Vem/vilka omfattas av ägar- och ledningsprövningen?
Sidans innehåll
- Vid prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar
- Fastställa ägar- och ledningskretsen
- Fastställa kretsen hos olika associations- och organisationsformer
- Personer med bestämmande inflytande
- Bulvanförhållande
- Anställda ingår generellt inte i ägar- och ledningskretsen
- Ägare med väsentligt inflytande
- Om ägaren är en juridisk person
- Samtliga personer behöver redovisas vid prövningen
- Utländska medborgare i ägar- och ledningskretsen
Vid prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar
Prövning av ekonomiska förutsättningar sker på huvudmannanivå enligt skollagen. Det innebär att de ekonomiska förutsättningarna ska prövas hos den huvudman som innehar tillståndet eller hos den aktör som ansöker om att bli huvudman. Det är alltid den enskilde aktören som ansvarar för att leva upp till kravet på ekonomiska förutsättningar, även om skolenhetens förutsättningar och den eventuella koncernens påverkan på den enskilde aktören bidrar till helhetsbilden. Vid en tillståndsansökan omfattar prövningen av ekonomiska förutsättningar både den verksamhet som den enskilde aktören bedriver och den verksamhet som den enskilde aktören enligt ansökan kommer att bedriva om tillståndet beviljas.
Skollagen reglerar inte vilken typ av organisationsform som den skollagsreglerade verksamheten får bedrivas inom. Verksamheten kan exempelvis bedrivas i aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening, handelsbolag/kommanditbolag eller i stiftelseform. Det förekommer också att skollagsreglerad verksamhet bedrivs av en fysisk person i enskild firma.
Skollagen begränsar inte heller vilken ytterligare verksamhet huvudmannen får bedriva samtidigt som den tillståndspliktiga verksamheten. Vid en prövning av huvudmannens ekonomiska förutsättningar beaktas därför hela den verksamhet som den enskilde aktören bedriver. Det innebär att den ekonomiska prövningen kan komma att omfatta transaktioner som tillhör annan verksamhet än den tillståndspliktiga verksamheten, då även dessa transaktioner ligger till grund för huvudmannens ekonomiska förutsättningar.
Läs mer om prövning av ekonomiska förutsättningar
Fastställa ägar- och ledningskretsen vid prövning av insikt och lämplighet
Innan utredningen inleds behöver kommunen börja med att identifiera vilka personer som ska ingå i prövningen. Det görs genom att fastställa ägar- och ledningskretsen.
Vilka som ingår i ägar- och ledningskretsen är beroende av vilken organisationsform verksamheten bedrivs i. Enligt skollagen ingår följande personer i ägar- och ledningskretsen:
- den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,
- styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,
- bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och
- personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Se vidare rubrik ”ägare med väsentligt inflytande”.
Det är viktigt att kommunen gör en självständig bedömning av vilka personer som ingår i kretsen. Om huvudmannen vid ägar- och ledningsprövningen uppger att en person tillhör personkretsen som inte uppenbart är en styrelse- eller ledningsperson, behöver kommunen utreda om personen ska omfattas av prövningen eller inte. Kommunen kan även komma fram till att det finns en eller flera personer som bedöms ska ingå i kretsen men som saknas i huvudmannens uppräkning. Föreningar och stiftelser har inga ägare varför prövningen där som utgångspunkt kommer att omfatta styrelsen. Vad gäller föreningar med få medlemmar kan varje medlem ha ett stort inflytande varför det är viktigt att göra en bedömning om dessa kan anses ha ett bestämmande inflytande.
Fastställa kretsen hos olika associations- och organisationsformer
För att ta reda på vilka personer som kan tänkas ingå i ägar- och ledningskretsen kan kommunen begära in handlingar från huvudmannen. Vilka handlingar som kan begäras in i utredningen beror på i vilken associations- och organisationsform verksamheten bedrivs. Registerutdragen som huvudmannen sänder in bör vara aktuella och maximalt tre månader gamla.
Nedan anges vilken typ av dokument som i normalfallet kan samlas in vid en prövning:
Aktiebolag: Registreringsbevis från Bolagsverket samt bolagsordning för bolaget. Bolagsordningen innehåller bland annat uppgifter om antalet aktier, styrelseledamöter samt andra regler bolaget ska förhålla sig till.
Aktiebok som visar vem/vilka som äger aktier i bolaget. Aktieboken innehåller uppgifter om aktier och aktieägare. I aktieboken framgår namn och personnummer på fysiska ägare samt bolagsnamn och organisationsnummer på juridisk person. Ägare som representerar mer än tio procent av det röstberättigade aktiekapitalet anses som huvudregel ha ett väsentligt inflytande i ett aktiebolag. Om bolaget ägs av en eller flera juridiska personer bör aktiebok och registreringsbevis för samtliga ägarbolag granskas.
Handelsbolag och kommanditbolag: Registreringsbevis från Bolagsverket samt bolagsavtal. Av bolagsavtalet framgår att gemensam näringsverksamhet ska bedrivas och att bolaget ska bedriva sådan utbildningsverksamhet som ansökan/tillståndet avser samt vem/vilka bolagsmän som äger handelsbolaget/kommanditbolaget. Det ska framgå namn och personnummer på ägarna. Om handelsbolaget ägs av en juridisk person granskas även bolagsavtal för denne och registreringsbevis. Samtliga bolagsmän ska prövas då bolagsmännen är personligt ansvariga för företagets avtal och skulder.
Enskild firma/näringsidkare: Personbevis samt registerutdrag från Skatteverket som visar att huvudmannen är godkänd för F-skatt. Den som driver enskild näringsverksamhet har ett personligt ansvar för företagets alla förpliktelser. Det innebär att det är den fysiska personen som ska prövas.
Ekonomisk förening: Registreringsbevis från Bolagsverket, senaste årsstämmoprotokoll samt föreningens stadgar. Av stadgarna framgår föreningens namn, föreningens ändamål, bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas samt uppgift om vem som tecknar firman.
Ideell förening: Föreningens stadgar, senaste årsstämmoprotokoll och protokoll från senaste konstituerande styrelsemöte. Av stadgarna framgår föreningens namn, föreningens ändamål, bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas samt uppgift om vem som tecknar firman. Om den ideella föreningen är registrerad hos Bolagsverket, kan registreringsbevis från Bolagsverket begäras in.
Registrerat trossamfund: Trossamfundets stadgar. Av stadgarna framgår trossamfundets namn, trossamfundets ändamål och bestämmelser om hur beslut i trossamfundets angelägenheter fattas. Registreringsbevis från registret över trossamfund hos Kammarkollegiet. Protokoll från det senaste konstituerande styrelsemötet.
Stiftelse: Stiftelseförordnande eller stiftelseurkund. Av detta framgår vem som ska förvalta stiftelsens egendom och motiv för stiftelsens verksamhet. Registreringsbevis från länsstyrelsen, innehåller uppgift om styrelse och firmatecknare. Stadgar, i förekommande fall.
Personer med bestämmande inflytande
Personer med ett bestämmande inflytande ska ingå i ägar- och ledningsprövningen. Det omfattar den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Det ska vara fråga om en ledande funktion på motsvarande nivå som en vd, exempelvis en förvaltare. Det kan också vara fråga om en person som inte har en sådan formell ställning men som i praktiken utövar ett motsvarande inflytande. Det kan exempelvis vara en extern firmatecknare, en person som har fått en generalfullmakt eller en person som via avtal har befogenheter i likhet med en vd.
En extern firmatecknare anses som regel vara en person med bestämmande inflytande. En annan bedömning kan behöva göras om rätten att teckna firman eller omfattningen av en fullmakt är begränsad.
Bedömningen om vem som kan anses ha bestämmande inflytande görs utifrån den aktuella verksamheten och med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet. För att avgöra om en person har ett bestämmande inflytande kan frågor ställas till sökanden/huvudmannen där denne får redogöra för personens roll i verksamheten. Handlingar kan också begäras in som visar personens förhållande till huvudmannen exempelvis fullmakter eller avtal.
Bulvanförhållande
Vid ägar- och ledningsprövningen kan det framkomma uppgifter som tyder på bulvanförhållanden i verksamheten. Ett bulvanförhållande innebär att någon (bulvanen) utåt framstår som ägare/ledningsperson av viss verksamhet men i verkligheten är det någon annan som styr. Det kan finnas olika skäl till att den verkliga företrädaren inte vill uppträda i eget namn, exempelvis att denne inte är lämplig på grund av stora skatteskulder, ekonomisk brottslighet, tidigare konkurser eller tidigare misskötta skolverksamheter. Om ett bulvanförhållande konstateras ska även den eller de verkliga företrädarna räknas in i ägar- och ledningskretsen som personer med bestämmande inflytande. Att det föreligger ett bulvanförhållande kan även leda till att den juridiska personen bedöms som olämplig.
Anställda ingår generellt sett inte i ägar- och ledningskretsen
En anställd med arbetsledande funktion, som exempelvis rektor, skolchef eller ekonomichef, ingår som regel inte i ägar- och ledningskretsen om det inte finns andra omständigheter som visar detta. En rektor, skolchef eller ekonomichef anses alltså inte ha ett bestämmande inflytande endast genom sin yrkesroll. Däremot kan en skolchef, liksom en rektor, på annat sätt anses ha ett bestämmande inflytande och därigenom ingå i ägar- och ledningskretsen. En rektor kan exempelvis även vara ledamot i styrelsen eller särskild extern firmatecknare. Externa firmatecknare anses ofta ha ett bestämmande inflytande om firmateckningsrätten inte är alltför begränsad.
Om en rektor ingår i ägar- och ledningskretsen ska det framgå av en fullmakt, delegationsordning eller liknande som visar att ett sådant bestämmande inflytande finns.
Ägare med väsentligt inflytande
Personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten ingår i den krets som omfattas av prövningen. Som huvudregel avses här de ägare som representerar mer än tio procent av det röstberättigade aktiekapitalet.
Om en ägare med väsentligt inflytande är en annan juridisk person, ska prövningen kunna omfatta även ledning och ägare hos denna. Det avgörande är vilket inflytande dessa personer kan anses ha över verksamheten, oavsett om det är direkt eller indirekt genom andra juridiska personer.
Ett direkt ägande innebär att en fysisk eller juridisk person äger aktier direkt i bolaget som bedriver skolverksamhet (huvudmannen). Ett indirekt ägande innebär å andra sidan att en fysisk eller juridisk person (A) äger aktier i ett annat bolag (B) som i sin tur äger aktier i ett tredje bolag (C). Skulle bolag C driva skola kan därför även ägare, och ledningspersoner, i A vara föremål för en ägar- och ledningsprövning, ifall de kan anses ha ett väsentligt inflytande över bolag C.
Eftersom ägande kan struktureras på många olika sätt måste bedömningen av vem som har ett väsentligt inflytande göras samlat utifrån alla omständigheter i det enskilda fallet. Hur ägarförhållandena ser ut kan alltså påverka vilket inflytande en delägare har över verksamheten. Det är dock viktigt att göra denna avgränsning, om alla ägare skulle prövas skulle exempelvis alla som till exempel äger aktier i ett börsbolag kunna bli föremål för prövning, vilket inte är avsikten.
För att kommunen ska kunna bedöma vem eller vilka som ingår i ägar- och ledningskretsen behöver huvudmannen redovisa samtliga personer som genom direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten och inkomma med uppgifter som styrker sådana ägarförhållanden. Om bolaget ägs av flera juridiska personer och dessa äger mer än tio procent av det röstberättigade aktiekapitalet i bolaget granskas registeruppgifter även för dessa ägarbolag.
Om ägaren är en juridisk person
Om en ägare som bedöms ha ett väsentligt inflytande är en juridisk person som exempelvis ett bolag, ska prövningen kunna omfatta även ledning och ägare hos denna. Det avgörande är vilket inflytande dessa personer kan anses ha över verksamheten, oavsett om det är direkt eller indirekt.
Samtliga personer behöver redovisas vid prövningen
För att kommunen ska kunna bedöma vem eller vilka som ingår i ägar- och ledningskretsen behöver huvudmannen redovisa samtliga personer som genom direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten samt inkomma med uppgifter som styrker sådana ägarförhållanden. Om bolaget ägs av flera juridiska personer och dessa äger mer än 10 procent av det röstberättigade aktiekapitalet i bolaget granskas registeruppgifter även för dessa ägarbolag.
Utländska medborgare i ägar- och ledningskretsen
I ägar- och ledningskretsen kan det finnas personer som är utländska medborgare bosatta utanför Sverige eller juridiska personer med säte i ett annat land. De uppgifter som hämtas från svenska myndigheter behöver då kompletteras med uppgifter från myndigheter i det land där den juridiska personen har sitt säte, respektive de länder i vilka de fysiska personerna är bosatta. Vilka uppgifter som kan begäras in kan skifta från ärende till ärende och från land till land. Eftersom en kommun ofta saknar befogenhet att begära ut uppgifter om utländska medborgare eller bolag från myndigheter i andra länder, är det huvudmannens uppgift att ta kontakt med dessa och inkomma med motsvarande handlingar som innehåller de uppgifter som vi inhämtar för svenska medborgare.