Till huvudinnehåll
Logga in
Publicerad: 5 maj 2026

Pedagogisk omsorg

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem och en form av omsorg som inte ingår i skolväsendet utan regleras särskilt.

Pedagogisk omsorg kan bedrivas i kommunal eller enskild regi och organiseras på olika sätt, varav familjedaghem är den vanligaste formen. Skolinspektionen har tillsynsansvaret för pedagogisk omsorg som bedrivs i kommunal regi och kommunen har tillsynsansvaret för de enskilda verksamheter som kommunen gett godkännande för.

Sidans innehåll

Krav på verksamheten

Av skollagen framgår bland annat att pedagogisk omsorg ska stimulera barns utveckling och lärande genom pedagogisk verksamhet. I detta ingår att i samarbete med hemmen främja barns allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Barnen ska förberedas för fortsatt lärande och för utbildning inom skolväsendet. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver. Om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska huvudmannen se till att barnet ges sådant stöd.

Verksamheten i pedagogisk omsorg ska, på samma sätt som utbildning inom skolväsendet, utformas med respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.

Krav på huvudmännen

Den som är huvudman för pedagogisk omsorg har det yttersta ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande författningar. Huvudmannen ska till exempel se till att verksamheten bedrivs i grupper med en lämplig sammansättning och storlek i ändamålsenliga lokaler och att den som bedriver verksamheten har sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Det är därför mycket viktigt att den som är huvudman är lämplig och har den kompetens och de förutsättningar som krävs för att ansvara för verksamheten.

Sedan januari 2023 innehåller skollagen utökade krav på enskilda huvudmän som bedriver pedagogisk omsorg eller ansöker om att bli godkänd som huvudman för pedagogisk omsorg. Några av kraven som infördes i januari 2023 motsvarar huvudsakligen den ägar- och ledningsprövning som kommunen genomför vid ansökan om godkännande och i tillsynen av enskilda huvudmän som bedriver fristående förskolor eller fritidshem, men skiljer sig i vissa delar. Utöver att ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten, ska huvudmannen även ha insikt i dessa och bedömas vara lämplig att bedriva verksamhet. Det finns däremot inte något specifikt krav på ekonomiska förutsättningar för att bedriva pedagogisk omsorg. I praktiken påverkar dock huvudmannens ekonomi förutsättningarna att följa föreskrifterna för verksamheten och har därför betydelse för bedömningen om sådana förutsättningar finns.

Ett godkännande för pedagogisk omsorg ska också avse verksamhet på ett visst verksamhetsställe som bedöms lämpligt. Om verksamheten ska bedrivas där någon är folkbokförd kan huvudmannen inte heller anses lämplig utan att en registerkontroll har gjorts. Kraven beskrivs närmare nedan under respektive avsnitt.

Fastställa ägar- och ledningskretsen

Innan utredningen inleds behöver kommunen fastställa ägar- och ledningskretsen hos huvudmannen, det vill säga identifiera vilka personer som ska ingå i prövningen. Regleringen av vilka som ingår i ägar- och ledningskretsen är densamma som för enskilda huvudmän för fristående förskolor och samma principer kan därmed tillämpas för att fastställa kretsen.

Det är dock viktigt att göra en självständig bedömning av vilka personer som ingår i kretsen, exempelvis väga in att personer som är närstående och delar bostad med den som bedriver pedagogisk omsorg i sitt hem eventuellt kan ha ett bestämmande inflytande utan att ha en formell roll. På samma sätt som för huvudmän som bedriver fristående förskolor är det vidare viktigt att vara uppmärksam på om det finns indikationer på att det föreligger ett bulvanförhållande och att någon annan än den som utåt framstår som ägare/ledningsperson styr verksamheten i verkligheten.

Insikt och förutsättningar att följa föreskrifterna

Med insikt avses bland annat att huvudmannen är förtrogen med innehållet i de författningar som reglerar pedagogisk omsorg. Bestämmelsen utgår från att den som godkänns som huvudman är skyldig att följa samtliga föreskrifter som gäller för pedagogisk omsorg. Detta innebär att huvudmannen till exempel ska ha insikt i föreskrifterna om att verksamheten ska bedrivas i grupper med en lämplig sammansättning och storlek och i ändamålsenliga lokaler. Det krävs också insikt om att det ska finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Organisationen påverkar krav på insikt och förutsättningar

Hur verksamheten är organiserad påverkar också vilka insikter och förutsättningar som behövs för att ta ansvar för verksamheten. Exempelvis behöver en huvudman med anställda ha förutsättningar att ta arbetsgivaransvar, vilket en enskild dagbarnvårdare som är huvudman för sin egen verksamhet, inte behöver. En huvudman med arbetsgivaransvar behöver därför ha insikt bland annat i de bestämmelser om arbetsmiljö och arbetsrätt som gäller för verksamheten. Huvudmannen ska också ha kunskap om de ekonomiska regelverk som styr den associationsform i vilken verksamheten bedrivs, vilka ser olika ut beroende på om verksamheten bedrivs som enskild firma eller i bolagsform. I praktiken innebär detta att kraven på insikt i arbetsrättsliga, arbetsmiljörättsliga och ekonomiska och associationsrättsliga regler kan skilja stort beroende på om den pedagogiska omsorgen bedrivs av en enskild dagbarnvårdare i sitt hem eller om den bedrivs i lokaler med anställd personal. Kraven på insikt i de bestämmelser som gäller för själva verksamheten som barnen vistas i är dock desamma, oavsett vilken form den pedagogiska omsorgen bedrivs i.

Att ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten innebär vidare att huvudmannen ska ha förutsättningar att utforma en verksamhet som förbereder barnen för utbildning i skolväsendet på ett sätt som, så långt det är möjligt utifrån verksamhetens förutsättningar, är likvärdigt med förskolan. Det ställer bland annat krav på att verksamheten dagligen erbjuder varje barn en rik och stimulerande lärmiljö där barn kan lära tillsammans, av varandra och av kompetent personal. I förarbetena uttalas bland annat att för att barnen ska förberedas för fortsatt lärande och utbildning inom skolväsendet är det viktigt att de lär sig behärska det svenska språket på en nivå som kan anses åldersadekvat med hänsyn till barnets utveckling i övrigt. Det innebär också att huvudmannen ska ha förutsättningar att se till att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Personerna i ägar- och ledningskretsen ska vara lämpliga

Oavsett om verksamheten bedrivs av ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en stiftelse eller en enskild dagbarnvårdare, är det viktigt att huvudmannen är lämplig. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. På samma sätt som för enskilda huvudmän som bedriver förskolor och fritidshem ska var och en i huvudmannens ägar- och ledningskrets vara lämpliga och det räcker med att en person bedöms som olämplig för att lämplighetskravet inte ska vara uppfyllt. Däremot innefattar lämplighetsprövningen av huvudmän för pedagogisk omsorg ingen prövning av om den juridiska personen som sådan är lämplig. Detta innebär att olämplighet inte kan konstateras med hänvisning till att den juridiska personen är olämplig utan det krävs att olämpligheten kan kopplas till en eller flera personer i ägar- och ledningskretsen för att kunna konstatera att huvudmannen är olämplig.

I bedömningen av lämplighet ska ekonomisk skötsamhet vägas in. Det innefattar till exempel att huvudmannen har skött ekonomisk redovisning, betalning av skatter och arbetsgivaravgifter med mera samt om huvudmannen exempelvis varit föremål för konkurs eller näringsförbud. Om någon i ägar- och ledningskretsen begått brott, eller bedrivit verksamhet tidigare där det förekommit brottslighet, ska det också beaktas i bedömningen. Vid bedömningen har misskötsamhetens omfattning och art betydelse. Misskötsamhet av mindre allvarlig art behöver inte innebära något hinder, medan allvarliga eller upprepade mindre allvarliga förseelser kan medföra att den som prövas inte anses lämplig. Det har också betydelse om det har gått en tid sedan misskötsamheten ägde rum. Det är därför viktigt att göra en avvägning inom ramen för den helhetsbedömning som ska göras, om tidigare misskötsamhet eller förseelser fortfarande har relevans.

Utöver ekonomisk skötsamhet och laglydnad ska även andra omständigheter av betydelse beaktas i lämplighetsprövningen. I regleringen av lämplighetsprövningen saknas en motsvarande bestämmelse till de så kallade demokrativillkoren som gäller för enskilda huvudmän som bedriver förskola eller fritidshem (se 2 kap. 5 b § skollagen). Om det framkommer konkreta uppgifter om att personer i ägar- och ledningskretsen exempelvis har kopplingar till våldsbejakande extremism, eller andra uppgifter om olämpligt beteende, kan dessa ändå beaktas i bedömningen av om en huvudman som bedriver pedagogisk omsorg är lämplig, då de får betraktas som andra omständigheter av betydelse. Innan bestämmelsen om demokrativillkor tillkom har Skolinspektionen exempelvis lagt omständigheter, såsom kopplingar till våldsbejakande extremism, till grund för olämplighet i ett antal ärenden. För att fånga upp sådana signaler är verksamhetstillsynen ett viktigt komplement till ägar- och ledningsprövningen, särskilt när det gäller familjedaghem där det är vanligt att huvudmannen och den som driver verksamheten i sitt hem är en och samma person. Det kan också finnas andra personer i bostaden som kan påverka barnen i verksamheten.

För att kunna göra lämplighetsprövningen behöver kommunen, på samma sätt som vid ägar- och ledningsprövning av enskilda huvudmän som bedriver förskolor eller fritidshem, inhämta utdrag ur belastningsregistret och ta kontakt med myndigheter såsom exempelvis Skatteverket och Kronofogdemyndigheten för att få den information som de behöver. För att kunna ta ställning till huvudmannens insikt, erfarenhet och lämplighet kan kommuner också begära referenser eller genomföra intervjuer med huvudmannen. På samma sätt som gäller vid prövning av enskilda huvudmän som bedriver förskolor och fritidshem, kan kommunen också kontakta Center mot våldsbejakande extremism (CVE) för att vid behov begära en fördjupad granskning. För mer information se vidare: Fördjupad granskning | CVE

Registerkontroll av folkbokförda på adressen där det ska bedrivas pedagogisk omsorg

Om den pedagogiska omsorgen ska bedrivas där någon är folkbokförd, det vill säga i en bostad, kan huvudmannen inte heller anses lämplig utan att en registerkontroll har gjorts av de personer som är folkbokförda på samma adress. Registerkontrollen innebär att en person som är 15 år eller äldre och är folkbokförd där pedagogisk omsorg ska bedrivas, på begäran av kommunen ska visa upp ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Om ett registerutdrag inte visas upp, får verksamheten inte bedrivas.

Kravet på registerkontroll gäller fortlöpande

Ett sådant registerutdrag ska visas upp i samband med att en enskild ansöker om att godkännas som huvudman för pedagogisk omsorg, men kravet gäller även i det fall en person blir folkbokförd på adressen efter att godkännande har beslutats. Det är därför viktigt att inom ramen för tillsynen av befintliga verksamheter även kontrollera om nya personer folkbokförts på adressen samt om barn som är folkbokförda på adressen har fyllt 15 år. Registerutdrag ska visas upp för den handläggare inom kommunen som ansvarar för ärendet om godkännande alternativt tillsynsärendet. Kravet på att visa upp ett registerutdrag ska riktas direkt mot den folkbokförde och det är kommunen som ska begära att utdraget visas upp, då den folkbokförde inte kan förväntas veta när det är aktuellt att visa upp ett sådant utdrag.

Kravet att verksamheten inte får bedrivas om registerutdrag inte har visats upp innebär i praktiken att både underlåtenhet att på kommunens begäran visa upp ett utdrag och uppvisande av ett utdrag som påvisar relevant brottslighet medför att huvudmannen inte kan anses som lämplig att bedriva pedagogisk omsorg. (Läs mer om belastningsregisterutdrag i avsnittet, Bedöma lämplighet)

I samband med den nya regleringen om registerkontroll infördes också en övergångsbestämmelse som innebär att personer som redan var folkbokförda på den adress där en befintlig verksamhet bedrevs när regleringen trädde i kraft, det vill säga den 1 januari 2023, inte omfattas av kravet på att visa upp registerutdrag.

Övrig reglering för pedagogisk omsorg

Verksamhetsstället ska vara lämpligt

Av regleringen framgår vidare att godkännandet att vara huvudman för pedagogisk omsorg ska avse verksamhet på ett visst verksamhetsställe som bedöms lämpligt. Detta är ett skärpt krav som innebär att verksamhetsstället ska vara knutet till en bestämd adress och bestämda lokaler, vilket i förarbetena motiveras med att lokalerna är viktiga för att barnen ska kunna ges en god verksamhet. Om en verksamhet flyttar inom kommunen behöver kommunen därför bedöma om godkännandet kan kvarstå utifrån att de nya lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten. Om lokalerna fortsatt kan anses vara ändamålsenliga i de fall det görs betydande ändringar, till exempel vid en ombyggnation, är en bedömning som får göras inom ramen för kommunens tillsyn. Att verksamhetsstället av kommunen ska bedömas som lämpligt är kopplat till kravet på att lokalerna ska vara ändamålsenliga för verksamheten.

Att lokalerna är anpassade för sitt ändamål innebär enligt förarbeten att dagbarnvårdare, annan personal, andra vuxna och barn i verksamheterna ska vistas i en säker, god och hälsosam miljö. Lokalernas storlek och utformning, miljö och material ska vara beskaffade så att uppgiften att ge en god pedagogisk verksamhet understöds och kan genomföras.

Registerkontroll av personal i verksamheten

Även en huvudman som bedriver pedagogisk omsorg och som har personal i verksamheten har en skyldighet att genomföra registerkontroll. Kravet på att kontrollera registerutdrag omfattar all personal som har direkt kontakt med barn såsom rektorer, pedagoger och andra yrkeskategorier i direkt arbete med barn, men även övrig personal som arbetar i verksamheterna, till exempel administrativ personal, vaktmästare och kökspersonal.

Registerutdraget ska visas upp för den inom verksamheten som beslutar om att anställa, anlita eller ta emot någon och kravet innebär att den som inte har visat upp ett registerutdrag inte får anställas, anlitas eller tas emot i verksamheten. För att säkerställa att barn i pedagogisk omsorg garanteras en trygg och säker barnomsorg bör kommunen inom ramen för sin tillsyn kontrollera att huvudmännen uppfyller denna skyldighet.

Skyldighet att anmäla förändringar i ägar- och ledningskretsen

Huvudmannen har en skyldighet att anmäla förändringar i kretsen till kommunen senast en månad efter förändringen. För att säkerställa att huvudmännen anmäler förändringar i ägar- och ledningskretsen kan kommunen på olika sätt underlätta för huvudmännen. Det kan exempelvis handla om att ha ett digitalt system för anmälan och att ha en tydlig information om anmälningsskyldigheten. Det är dock viktigt att inom ramen för tillsynen även kontrollera att detta görs.

Dela sidan

Senast uppdaterad: 5 maj 2026