Undervisning i förskolan behöver klargöras

Ett centralt resultat är att förskolans uppdrag många gånger inte förmedlas tydligt på olika nivåer. Det handlar bland annat om att en dialog mellan huvudmän och förskolechefer om mål och förväntningar på förskolors arbetssätt kan vara otillräcklig. Förskolans uppdrag kan för många huvudmän uppfattas som "svårt" och "inte mätbart" i jämförelse med det som till exempel finns i grundskolan.

Barns tidiga lärande börjar i förskolan. Idag är förskolan det allra första steget i utbildningssystemet och skollagen har anpassats utifrån detta. Det är i förskolan lusten att lära ska grundläggas allra först och det är i förskolan som viktiga värden som jämställdhet och allas lika värde ska betonas.

Förskolan är uppskattad och många vårdnadshavare är mycket nöjda - det ser vi av svaren i vår stora förkoleenkät. Detta är mycket positivt och vårdnadshavarnas förtroende för förskolan är viktigt att värna. Förskolans kvalitet behöver dock också ses utifrån hur ambitioner i förskolans läroplansuppdrag slår igenom. I läroplanen har uppdraget att tidigt stimulera barns lärande betonats. Hittills har forskning visat att det kan finnas skillnader i hur förskolans pedagogiska uppdrag tolkas och hur förskolor arbetar med pedagogisk kvalitet.

Lokalt pågår dagligen mycket gott arbete i många förskolor och vi har sett flera positiva exempel på goda arbetssätt. Vi har dock också belyst utvecklingsområden. Bland annat kan vi se;

Hur undervisning ska utformas i förskolan har inte klargjorts. Många förskolor i våra granskningar har inte någon större omfattning diskuterat undervisning. Flera har inte heller fått vägledning kring detta. Undervisning i förskolan är inte "skolifiering." Begreppet ska förstås mot förskolans särskilda uppdrag. Undervisning ska dock vara en målstyrd process som förskollärare leder och som syftar till utveckling och lärande. Om förskolor inte diskuterar tillräckligt hur en målstyrd process ska se ut finns risk att barn går miste om lärandetillfällen.

Språklig kommunikation och samspel mellan personal och barn används inte genomgående som verktyg. Det är viktigt att barns initiativ tas tillvara, till exempel vid matsituationer och samlingar för att inte missa tillfällen som kan utveckla eller främja barns lärande. Ibland har vi sett att kommunikation kan stanna vid uppmaningar och raka frågor. Det finns dock flera förskolor som är mycket bra på att låta barn utforska och upptäcka sitt språk vid många tillfällen.

Få kommuner har en resursfördelning med socioekonomiska inslag. Det är av stor vikt att förskolan arbetar kompensatoriskt. Vi ser att endast en tredjedel av kommunerna har socioekonomiska inslag i sina resursfördelningsmodeller. Om en sådan inte finns bör det finnas andra alternativ för att fördela resurser i förskolan så att de utjämnar barns olika förutsättningar. Förskolan och möjligheter till lärande är mycket viktig för att kompensera för olikheter i barns uppväxtvillkor.

Många förskolor arbetar inte aktivt med jämställdhetsuppdraget. Förskolan har ett uppdrag att motverka traditionella könsmönster och beteenden och ska arbeta med att låta flickor och pojkar pröva och utveckla förmågor utan att de begränsas av könsstereotypier. Vår särskilda granskning om jämställdhet visar att många förskolor arbetar med frågor om likabehandling men däremot inte aktivt med det specifika jämställdhetsuppdraget. Det leder bland annat till att flickor och pojkar inte alltid får aktiv vägledning till att pröva många olika intressen och förmågor.

Förskolechefens ledning är central. Förskolechefen ska klargöra förskollärares ansvar och uppdrag, liksom hela arbetslagets uppdrag, så att varje yrkesgrupps uppdrag blir synligt. Huvudmannen behöver ge goda förutsättningar så att inte administration tar överhanden, utan att det också finns utrymme för att leda det pedagogiska arbetet. Förskolechefer kan ibland underskatta behovet av att personalen regelbundet får reflektera över det pedagogiska uppdraget och diskutera med varandra för att skapa kollegialt lärande.

Kompetensbehov kring teknik i förskolan. Vissa målområden i läroplanen ser inte ut att prioriteras lika tydligt och personal vi mött påtalar ofta behov av kompetensutveckling. Utöver jämställdhet är teknik ett sådant område. En fjärdedel av personal som svarat på vår enkät upplever att arbetet med teknik i förskolan är otillräckligt. Vi kommer under 2017 att specifikt granska arbetet med teknik i förskolan.

Vi fortsätter nu att granska förskolor under ett tredje år. I vår planering finns bland annat granskningar kring huvudmannens styrning, naturvetenskap och teknik, arbetet med särskilt stöd samt förskolans värdegrund.

Huvudmännens stöd är mycket viktigt för att ambitionerna i förskolans läroplan ska få genomslag. Om detta inte finns på plats kan det uppstå skillnader i tolkningar och risk för att alla barn inte får samma förutsättningar för sitt lärande.

Jag välkomnar alla att ta del av granskningsresultaten i vår årsrapport. Alla barn har rätt till goda och rika möjligheter till att aktivt lära i förskolan.

Helén Ängmo, GD Skolinspektionen