Skolor i kommuner med låg utbildningsnivå
Skolinspektionen granskar om de utvalda skolorna genom undervisning och studie- och yrkesvägledning ger uttryck för tillit till elevernas förmåga, möjlighet till utveckling samt en bred bild av möjliga framtida studie- och yrkesval.
Utbildningsnivån i befolkningen är ojämnt fördelad över landet och skiljer mycket mellan storstads- och universitetsnära kommuner jämfört med mindre landsbygdskommuner. Om vi bortser från skolorna med de allra svagaste förutsättningarna finns majoriteten av dessa skolor i landsbygdskommuner. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har visat att inte bara elevsammansättningen utan också skolkvaliteten skiljer sig mellan olika kommuntyper. Majoriteten av skolorna med svagast skolkvalitet, enligt IFAU:s mått, återfinns i landsbygdskommuner.
Systematiska skillnader i utbildningens kvalitet beroende på lägeskommun är ett likvärdighetsproblem. Om kvaliteten är lägre där eleverna har svagare förutsättningar motverkar det också skolans kompensatoriska uppdrag. Det handlar bland annat om att det finns risk att undervisningen läggs på en för låg nivå utifrån antaganden kopplade till elevernas vilja eller förmåga att prestera. Det handlar också om att bryta mönster som innebär att elever begränsas i sina studie- och yrkesval.
I granskningen riktas fokus på hur undervisningen stimulerar eleverna att nå längre och vilka perspektiv på framtida möjligheter eleverna möter genom skolans studie- och yrkesvägledning. Genom att bedöma kvaliteten och peka på konkreta utvecklingsområden kan Skolinspektionen verka för att skolor höjer förmågan att bemöta svaga utbildningstraditioner och därigenom ge eleverna bättre förutsättningar att lyckas med studierna och bredda deras framtida valmöjligheter.
Det här granskar vi
I urvalet ingår 30 skolor som är belägna i några av de kommuner som har lägst utbildningsnivå i landet. Syftet är att granska hur de utvalda skolorna arbetar för att genom undervisning och studie- och yrkesvägledning stärka elevernas tillit till den egna förmågan, ge dem möjlighet till utveckling samt en bred bild av möjliga studie- och yrkesval.
Följande frågeställningar ska besvaras
I vilken utsträckning:
a) präglas undervisningen av tillit till elevernas förmåga och stimulerar dem att utvecklas så långt som möjligt?
b) integreras inslag i undervisningen som syftar till att vidga elevernas perspektiv på möjliga studie- och yrkesval?
I vilken utsträckning skapar rektorn förutsättningar för:
a) en undervisning som förmedlar tillit till elevernas förmåga och ger dem möjlighet att utvecklas så långt som möjligt?
b) ett arbete som syftar till att vidga elevernas perspektiv på framtida studie- och yrkesval?
Så här görs granskningen
Utöver intervjuer med rektorer, lärare och elever omfattar granskningen även intervjuer med representanter för elevhälsans personal samt studie- och yrkesvägledare. Vid sidan av enskilda beslut till de granskade skolenheterna kommer även en övergripande rapport publiceras under sommaren 2023.
