Utbildning respektive undervisning
Vad är skillnaden mellan utbildning och undervisning?
Konfessionella inslag får aldrig förekomma i undervisningen, inte heller vid förskolor med konfessionell inriktning. Däremot får konfessionella inslag förekomma i utbildningen i övrigt vid förskolor med konfessionell inriktning, med de begränsningar som berörs i stödmaterialet.
Förskolans integrerade arbetssätt, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i undervisningen, kan innebära särskilda svårigheter att i förskolor med konfessionell inriktning upprätthålla principen att konfessionella inslag endast får ske inom ramen för andra delar av utbildningen än undervisningen. För att bland annat förtydliga gränsdragningen mellan undervisning och utbildning ändrades definitionerna av dessa begrepp i skollagen samtidigt som de nya bestämmelserna om konfessionella inslag infördes i januari 2023.
Utbildning definieras i skollagen som ”verksamhet som bedrivs av en huvudman enligt denna lag inom vilken barn eller elever deltar i undervisning och andra aktiviteter”. I begreppet utbildning ingår, utöver undervisning, exempelvis raster och skolmåltider. Även aktiviteter som huvudmannen inte åläggs i författning att tillhandahålla men som huvudmannen frivilligt anordnar inom ramen för sin verksamhet, till exempel skolresor, ingår. Konfessionella inslag, till exempel en morgonbön, kan vara en sådan av huvudmannen frivilligt anordnad aktivitet.
Undervisning är ett snävare begrepp än utbildning och definieras i skollagen som ”processer som på lektioner eller vid andra lärtillfällen leds av lärare eller förskollärare mot mål som anges i förordningar och andra författningar som ansluter till denna lag och som syftar till utveckling och lärande genom att barn eller elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden”.
De ”mål” som avses i definitionen av undervisning är i första hand de som framgår av läroplanen. I läroplanen för förskolan anges mål och riktlinjer för utbildningen samt utbildningens värdegrund och uppdrag. Formuleringen ”på lektioner eller vid andra lärtillfällen” tydliggör att undervisning kan bedrivas på lektioner, som till exempel ofta är fallet i grundskolan, men också vid andra planerade eller spontana lärtillfällen som i förskolan där omsorg, lärande och utveckling sker i en helhet. Undervisning är alltså något som en lärare eller förskollärare bedriver och som sker när läraren/förskolläraren, utifrån sin yrkesroll och uppdrag, agerar utifrån de mål som beskrivs i läroplanerna i syfte att barn eller elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Särskilt om utbildning respektive undervisning i förskolan
I förskolan ska omsorg, lärande och utveckling ske i en helhet. Det ligger i förskoleverksamhetens natur att många situationer under förskoledagen innebär möjligheter för förskollärare att utifrån en medveten pedagogisk handling med hänsyn till barnens ålder och utvecklingsnivå främja barnets lärande mot de mål som anges i läroplanen, dvs. det finns många lärtillfällen. Utifrån detta perspektiv kan samtliga situationer och aktiviteter i förskolan göras till föremål för undervisning.
Exempel på utbildning respektive undervisning
Exempelvis kan det förekomma sådana möjligheter vid lek, måltider, påklädning och utomhusaktiviteter. Det sagda innebär att om en förskollärare under måltiden lär eleverna hur de ska hantera bestick eller något om innehållet i den mat de äter, är det fråga om undervisning. Om en förskollärare i en fristående förskola med konfessionell inriktning, enligt instruktioner från huvudmannen, tar initiativ till en bön, till exempel inför en måltid, så är det visserligen fråga om en process som leds av en förskollärare, men då den inte leds mot mål som anges i föreskrifter som ansluter till skollagen, exempelvis läroplanen, är det inte fråga om undervisning, utan om en annan aktivitet i utbildningen (det rör sig också om ett konfessionellt inslag, eftersom det är initierat av huvudmannen). Detta exempel visar att undervisning och andra aktiviteter i utbildningen kan ske växelvis i förskolan.
Ett annat exempel, som berörs i förarbetena, är en situation när ett barn berättar på förskolan att någon närstående har gått bort. Utöver ett eventuellt behov av tröst kan barnets frågor och tankar om döden mycket väl utgöra lärtillfällen för att, som förskolans läroplan anger, ge barnet möjlighet att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. Lärande samtal om exempelvis mormors död kan rymma både vad som fysiskt händer med kroppen efter döden, hur vi minns varandra och hur olika religioner eller kulturer förklarar eller historiskt har förklarat vad som sker efter döden. Alla dessa moment utgör spontan undervisning utifrån ett lärtillfälle som förskolläraren leder mot de mål som anges i läroplanen. Skulle förskolläraren däremot fråga om barnet under förskollärarens ledning skulle vilja be för mormor, skulle förskolläraren i den delen erbjuda barnet att delta i ett konfessionellt inslag, det vill säga en aktivitet i utbildningen. Det finns inget som hindrar att förskolläraren på en förskola med konfessionell inriktning gör både och som två åtskilda moment. En förutsättning är dock att huvudmannen har informerat vårdnadshavarna om att denna typ av konfessionella inslag kan förekomma samt att det är frivilligt för barnen att delta i inslaget.