Huvudmäns jämförande analyser svaga när det gäller betygssättning

Huvudmän och rektorer ska ge lärare rätt förutsättningar i arbetet med betygssättning. Därför behöver de kunna uppmärksamma risker och svårigheter i lärares arbete med att sätta betyg. Som grund för detta behöver huvudmän och rektorer följa upp betygsresultat och analysera eventuella avvikelser, genom att jämföra skolor, ämnen och lärare. Eller genom att följa upp skillnader mellan elevers betyg och motsvarande provbetyg i nationella prov. Sådana skillnader indikerar att det kan finnas risk för att betyg inte sätts på ett rättvist och likvärdigt sätt. Skolinspektionen har denna gång granskat 20 skolor där 15 har stora avvikelser mellan prov och betygsresultat för att se hur rektorer och huvudmän arbetar för att ge lärare goda förutsättningar för betygssättningen.

Huvudmän följer upp måluppfyllelse men missar rättvis och likvärdig betygssättning

Granskningen visar att huvudmän och rektorer följer upp skolornas betygsresultat. Men det handlar oftast om skolornas måluppfyllelse, alltså hur väl skolorna lyckas i sitt arbete med att ge eleverna möjlighet att nå gymnasiebehörighet och att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Granskningen visar att aspekten rättvis och likvärdig betygssättning ofta missas i uppföljning och analys av betygsresultat. Det begränsar möjligheten för huvudmän och rektorer att bedöma vilka åtgärder som behövs för att stärka rättvisa och likvärdighet i betygssättningen.

Lärare ges möjlighet att samverka i bedömningsfrågor, men sällan i den slutliga betygssättningen

Vi ser att viktiga förutsättningar ofta saknas. Till exempel när det gäller samverkan – både inom skolor och mellan skolor. Den samverkan som sker, är vanligen begränsad till bedömningen av enstaka elevprestationer, framförallt nationella prov. Men det saknas ofta forum och strukturerade former för samverkan i arbetet med själva betygssättningen – då lärare ska vikta och väga samman elevers kunskaper i relation till kunskapskraven. Många lärare samverkar ”informellt” och på eget initiativ, men samverkan i en komplex process som betygssättning kräver en övergripande planering och samordning. Detta kan inte bygga på enskilda lärares ansvarstagande.

Obehöriga lärare behöver mer stöd

En annan viktig förutsättning i lärares arbete med att sätta betyg handlar förstås om kompetens och kompetensutveckling. Inte minst viktigt är detta sett mot bakgrund av en utbredd och ökande lärarbrist. Obehöriga lärare anställs för att undervisa och ska därmed sätta betyg, tillsammans med en legitimerad lärare. Granskningen visar att det på flertalet skolor inte finns tydliga strukturer, planeringar eller riktlinjer för arbetet med att kontinuerligt stödja obehöriga lärare i deras arbete med betygssättning. 

Att huvudmän och rektorer fullt ut tar ansvar för lärares förutsättningar i arbetet med att sätta betyg är mycket viktigt sett ur ett elevperspektiv. Lärares beslut om betyg kan ha en avgörande för en elevs framtida möjligheter. Bland annat eftersom betyg har en direkt koppling till behörighet och urval för vidare utbildning.



Information om granskningen

Skolinspektionen har granskat 20 grundskolor och deras huvudmän, varav 14 med kommunal huvudman och sex med enskild huvudman. Ett urvalskriterium för 15 av skolorna har varit att en stor andel av eleverna har högre slutbetyg i ämnet svenska jämfört med motsvarande provbetyg i nationella prov. Skolinspektionen har också beaktat svar från lärare i Skolinspektionens lärarenkät.

Kontakt:  

Thomas Nilsson, projektledare
08-586 081 53

Monica Axelsson, skribent
08-586 086 37

Till rapporten