Så här granskar Skolinspektionen vuxenutbildningen

Skolinspektionen granskar vuxenutbildningen både på huvudmannanivå och skolnivå. Särskilt fokus ligger på den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Men hur går det till när vi granskar vuxenutbildningen? Vad är det vi tittar på? Här berättar en av våra utredare hur hon förbereder sig och vad hon tittar på vid ett sådant skolbesök.

Det finns flera skäl till att Skolinspektionen granskar en skola eller skolverksamhet. Det kan till exempel bero på att vi fått uppgifter om missförhållanden, att det var länge sedan skolan inspekterades eller att vi vill få en generell överblick i en viss fråga. På Skolinspektionen arbetar vi med flera olika typer av inspektion och väljer alltid inspektionsform utifrån situation.

Under de senaste åren har Skolinspektionen förstärkt sin granskning av vuxenutbildningen och bland annat genomfört flera tematiska granskningar på skolnivå. 2022 fick myndigheten ett utökat uppdrag att även bedriva löpande tillsyn på skolnivå och sedan våren 2025 genomför vi planerad tillsyn.

Anneli Flygare Rydell, utredare på Skolinspektionen, har flera års erfarenhet av att inspektera olika skolformer i landet. Vuxenutbildningen är en av dem.

– Genom att utföra tillsyn över vuxenutbildningen på skolnivå får vi bättre möjlighet att följa upp bestämmelser gällande exempelvis ämnens och kursers syfte och centrala innehåll, arbetsplatsförlagt lärande, trygghet och studiero, stöd och betygsättning. Det är viktigt att elever inom komvux får den utbildning de har rätt till enligt skollagen och andra författningar, säger hon.

Vuxenutbildningen kan vara organiserad på olika sätt

Inför ett skolbesök försöker Anneli skapa sig en så god lägesbild av skolan som möjligt. Det gör hon bland annat genom att samla in information om skolans verksamhet.

– Vi skickar frågor till huvudmannen och läser på om verksamheten och förbereder hur besöket ska gå till. Det handlar till exempel om vilka personer vi behöver intervjua, vilka lektionsbesök vi vill genomföra så vi har kontakt med huvudmannen och rektorn, berättar Anneli. Vi intervjuar elever, lärare, rektor och ibland studie-och yrkesvägledare och annan personal samt huvudmannen. Ibland genomför vi lektionsbesök. Vi kan förutom informationen vi har fått i förväg också titta på dokument på plats.

Vuxenutbildning ska utgå från elevers behov och förutsättningar. Det betyder att utbildningen ska vara flexibel och kunna anpassas för elever exempelvis när det gäller studietakt och studieform men att den även kan organiseras på olika sätt.

– Elever kan läsa på plats i klassrummet eller på distans till exempel. En nivå i ett gymnasieämne kan läsas i olika studietakt till exempel på tio eller tjugo veckor. När man som utredare ska besöka komvux får man vara beredd på att se verksamheter som är organiserade på olika sätt, elever som läser i olika studietakt och olika skolform, säger Anneli.

Skolbesök genomförs ungefär på samma sätt

Upptäcker myndigheten brister eller hittar områden som behöver förbättras ställer vi krav på åtgärder som vi även följer upp. I allvarliga fall kan det leda till vite eller att vi drar in tillståndet för skolan att fortsätta att bedriva skolverksamhet.

– Finner vi brister på en skola kräver vi att huvudmannen vidtar åtgärder. Efter att huvudmannen har fått vårt beslut gör vi en muntlig återföring till rektorn, huvudmannen, eller både och. Vi som utredare kan då svara på frågor, och förtydliga något som varit oklart i beslutet. Brister i en verksamhet kommuniceras inte till skolan eller huvudmannen innan ett beslut är fattat, säger Anneli.

I stora drag genomförs ett skolbesök ungefär på samma sätt oavsett om det är komvux eller en vanlig grundskola som ska granskas. Vad är det då som är speciellt med komvux?

– När man besöker komvux kan det vara yrkesutbildning inom bygg eller vård och omsorg ena gången och andra gången är det SFI eller teoretiska kurser som fysik eller spanska. Det finns en bredd och variation och flexibilitet när det gäller vuxenutbildning så det gäller att vara förberedd inför besöket, berättar Anneli.

Vanliga brister inom vuxenutbildningen

Skolinspektionen har publicerat flera rapporter om vuxenutbildning som bland annat handlar om yrkesförare, studie- och yrkesvägledning, rättvisande betyg och rektors ansvarstagande. Vilka är de vanligaste bristerna vi sett när vi besökt verksamhet som bedriver vuxenutbildning?

– I våra rapporter om vuxenutbildningen finns det en del brister beskrivna. Det kan exempelvis handla om att elever inte fått tillgång till fordon i utbildningen eller inte fått ta del av studie- och yrkesvägledning utifrån sina behov. Det kan också handla om att kommuner inte har tagit tillräckligt ansvar för betygssättningen eller för utbildningens kvalitet när komvux bedrivs på entreprenad, säger Anneli och fortsätter:

– I den pågående planerade tillsynen har vi till exempel sett brister när det gäller bestämmelser om det arbetsplatsförlagda lärandet, ämnens centrala innehåll och syften samt skolors säkerhetsarbete.

Stor variation av arbetsuppgifter

Skolinspektionen har ett brett uppdrag vilket gör att det är olika skolformsdelar med olika typer av utbildning som inspektören möter - men även olika typer av grupper såsom elever, lärare, elevhälsa, skolledning och huvudman. Och just variationen är något som Anneli tycker är det roligaste med jobbet som inspektör.

– En av de roligaste sakerna med jobbet som inspektör är variationen av arbetsuppgifter. Jag besöker både vanliga grund- och gymnasieskolor och skolor som bedriver vuxenutbildning. Det som är fantastiskt med komvux är att den når så många människor och att det för många är en helt ny möjlighet, en annan chans i livet. Självklart måste komvux fungera så att eleverna får den utbildning de har rätt till, säger Anneli.