Trygghet och studiero 2026
Under vårterminen 2026 genomförde Skolinspektionen Skolenkäten för tjugosjätte gången. Liksom tidigare år visar resultaten att de flesta, men inte alla, elever känner sig trygga och att många saknar studiero. Årets resultat pekar dock på en viss förbättring sett ur både elevers och lärares perspektiv.
Skolenkäten är Sveriges största skolundersökning och är en del av Skolinspektionens granskning av landets skolor. Resultaten från enkäten bidrar med underlag inför myndighetens granskningar genom att ge en bild av den sociala och pedagogiska miljön i varje skola. Här sammanfattas resultaten övergripande för två av de centrala områden som Skolenkäten täcker – trygghet och studiero.
Årets omgång av Skolenkäten omfattar nära 390 000 svar från elever, lärare och vårdnadshavare i 3 089 skolor. Samtliga Sveriges skolor deltar i undersökningen under en löpande tvåårsperiod – hälften av skolorna deltog i år, den andra hälften deltog 2025.
Ta del av resultatet här: Resultat Skolenkäten 2026
En något högre andel trygga elever
I Skolenkäten uppger de flesta elever att de känner sig trygga i skolan. Men det finns också de som upplever otrygghet, framför allt i årskurs 8, där var sjätte elev (16 procent) svarar att de inte alls eller endast till viss del känner sig trygga.
Känner du dig trygg i skolan?
Svarsfördelning för elever i grundskolans åk 5 och 8 respektive gymnasieskolans år 2.
Jämfört med resultaten från Skolenkäten 2024, då i huvudsak samma skolor ingick i undersökningen, är den upplevda tryggheten bland elever i grundskolan något högre. Andelen som uppger att de känner sig trygga (helt och hållet eller till stor del) har ökat med 4 procentenheter bland elever i årskurs 8 från 78 till 82 procent. Bland elever i årskurs 5 och år 2 har andelen som känner sig trygga ökat med 3 respektive 1 procentenhet och ligger nu på 85 respektive 89 procent.
Hur många av eleverna som svarar att de känner sig trygga varierar mellan skolor. De flesta skolor har ett resultat som ligger nära det genomsnittliga. Men det finns också skolor där cirka hälften av eleverna svarar att de känner sig trygga och skolor där alla eller så gott som alla elever uppger att de känner sig trygga.
De flesta lärare har en positiv bild av elevernas trygghet
Generellt sett har lärarna en positiv bild av elevernas trygghet i skolan. En klar majoritet svarar att de upplever att eleverna helt och hållet eller till stor del känner sig trygga. Men samtidigt är det 12 procent av grundskollärarna och 8 procent av gymnasielärarna som till viss del upplever att eleverna känner sig trygga.
Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare.
Årets resultat för lärare både i grund- och gymnasieskolan är något mer positivt jämfört med resultaten från 2024. Andelen som upplever att eleverna känner sig trygga (helt och hållet eller till stor del) har ökat med 3 procentenheter bland grundskollärare till 87 procent och 2 procentenheter bland gymnasielärare till 91 procent.
Även om det på total nivå råder samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattning av tryggheten på skolan, kan svaren skilja sig på en och samma skola. Det finns skolor där eleverna är klart mer positiva än lärarna och skolor där förhållandet är det motsatta.
Man bör emellertid vara medveten om att frågornas formuleringar innebär att eleverna svarar utifrån sin egen situation, medan lärarnas svar utgår från en helhetsbedömning av tryggheten på skolan. Detta kan bidra till att elevers och lärares resultat inte alltid överensstämmer, något som visar att det är viktigt att rikta Skolenkäten till olika målgrupper för att få en så bred bild som möjligt av förhållanden på skolor.
Många elever saknar studiero även om den blivit bättre
Mer än hälften av grundskoleeleverna uppger att studieron brister – 57 procent av femteklassarna och 55 procent av åttondeklassarna säger att det ibland, sällan eller aldrig är lugn och ro på lektionerna. Det innebär att 41 procent i årskurs 5 och 44 procent i årskurs 8 upplever att det ofta eller alltid råder arbetsro. (I frågan till elever om studiero används det mer välbekanta begreppet arbetsro).
I gymnasieskolan upplevs studieron vara bättre – nära sex av tio elever (59%) uppger att det ofta eller alltid är arbetsro på lektionerna.
Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?
Svarsfördelning för elever i grundskolans åk 5 och 8 respektive gymnasieskolans år 2.
Jämfört med Skolenkäten 2024 visar årets resultat en förbättring i den upplevda studieron. Framför allt märks utvecklingen i årskurs 5, där andelen elever som uppger att det ofta eller alltid är studiero har ökat med 5 procentenheter, från 37 till 41 procent. Även i årskurs 8 och år 2 syns en svag positiv trend, med ökningar på 3 respektive 1 procentenhet.
Precis som för trygghet finns det en variation mellan skolor avseende hur eleverna bedömer sin arbetsro. Det finns skolor där ingen elev svarar att det är arbetsro, samtidigt som det finns skolor där en klar majoritet av eleverna tycker sig ha studiero.
Elever och lärare ger olika bilder av studiero
Lärarna har en mer positiv bild av studieron än eleverna, särskilt när det gäller de egna lektionerna. En stor majoritet av lärarna – drygt åtta av tio (84%) i grundskolan och nästan nio av tio (87%) i gymnasieskolan – uppger att det alltid eller ofta råder studiero på deras lektioner. Nästan inga lärare svarar att studiero aldrig förekommer.
Hur ofta upplever du att det är studiero på dina lektioner?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare.
Skillnaderna mellan hur elever och lärare uppfattar arbetsro och studiero kan förklaras av att deras svar bygger på olika perspektiv. Lärare gör en helhetsbedömning av studieron utifrån sina egna lektioner, medan eleverna utgår från hur de upplever studieron under alla lektioner de deltar i.
Jämfört med 2024 är det två procentenheter fler grundskollärare som uppger att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner (från 82 till 84%), medan resultatet för gymnasielärarna i stort sett är oförändrat.
Lektionstid går åt för att upprätthålla ordningen
Även om de flesta lärare uppger att de aldrig eller sällan behöver lägga en stor del av lektionstiden på att upprätthålla ordningen, beskriver en betydande andel en annan verklighet. Detta gäller särskilt i grundskolan, där 13 procent säger att en stor del av lektionstiden alltid eller ofta går åt till ordningsarbete, och ytterligare 33 procent uppger att det händer ibland.
Hur ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare.
Skolenkäten har under flera år visat att allt fler lärare svarar att en stor del av lektionstiden går till att upprätthålla ordningen, men den utvecklingen tycks nu ha planat ut. Jämfört med 2024 är andelen lärare som uppger att de alltid eller ofta behöver ägna en stor del av lektionstiden i stort sett oförändrad.
I vilken omfattning lärare får ägna tid för att upprätthålla ordningen varierar mellan skolor. Det finns skolor där ingen lärare svarar att de ofta eller alltid får ägna en stor del av lektionstiden för att upprätthålla ordningen samtidigt som det finns skolor där mer än hälften av lärarna uppger detta.
Resultat från vårdnadshavare
Resultat från vårdnadshavare redovisas inte i denna sammanställning om trygghet och studiero. Den låga svarsfrekvensen gör det osäkert i vilken utsträckning deras svar speglar samtliga vårdnadshavares uppfattning om skolan. På skolnivå är resultaten ändå ett viktigt underlag i inspektionsarbetet, eftersom de kan ge tidiga signaler om möjliga missförhållanden.