Till huvudinnehåll

Skåvllåinspeksjåvnå birra

Skåvllåbärrájgåhttse la stáhta fábmudak mij barggá dajna vaj dimna máná galggi oadtjot dásálasj åhpav buoren dásen siettos birrusin.

Mij bärrájgåhtsep skåvlåjt ja merustallap åtsålvisájt ásadit friddja skåvlåjt ja mij bärrájgåhtsep vaj skåvlå tjuovvu lágajt ja njuolgadusájt.

Skåvllåbärrájgåhtsemfábmudagán gávnnu aj Máná- oahppijájras, BEO

Máná- ja oahppijájras (BEO) huksá mánáj ja oahppij riektájt ja guoradallá diedojt vájve- ja nuppástimes skåvlån. BEO aj máhttá ádnot ruhtamávsov mánájda ja oahppijda gudi li sjaddam nuppástum ja vájveduvvam.

Nävrrodagá skåvlån

Dánna gávnnuji diedo dunji gut aná vaj da gávnnuji gássjelisvuoda skåvlån jali vaj máná jali oahppe la sjaddam boasstot jali nievret vuosstájváldedum.

Ságas åvddåskåvlåjn jali skåvlåjn

  • Jus li gássjelisvuoda åvddåskåvlåjn/skåvlåjn dån beras válldet dav bajás åhpadiddjijn, rektåvråjn jali ietjá skåvlå barggij. Rektåvrrå adná åvdåsvásstádusáv dajna vaj máná/oahppe galggi oadtjot dårjav jus la dárbbo. Rektåvrrå la aj skåvllåoajvve åhpadiddjijda ja ietjá barggijda åvddåskåvlån/skåvlån.

Jårgijda skåvllåoajvveålmmå hudjamagiehtadallamij

  • Jus dån illa tjaŋgas rektåvrå giehtadallamij dån galga jårgijdit oajvveålmåj. Oajvveålmmåj la giellda jali dat gut adná åvdåsvásstádusáv friddjaskåvlås. Dat la oajvveålmmåj gut adná åvdåsvásstádusáv vaj máná ja oahppe galggi oadtjot buorev ja siettos åhpadusáv ja vaj sij dåbddi ráfev skåvlån. Oajvveålmmåj hähttu válldet vuosstáj ja guoradallat hudjamijt.
  • Jus dån sidá buktet sisi hudjamijt oajvveålmmå hudjamagiehtadallamij dån máhtá åtsåt diedojt skåvlå webbabielen jali oajvveålmmå webbabielen. Dån aj máhtá ádnot viehkev soabmásis skåvlån.

Guode diedojt Skåvllåbärrájgåhttsåj

Jus li alvos gássjelisvuoda skåvlån ja jus skåvllåoajvveålmmåj ij divo gássjelisvuodajt dån máhtá jårgijdit Skåvllåbärrájgåhttsåj.

  • Mij ep guoradalá gájkka diededimijt majt oadtjop sisi dåssjå mierredip, mijá ámmádis, jus guoradallam galggá álgeduvvat ja makkir vuogijn dat galggá dagáduvvat.
  • Dat mij mierret jus álgadip guoradallamav li mijá åvdusj vásádusá skåvlås ja oajvveålmmås ja soajtá ietjá diedo majt lip oadtjum sisi. Dat degu dal máhttá sisadnet mij tjalmij åvdåj la boahtám skåvllågatjálvistjoahkken oahppij, barggij ja mánáåvdåstiddje, mijá åvdusj bärrájgåhtsema ja ietjá tjálalasj diedo ma gávnnuji skåvlån.
  • Vaj nåv ålo oahppe gå máhttelis galggi oadtjot árvov Skåvllåbärrájgåhtsema bargos mij guorrap ienep ássjijt skåvllådásen ja binnep ássjijt ma dåssjå guosski sierra mánájda/oahppijda. Dat sisadná aj jus boahtá sisi diededibme Skåvllåbärrájgåhttsåj mij guosská åvtå oahppáj mij máhttep válljit guoradallat diededimev farra skåvllådásen.
  • Skåvllåbärrájgåhtsem ja Máná- ja oahppijájras (BEO) guoradalli muhtem sierra oahppijássjijt. Degu dal jus oahppe váset nuppástimev jali jus oahppe valljet adná ájgev gå ij la skåvllåtijmajn, jali jus li alvos váne dårjas ja viehkes skåvlån. Åvddål gå Skåvllåbärrájgåhtsem jali BEO álgadi guoradallamav mij dahkap árvustallamav jus dat la dárbbo stáhta bärrájgåhtsemij. Dat sisadná vaj mij guovladip majt mij diehtep skåvlås ja oajvveålmmås åvdutjis ja gåk oajvveålmmåj dåjmat dárbojt ja vánijt.
  • Juska mij ep álgada guoradallamav lip mij gijtulattja duv diedojda. Duv diededime máhtti addnut moatte láhkáj ja li stuor árvon mijá bärrájgåhtsembargon ja nåv vaj mij galggap oadtjot aktisasj gåvåv skåvlås.

Dánna máhtá guodet duv diededimijt nävrrodagájda skåvlån

Jus sidá rádjat diededimijt, vásstet tjuovvo gatjálvisájt:

  1. -  Skåvllå namáv:
    - Skåvllåoajvveålmmåj degu dal giellda jali dat gut dåjmat friddjaskåvlåv:
    - Gielda namáv gånnå skåvllå la:
  2. - Mij la dáhpáduvvam?
  3. - Goassa lij dáhpádus/dáhpádusá?
  4. - Le gus dån subtsastam rektåvråj jali soames ietjá barggáj skåvlån ja jus gejda/makkir barggijda?
    - Goassa dån subtsasti dáhpádusá birra?
  5. -Le gus dån válldám skåvllåoajvveålmmåjn, mij la giellda jali dat gut äjggo jali adná åvdåsvásstádusáv friddjaskåvlås, duv hudjamij?
    - Jus juo, goassa?
  6. - Guode duv aktavuoda diedojt ja gullevasjvuodav mánnáj/oahppáj/dåjmadahkaj
    Dån máhtá årrot tjiehkusin valla jus sidá guodet diedádusájt sierra oahppes de hähttu årrot namma. Jus dujna li tjiegos iesjdiedo, guode dåssjå duv personnummarav.

Almulasjvuogijn

Gájkka sisiboahtte diededime sjaddi almulasj girje. Dat sisadná dav vaj gájka adni riektáv dajt låhkåt. Skåvllåbärrájgåhtsem ij guode ålggus diededimijt ma gulluji tjiehkusijda Skåvllåbärrájgåhtsem hähttu aj suoddjit moajttis iesjdiedojt loabedis addnuj jali fállamij dáhtásuoddjimnjuolgadusá milta.

Persåvnnådiehto åvdåsvásstádus

Skåvllåbärrájgåhtsem la iesjdiehto åvdåsvásstediddje giehtadallamij dajs persåvnnådiedojs majt fábmudahka giehtadallá. Gå dån váldá aktavuodav mijájn máhtti tjuovvo persåvnnådiehtotjállaga biejaduvvut mannuj:

  • Registrerik mijá IT-systemajn
  • Diehtojoarkka ietjá fábmudahkaj
  • Giehtadallam bärrájgåhtsemdåjmadagájn
  • Säjlodim ja vuorkkim

Ienep diedo mijá tjiegosvuogijs ja duv riekta degu registreridum, gehtja https://www.skolinspektionen.se/Om-oss/integritetspolicy/

Aktavuoda diedo

Telefåvnnå: +46 (0) 8 586 080 00
E-poassta: skolinspektionen@skolinspektionen.se
Post-adressa: Box 23069, 104 35 Stockholm
Guossidimadrässa: Skolinspektionen, Sveavägen 159, Stockholm

 

Senast uppdaterad: 14 september 2020