Brister i erbjudandet av modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk

Det är viktigt att det finns bra möjligheter för elever som tillhör nationella minoriteter att få undervisning i nationella minoritetsspråk. De gäller hela utbildningskedjan från förskola till grundskole- och gymnasienivå. Detta är viktigt då det är relativt få elever som deltar i modersmålsundervisningen i nationella minoritetsspråk.

– Vår tillsyn visar att de granskade skolhuvudmännen har många brister när det gäller att erbjuda modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk. Elever och vårdnadshavare får inte tydlig information om deras rätt till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk. De får inte heller information om vilka möjligheter till undervisning det finns, säger Robert Östberg projektledare för tillsynen och skribent av rapporten.

I merparten av de granskade verksamheterna saknas, helt eller delvis, information om de utökade rättigheter som gäller för de fem nationella minoritetsspråken. I flera fall ger huvudmännen även felaktig information om dessa rättigheter. Dessutom brister nästan samtliga huvudmän i att informera elever och deras vårdnadshavare om möjligheten att välja modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk inom ramen för språkvalet.

– Det kan finnas ett samband mellan att elever och vårdnadshavare inte får den information de ska ha och att det är så få elever som deltar i modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk, menar Robert Östberg.

I samband med tillsynen har vi också ställt vissa kartläggande frågor om huvudmäns användande av fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk.

Skolinspektionen har inom den kartläggande delen sett att fjärrundervisning i bland används som en möjlighet att bedriva undervisning när tillgång till legitimerade och behöriga lärare saknas. Sju av de 25 huvudmännen anordnar undervisning i något nationellt minoritetsspråk via fjärrundervisning. Hos samtliga dessa sju huvudmän har Skolinspektionen identifierat olika brister kopplade till anordnandet.

– I samtliga fall har det, helt eller delvis, saknats en handledare i den lokal där eleven fått sin undervisning. Mer än hälften av eleverna har inte heller befunnit sig i skolan när de fått fjärrundervisning, utan istället i sina hem, berättar Robert Östberg.

Fjärrundervisning ska vara en interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare är åtskilda i rum men inte i tid. Dessutom måste kravet på att det finns en handledare närvarande i den lokal som eleverna befinner sig i vara uppfyllt.

Det positiva i kartläggningen är att vi till skillnad från andra utredningar kan konstatera att i nästan samtliga fall anordnar skolhuvudmännen modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk om det finns elever som önskar detta.

Tillsynen omfattar 25 huvudmän, såväl kommunala som enskilda. Hos varje huvudman ingår minst en skola som ger undervisning i årskurserna 7-9. Sammanlagt har 50 grundskolenheter ingått i tillsynen.

Här kan du läsa rapporten

För mer information
Robert Östberg, utredare och projektledare 08- 586 080 13
Presstjänsten: 08-586 080 60