Etableringskontroll
Några månader innan en fristående skola eller utbildning är tänkt att starta gör Skolinspektionen en etableringskontroll. Detta gör vi för att se att den planering som huvudmannen har presenterat i sin ansökan går att genomföra.
Etableringskontrollen gäller även en enskild huvudman som fått godkännande att bedriva en utbildning som avviker från de nationella programmen i gymnasieskolan, såsom särskild variant, riksrekryterande utbildning och nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU).
De huvudmän som har godkännande att starta kontaktas med fråga om planerad start i februari/mars. Därefter sker etableringskontrollen under april – juni månad samma år som utbildningen är tänkt att starta. Undantag kan förekomma, exempelvis i samband med att en huvudman övertar en befintlig skolverksamhet eller avser att starta utbildningen vid en annan tidpunkt.
Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Skolinspektionen tar därefter ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten och resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut.
Etableringskontrollen består av en granskning av efterfrågade uppgifter och dokument tillsammans med intervjuer med företrädare för huvudmannen och rektor.
Det finns krav på tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom bland annat skolverksamhet för enskilda huvudmän.
Detta kontrollerar Skolinspektionen
Etableringskontrollens omfattning styrs av om huvudmannen startar en helt ny verksamhet eller utökar en redan etablerad verksamhet. Det ser också olika ut beroende på vad det är för verksamhet och skolform. Nedan framgår vad Skolinspektionen bedömer vid en helt ny respektive utökad verksamhet.
Helt ny verksamhet
- Utbildningen vid skolenheterna genomförs av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet, samt enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut (2 kap. 5 § skollagen)
- Huvudmannen har ordnat ändamålsenliga lokaler och utrustning samt böcker och digitala verktyg och och andra lärverktyg som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap. 35 §, 9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 § skollagen).
- Huvudmannen har säkerställt att eleverna i förskoleklass, grundskola och grund-särskola erbjuds avgiftsfria skolmåltider. (9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §). Gäller endast förskoleklass, grundskola och grundsärskola.
- Huvudmannen har anställt en rektor med pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet (2 kap. 9 och 11 §§ skollagen).
- Huvudmannen har anställt lärare som har legitimation och är behöriga för den undervisning de ska bedriva, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav (2 kap. 13 och 17-18 §§ skollagen).
- Huvudmannen har ordnat tillgång till elevhälsa för eleverna (2 kap. 25 § skollagen).
- Huvudmannen har genomfört samråd med den kommun där utbildningen ska bedrivas (2 kap. 6 a § skollagen).
- Huvudmannen har säkerställt att det finns tillgång till platser för arbetsplatsförlagt lärande för eleverna på yrkesprogram som uppfyller författningarnas krav. (16 kap. 11 § och 16 § skollagen, 4 kap. 12-14 §§ gymnasieförordningen). Gäller endast gymnasieskola och gymnasiesärskola där APL förekommer.
Utökad verksamhet
- Utbildningen vid skolenheterna genomförs av den huvudman som erhållit godkännande för utbildningen vid respektive skolenhet, samt enligt de villkor som framgår av godkännandet eller särskilda beslut (2 kap. 5 § skollagen).
- Huvudmannen har ordnat ändamålsenliga lokaler och utrustning samt böcker och digitala verktyg och andra lärverktyg som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap. 35 §, 9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §, 15 kap. 17 § och 18 kap. 17 § skollagen).
- Huvudmannen har säkerställt att eleverna i förskoleklass, grundskola och grundsärskola erbjuds avgiftsfria skolmåltider. (9 kap. 8 §, 10 kap. 10 §, 11 kap. 13 §). Gäller endast förskoleklass, grundskola och grundsärskola.
- Huvudmannen har anställt lärare som har legitimation och är behöriga för den undervisning de ska bedriva, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. (2 kap. 13 och 17–18 §§ skollagen).
- Huvudmannen har ordnat tillgång till elevhälsa för eleverna.(2 kap. 25 § skollagen).
- Huvudmannen har genomfört samråd med den kommun där utbildningen ska bedrivas (2 kap. 6 a § skollagen).
- Huvudmannen har säkerställt att det finns tillgång till platser för arbetsplatsförlagt lärande för eleverna på yrkesprogram som uppfyller författningarnas krav. (16 kap. 11 § och 16 § skollagen, 4 kap. 12-14 §§ gymnasieförordningen). Gäller endast gymnasieskola och gymnasiesärskola där APL förekommer.
Detta sker om det finns brister
Om Skolinspektionen vid etableringskontrollen bedömer att det finns brister i förutsättningarna att starta utbildningen föreläggs huvudmannen i enlighet med 26 kap. 10 § skollagen (2010:800) att rätta till de konstaterade bristerna. Detta framgår av Skolinspektionens beslut efter etableringskontrollen. Som utgångspunkt ska samtliga förutsättningar vara uppfyllda för att en huvudman ska godkännas i etableringskontrollen.
Beslut efter etableringskontroll kommer preliminärt i början av juni månad och tiden för att rätta till eventuella brister är i regel ett par veckor. Kvarstående brister kan leda till att Skolinspektionen i enlighet med 26 kap. 13 § skollagen beslutar att återkalla godkännandet. Ett återkallande kan överklagas till förvaltningsrätten.
Statistik från etableringskontroller
Här kan du ta del av vår statistik från de etableringskontroller av friskolor vi gjort under perioden 2018-2022.