse för att lära samt skillnader mellan pojkars och flickors svar.

Trygghet

Bilden visar bl a att;

  • De allra flesta elever upplever att de är trygga i skolan. Nio av tio elever uppger detta. Majoriteten, två tredjedelar, av eleverna anser också att de har studiero på lektionerna. Vidare så anser nio av tio av lärare att deras elever har studiero på lektionerna. 
  • Samtidigt upplever en tredjedel av eleverna i årskurs 9 studieron mer negativt. Det är samma andel som tidigare år. I årskurs fem ser vi en viss ökning av negativa svar kring studiero. Vi ser även en ökning av andelen lärare som anser att det tar en stor del av undervisningstiden att upprätthålla ordning.

- Vi ser från enkätsvaren att bilden av hur trygghet och studiero upplevs varierar, säger Helen Ängmo. Det är viktigt att säga att de allra flesta elever i svenska skolor upplever trygghet och studiero. En klar majoritet av lärarna anser också att det finns studiero. Vi kan därför inte säga att oro på lektionerna är den vanligaste upplevelsen bland elever och lärare. Hon fortsätter

- Alla elever har dock rätt till trygghet och studiero. Ingen elev ska behöva gå till en miljö som är högljudd och stökig. Det är inte acceptabelt. Därför är det också klart oroande att en tredjedel av eleverna inte upplever att de har studiero och att vi inte ser en vändning.

Helen Ängmo jämför också med resultat från granskningar;

- En varierad bild ser vi även i våra granskningar när vi är ute och observerar i skolorna. Det finns tydliga brister i studiero och trygghet i en grupp skolor och här kräver vi åtgärder. Det är alltid allvarligt när vi ser dessa situationer men det rör samtidigt inte majoriteten av skolorna.

Förändringar i negativ riktning i årskurs 5

Vidare visar sammanställningen att;

  • många resultat är stabila över tid men på vissa områden finns vissa negativa förskjutningar

- Ser man på de något tydligare förändringarna, så finns de flesta bland elever i årskurs fem. På flera påståenden i enkäten svarar elever i årskurs 5 mer negativt än tidigare. Förutom på frågor om trygghet rör det lusten att lära, hur elever upplever trivsel och studiero.

- Även om det är små förskjutningar så går de samlade svaren när det gäller elever i årskurs 5 i fel riktning. Det bekymrar och väcker frågor. Skolinspektionen har inga entydiga förklaringar. Möjligen kan en högre rörlighet bland lärare och personal vara en faktor som kan påverka.

Trygga elever lär sig bättre

I Skolinspektionens sammanställning visas även att flickor genomgående svarar mer negativt än pojkar på frågor som rör trygghet och skolmiljön. Vi ser också ett samband mellan upplevelser av trygghet och hur motiverade elever är att lära.

- Sambandet har varit tydligt i flera år i enkäten, säger Helen Ängmo. Vi ser att elever som känner sig trygga har en större lust att lära och de är mer intresserade av undervisningen. Trygghet är en grund för ett starkt och aktivt lärande. Att säkra en trygg skolmiljö är något av det mest viktiga huvudmän kan göra för elevers möjligheter att nå goda kunskapsresultat.