Deltagandet ska alltid vara frivilligt

Deltagandet i konfessionella inslag ska alltid vara frivilligt

Enligt skollagen ska deltagandet i konfessionella inslag alltid vara frivilligt. Detta innebär bland annat att det ska finnas en möjlighet att välja bort konfessionella inslag som förekommer i utbildningen. Om det inte finns någon sådan möjlighet, det vill säga om alla eller vissa konfessionella inslag som förekommer på förskolan är obligatoriska och inte går att välja bort, är inte kravet på frivilligt deltagande uppfyllt.

Enligt förarbetena bör barnet eller eleven alltid ha rätt att utebli från det konfessionella inslaget för att kravet på frivillighet ska kunna uppfyllas. Detta innebär exempelvis att barn, vars vårdnadshavare meddelat att barnet inte ska delta i ett konfessionellt inslag, inte ska behöva vara närvarande alls vid det konfessionella inslaget. Till skillnad från tidigare är det alltså inte tillräckligt att barnet enbart erbjuds möjligheten att vara närvarande i rummet utan att delta aktivt i det konfessionella inslaget. Barnet ska inte behöva vara närvarande i rummet där det konfessionella inslaget pågår, utan istället kunna delta i annan ordinarie verksamhet som pågår samtidigt som det konfessionella inslaget.

För att säkerställa och underlätta att deltagandet i konfessionella inslag verkligen blir frivilligt infördes år 2023 flera nya bestämmelser i skollagen, bland annat att konfessionella inslag ska avgränsas från andra aktiviteter i utbildningen, att huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn är införstådda med frivilligheten samt att skriftlig information lämnas om de konfessionella inslagen. Huvudmannen måste se till att även dessa krav uppfylls vid utformningen av de konfessionella inslagen på förskolan. Se mer om dessa krav under kommande avsnitt.

Vem bestämmer om barnets deltagande i konfessionella inslag?

Barn har, precis som vuxna, rätt till religionsfrihet enligt regeringsformen, vilket innebär en frihet för var och en att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Religionsfriheten rymmer också rätten att avstå från religion. Barn är likställda med vuxna när det gäller religionsfriheten. Barn och elever ska alltså ha möjlighet att såväl ge uttryck för sin tro som att avstå från att delta i konfessionella inslag. Barn har även rätt till religionsfrihet enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som gäller som lag i Sverige. Enligt barnkonventionen ska konventionsstaterna också respektera vårdnadshavarnas rättigheter och skyldigheter att ge barnet ledning när det utövar sin rätt.

Enligt föräldrabalken utövas bestämmanderätten för barn i förskolan i deras personliga angelägenheter av deras vårdnadshavare. Vårdnadshavarna ska enligt föräldrabalken ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med stigande ålder och utveckling. Av bestämmelserna om hänsyn till barnets bästa i 1 kap. 10 § skollagen, som grundar sig på barnkonventionen, följer att barnet ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter bland annat när det gäller deltagande i utbildning med konfessionella inslag och att åsikterna ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. När det gäller barns rätt att komma till tals har FN:s barnrättskommitté uttalat att det är viktigt att barnets autonomi i förhållande till vårdnadshavarna respekteras och att också relativt unga barn ska ha rätt till befrielse från konfessionella inslag i skolan utan att vårdnadshavares samtycke ska krävas.

Enligt förarbetena kan barn i förskolan i de yngre åldrarna inte förväntas skilja på vad som utgör icke-konfessionell undervisning och vad som är ett frivilligt konfessionellt inslag i utbildningen och vårdnadshavarnas inställning är då avgörande. Med ökad ålder och tydlig vägledning från föräldrar och personal blir det tydligare för barnet vad som är ett konfessionellt inslag och inte.

Exempel på frivillighet i förskolan

Förskolans personal kan behöva hantera situationer där vårdnadshavare och barn ger uttryck för olika uppfattning rörande deltagandet i ett konfessionellt inslag. Ett exempel som berörs i förarbetena är att vårdnadshavarna tillkännagett sin vilja att deras barn ska medverka vid bön före måltiderna, men att barnet sedan meddelar förskolläraren att han eller hon inte vill delta. Då behöver förskolläraren genom frågor undersöka skälet till att barnet inte vill delta. Förskolläraren får därefter avgöra, utifrån barnets ålder och mognad, om barnet bör sitta med vid bordet från början och antingen läsa med i bönen eller vara passiv eller sätta sig vid bordet direkt efter bönen. Det ligger i sakens natur att det inte går att tvinga ett barn som sitter vid ett bord att läsa en bön om barnet inte vill det.

Vilken utredning behövs för att bedöma om deltagandet i konfessionellt inslag är frivilligt?

En bra utgångspunkt är som regel att titta på den skriftliga information som huvudmannen lämnar till vårdnadshavare om de konfessionella inslagen. I den kan framgå om konfessionella inslag är frivilliga eller obligatoriska och hur vårdnadshavare ska gå till väga ifall de väljer bort konfessionella inslag. Det kan också vara bra att ställa frågor om hur huvudmannen och förskolan, rent praktiskt, går till väga för att åstadkomma att deltagandet i konfessionella inslag blir frivilligt. Det kan även vara bra att ställa frågor kring hur förskolan och huvudmannen generellt resonerar i situationer där barn och vårdnadshavare har olika uppfattning om barnet ska delta i konfessionella inslag eller inte (resonerar huvudmannen exempelvis på olika sätt beroende på barnets ålder och mognad?).

Huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn förstår frivilligheten

Kravet i skollagen om att deltagande i konfessionella inslag alltid ska vara frivilligt kompletteras sedan den 2 januari 2023 med ett krav på att huvudmannen ska försäkra sig om att vårdnadshavare och barn eller elever är införstådda med att deltagande i sådana inslag alltid är frivilligt.

Detta innebär att huvudmannen för en fristående förskola med konfessionell inriktning ansvarar för att information om att deltagande i konfessionella inslag alltid är frivilligt lämnas till barn och vårdnadshavare. I en annan paragraf i skollagen finns ett uttryckligt krav på att skriftlig information om konfessionella inslag ska lämnas till vårdnadshavare. Den nu aktuella bestämmelsen går längre än så och innebär ett krav på att huvudmannen alltid på förhand ska försäkra sig om att såväl vårdnadshavare som barn är införstådda med att deltagande i konfessionella inslag är frivilligt. Det kan till exempel innebära att muntliga förtydliganden kan behöva göras inför enskilda konfessionella moment så att det inte i den praktiska situationen framstår som att det inte finns någon valfrihet.

Vid tillämpning av denna bestämmelse ska, enligt förarbetena, även 1 kap. 10 § skollagen beaktas. Enligt den bestämmelsen ska barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Barnet ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne och barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Den information som lämnas till barn i förskolan ska alltså vara begriplig och anpassad till barnen och deras respektive ålder och mognad.

Vilken utredning behövs för att bedöma att vårdnadshavare och barn förstår frivilligheten?

För att kunna avgöra om huvudmannen gjort tillräckligt för att försäkra sig om att vårdnadshavare och barn är införstådda med att deltagandet i konfessionella inslag är frivilligt, behöver det klargöras hur huvudmannen informerar barn och vårdnadshavare om frivilligheten och vid vilka tillfällen. Det kan exempelvis behöva utredas vilken muntlig information som barnen på förskolan får om att det är frivilligt att delta i konfessionella inslag, och hur det går till när denna information lämnas. Eftersom informationen ska vara anpassad till barnens ålder och mognad är det också viktigt att ta reda på om informationen skiljer sig åt i olika åldrar och i så fall hur.

Det kan exempelvis även vara bra att fråga om huvudmannen följer upp om vårdnadshavare tagit del av och förstått informationen som lämnats, eller om huvudmannen gör något annat ytterligare för att försäkra sig om att barn och vårdnadshavare är införstådda med frivilligheten, och i så fall vad. Hur barnen uppfattat den muntliga information som lämnats avseende frivilligheten kan också vara av betydelse.