Till huvudinnehåll

Frågor & svar

Se alla kategorier

Tillstånd för fristående skola

Svar

Det är Skolinspektionen som ger tillstånd för fristående skolor. Man kan ansöka om godkännande som huvudman för förskoleklass, grund- och grundsärskola, gymnasie- och gymnasiesärskola och fritidshem.

Svar

Det är kommunen som ger tillstånd för förskolor och utövar tillsyn över dessa.

Svar

Ansökan om att starta eller utöka fristående skola görs till Skolinspektionen senast 31 januari året innan verksamheten ska starta.

Svar

Ja, vi tar ut en avgift på 10 000-35 000 kr.

Svar

Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.

Med enskilda avses juridiska personer så som handels- och aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar, stiftelser och trossamfund. Även enskilda näringsidkare kan ansöka om tillstånd. En juridisk person behöver vara registrerad hos registeransvarig myndighet för att vi ska kunna pröva en ansökan.

Svar

För att Skolinspektionen ska godkänna en ansökan ska den som ansöker genom erfarenhet eller på annat sätt ha förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten den ska ha ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

Det krävs även att den som ansöker i övrigt bedöms lämplig. Utbildningen får inte heller innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av den kommun där utbildningen är tänkt att starta. Om ansökan gäller gymnasieskola eller gymnasiesärskola bedömer vi även eventuella konsekvenser i de närliggande kommunerna. Om ansökan avser förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

När en juridisk person ansöker krävs det att nedan funktioner (ägar- och ledningskretsen) bedöms lämpliga:

  • den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
  • styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,
  • bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och
  • personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten

Personerna i ägar- och ledningskretsen ska ha insikt i skolförfattningarna, ha arbetsrättslig och arbetsmiljörättslig kompetens samt ekonomisk kompetens inom den associationsform som verksamheten ska bedrivas i. Detta bedömer vi i en så kallad ägar- och ledningsprövning. Du hittar mer information om ägar- och ledningsprövning på denna sida: FAQ om ÄLP

Svar

De negativa konsekvenserna kan vara ekonomiska, pedagogiska eller organisatoriska. Det kan till exempel innebära att eleverna får längre resväg till kommunal skola som en följd av att kommunen tvingas lägga ned en skola pga etableringen.

En annan konsekvens kan vara att kommunens ansträngningar till en kostnadseffektiv organisation motverkas. Kommunen ges tillfälle att lämna yttrande över ansökan och i sin beskrivning över konsekvenserna behöver kommunen vara konkret. Med lång sikt brukar avses en tidsperiod på 5-6 år. Att
kommunen tvingas göra vissa justeringar på kort sikt är inte tillräckligt för att de negativa konsekvenserna ska anses vara påtagliga. Ur ett elevperspektiv beaktas även elevens valmöjlighet.

Svar

De vanligaste avslagsgrunderna är att elevprognosen inte visar att det finns ett riktat intresse för den aktuella utbildningen, att sökanden inte har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten eller att det blir påtagliga negativa konsekvenser för kommunen. Även brister i den ansökande huvudmannens befintliga skolverksamhet är ett vanligt skäl till avslag.

Svar

Ett nej på en ansökan innebär att den sökande inte kan starta skola. Ett sådant beslut kan dock överklagas till förvaltningsrätten.

Svar

Huvudregeln är att ett tillstånd inte är tidsbegränsat. Verksamheten ska dock starta senast två år efter att ett tillstånd beviljats.

Välj en kategori

Kötid som urvalsgrund på fristående skolor

Frågor och svar om kötid som urvalsgrund på fristående skolor.

Skolenkäten

Här har vi samlat några vanliga frågor och svar om Skolenkäten.

Kränkningar

Vanliga frågor om kränkningar i skolan. Länk till Barn- och elevombudet.

Ägar- och lednings­prövning – regler för enskilda huvudmän

Vanliga frågor om hur vi arbetar med ägar- och ledningsprövning.

Starta fristående skola

Vanliga frågor och svar om att starta skola.

Om skolor inte följer värdegrunden

Vanliga frågor och svar om skolor inte följer värdegrunden.

Kontaktar Skolinspektionen vårdnadshavare?

Vanliga frågor och svar om kontakten mellan Skolinspektionen och vårdnadshavare.

Uppgifter om missförhållanden i skolan

Vanliga frågor och svar om hur vi hanterar inkomna uppgifter om missförhållanden i skolan.

Hittade du vad du letade efter?

Kontakta oss så hjälper vi till att svara på dina frågor.

Kontakta oss