Till huvudinnehåll

Visselblåsning

Enligt lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (visselblåsarlagen) har man rätt att under vissa omständigheter rapportera om missförhållanden (visselblåsa).

Den krets av personer som omfattas av skyddet i lagen har rätt att visselblåsa och skyddas mot repressalier och har ett anonymitetsskydd.

Vem kan visselblåsa?

Samtliga arbetstagare, ledning, inhyrd personal, arbetstagarrepresentanter, konsulter och praktikanter på myndigheten samt även de som ingår i tillsynsorgan.

Vad omfattas av skyddet i visselblåsarlagen?

Informationen ska avse missförhållanden i Skolinspektionens verksamhet. En rapport om missförhållanden kan handla om saker som är olagliga, oetiska eller på annat sätt olämpliga och som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Anmälningar kan till exempel avse misstänkt korruption eller allvarliga former av diskriminering eller trakasserier inom Skolinspektionen.

Visselblåsarlagen är inte tänkt att användas för att rapportera om förhållanden som enbart rör den enskildes arbetssituation, om det inte finns ett allmänt intresse av att informationen kommer fram. Visselblåsarlagen gäller inte heller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller viss information som rör nationell säkerhet.

Man kan visselblåsa genom att

  • rapportera direkt till Skolinspektionen
  • rapportera direkt till en extern kanal, eller
  • under vissa förutsättningar kan man även visselblåsa genom att offentliggöra missförhållandet.

Rapportering

Rapportering (visselblåsning) kan ske direkt till Skolinspektionen eller till en extern rapporteringskanal. Två medarbetare på rättsenheten är behöriga att handlägga ärenden om visselblåsningar. Vill du rapportera om ett arbetsrelaterat missförhållande som avser Skolinspektionens verksamhet kan du göra detta på följande sätt:

  • Per e-post: visselblasare@skolinspektionen.se.
  • Skriftligt: Visselblåsarfunktionen, Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm.
  • Muntligt: Kontakta Christian Bjelke eller Helena Boson.

Den som rapporterar direkt till Skolinspektionen kommer inom 7 dagar att få en bekräftelse på att Skolinspektionen mottagit visselblåsningen och inom 3 månader kommer Skolinspektionen lämna en återkoppling till visselblåsaren.

Rapportering till extern kanal

Arbetsmiljöverket (AMV) är den myndighet som är utsedd av regeringen att ta emot visselblåsarrapporteringar som gäller Skolinspektionen. Rapporteringar till AMV kan ske skriftligt eller muntligt. Mer information om hur det går till finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Offentliggörande

Det är även möjligt att rapportera genom ett offentliggörande av missförhållandet. Lagstiftaren anser att rapportering genom offentliggörande ska användas som en sista utväg för att omfattas av skyddet visselblåsarlagen.

Visselblåsning genom offentliggörande gör man genom att göra information om missförhållanden allmänt tillgängliga, exempelvis genom att vända sig till massmedia eller publicera information på sociala medier. Vid en sådan rapportering föreligger ingen skyldighet för Skolinspektionen att lämna återkoppling till den enskilde.

För att den enskilde ska omfattas av skyddet i visselblåsarlagen krävs att någon av följande omständigheter är uppfyllda

  1. Den rapporterande personen ska ha rapporterat externt enligt denna lag utan att
    - Skolinspektionen vidtagit skäliga uppföljningsåtgärder med anledning av rapporten, eller
    - Skolinspektionen har inte i skälig utsträckning lämnat återkoppling om uppföljningen inom 3 månader, eller om det finns särskilda skäl sex månader och den rapporterande personen har informerat om skälen att förlänga tidsfristen,
  2. Har skälig anledning att anta att missförhållandet utgör en överhängande eller uppenbar fara för liv, hälsa, säkerhet eller risk för omfattande skada i miljö eller av annat skäl har befogad anledning att offentliggöra informationen, eller
  3. Har skälig anledning att anta att en extern rapportering skulle innebära en risk för repressalier eller leda till att missförhållandet sannolikt inte skulle avhjälpas på ett effektivt sätt.

Meddelarfrihet, anskaffarfrihet och efterforskningsförbud

Visselblåsarkanalerna är ett komplement till meddelarfrihet och påverkar inte skyddet i andra lagar för dig som rapporterar. Meddelarfriheten innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Senast uppdaterad: 7 juli 2022