Till huvudinnehåll
Granskningsrapport
Publicerad 16 december 2020
Diarienummer 2020:4850

Utbildning under coronapandemin i gymnasieskolan

Den distansundervisning som gymnasieskolan fått anpassa sig till under coronapandemin har varit utmanande för både skolorna och eleverna. I denna rapport belyser vi både de områden som skolan bedömer som särskilt utmanande i hanteringen av pandemin och de arbetssätt som fungerat särskilt väl, men också hur eleverna själva upplever situationen genom att lyfta fram deras perspektiv.

Under den tidiga hösten 2020 har Skolinspektionen genomfört en granskning som baseras på intervjuer med rektorer och ett urval av elever på 225 gymnasieskolor. Rektorerna och eleverna har i granskningen fått göra egna bedömningar av hur arbetet gått och vilka utmaningar som de upplever kvarstår framöver. Elevernas röster har varit särskilt värdefulla för att få en bättre bild av vilka svårigheter de upplever och vilket stöd de behöver.

Granskningen genomfördes inte som en ordinarie inspektion av Skolinspektionen utan tog formen av en lärande och framåtsyftande granskning. Granskningen skedde strax före den nu ökade smittspridningen i Sverige av covid-19, och rapporten speglar alltså det läge som rådde i början av hösten.

Detta har vi granskat

I granskningen genomfördes video- eller telefonintervjuer med 225 rektorer och cirka 900 elever under vecka 35–42 hösten 2020. I huvudsak är det elever från elevrådet som representerat skolans elever i intervjun.

Under intervjuerna fick rektorerna och eleverna berätta om skolans arbete utifrån tre områden:

  • Hur gick vårens distansundervisning och hur är planen under hösten för att ta igen eventuellt kunskapstapp och missade moment?
  • Hur arbetar skolan för att ge stöd till elever som påverkats negativt i sin kunskapsutveckling eller mående av distansundervisningen?
  • Hur arbetar skolan för att undvika smittspridning och hur är beredskapen för en ny skolstängning med anledning av pandemin?

De granskade gymnasieskolorna valdes ut i syfte att fånga en variation av skolenheter i landet. I urvalet ingår därför gymnasieskolor som har en variation när det gäller programkombinationer, skolenheter och huvudmannatyp. Förutom att sammanställa granskningens resultat i denna rapport och alla skolor fått en skriftlig återkoppling med eventuella rekommendationer för att höja kvalitén i utbildningen utifrån de granskande områdena.

Sammanfattande resultat

De iakttagelser Skolinspektionen har gjort bekräftar i stort den bild vi har från tidigare granskningar av gymnasieskolans utmaningar med anledning av pandemin. Resultaten ger samtidigt en fördjupad bild av utmaningarna, inte bara vid distansundervisning, utan också när det gäller att kompensera och stötta upp när eleverna kan få sin undervisning i skolan.

Granskningen visar att det växer fram alltfler lösningar kring hur undervisningen kan fungera på distans och kring hur stöd till elever kan fungera. Rektorer och elever ger flera exempel på detta i rapporten.

Förutom att fortsatt arbeta aktivt och individanpassat för att följa upp och stödja elevernas kunskapsutveckling och mående, ser Skolinspektionen exempelvis att det i många skolor finns ett behov av att involvera eleverna mer – både vad gäller att fånga upp deras upplevelser och synpunkter och att hålla dem informerade. Flertalet rektorer anser exempelvis att de har en beredskap för en situation med ökad distansundervisning och att de har planer för hur elever ska ta igen moment som tidigare har ställts in. Detta är positiva resultat och visar på många skolors kapacitet att hantera de svåra utmaningar som pandemin medför.

I korthet:

Den övergripande bilden är att eleverna upplevde det som en lättnad att i början av hösten få återvända till undervisning i skolan.

  • I tidigare granskningar har vi sett att distansundervisning kan leda till minskad motivation. Dessa resultat förstärks i denna rapport. Eleverna uttrycker att känslan av ensamhet och minskad motivation växer ju längre distansundervisningen varar. I den här granskningen påtalar eleverna dessutom att distansundervisning har en negativ inverkan också på själva lärandet, som hämmas av att eleverna inte kan samarbeta och diskutera med andra elever på det sätt de vanligen gör i klassrummet.
  • I de tidigare rapporterna beskrevs att visa elevgrupper är särskilt sårbara vid distansundervisning. I denna granskning ser vi att det på skolorna görs stora ansträngningar för att stödja dessa elevgrupper när undervisningen är tillbaka på skolan. Precis som i tidigare granskningar beskriver rektorerna att skolorna gör stora ansträngningar på många olika sätt för att stödja elever som har svårigheter i skolarbetet. Genom våra intervjuer med eleverna framkommer dock att eleverna inte alltid känner till det som skolorna gör.
  • Trots de utmaningar vi tidigare sett under vårterminen har APL i stor utsträckning kunnat genomföras på de skolor som ingått i den här granskningen. Den fortsatta smittspridningen innebär dock fortsatta och nya stora utmaningar som skolorna behöver arbeta vidare med.
  • Det finns skolor där rektorer och elever samstämmigt uppger att alla delar av utbildningen kunde genomföras under våren. De flesta skolor har dock behövt planera för att ge eleverna möjlighet att under höstterminen ta igen sådant som sköts upp under våren. Typiskt sett är det praktiska inslag i olika kurser som behövt skjutas upp. En särskild utmaning som ses i många yrkeskurser. 
  • Eleverna har i denna granskning berättat att bristande lärarstöd och sämre kommunikation med lärarna under distansundervisningen har påverkat lärandet, även i teoretiska ämnen. Svårigheterna har varit särskilt påtagliga i svenska som andraspråk för nyanlända elever, men många elever upplever också att undervisningen i ämnen som matematik och fysik har fungerat sämre. Detta är resultat som överensstämmer med det som tidigare granskningar har visat, men nu bekräftar intervjuer med elever denna bild.
  • Både elever och rektorer ger uttryck för att skolorna har vidtagit många kreativa åtgärder för att minska smittspridning och att informationen till eleverna om hur de ska agera för att bidra till minskad smittspridning är god. Det finns flera exempel på skolor där trängsel i skolan varit ett viktigt skäl till att delar av undervisningen sker på distans under början av höstterminen.
  • Återkommande i de tidigare genomförda granskningarna, så även i denna, ser vi att möjligheten att följa undervisningen på distans vid milda symtom i många skolor lyfts fram som ett viktigt verktyg för att förhindra smittspridning. Fortfarande ser vi också att inställningen och utförandet skiljer sig kraftigt mellan olika skolor. I vissa skolor beskriver rektor detta som något som kan ordnas utan större insatser, medan rektorer i andra skolor lyfter fram att det innebär mycket merarbete för lärarna och därför bör undvikas. Det innebär att i vissa skolor kan elever med milda symtom följa undervisningen, medan elever i andra skolor får frånvaro och missar undervisning – alternativt är mindre benägna att stanna hemma.
  • Utifrån erfarenheterna från vårens distansundervisning ger de flesta rektorer uttryck för att de har en planering och beredskap för hur de ska kunna upprätthålla kvaliteten i utbildningen om ett nytt eller utökat behov av distansundervisning uppstår. En större oro finns i skolor som har mer att ta igen från våren eller som har fler elever som är särskilt sårbara vid distansundervisning – här nämns framförallt elever på introduktionsprogrammen. Skolinspektionen har tidigare påtalat oron för sårbara elevgrupper, vilket hörsammades i Folkhälsomyndighetens nya rekommendation om distansundervisning där undantag görs för elever på introduktionsprogrammen och elever som på andra sätt är sårbara vid distansundervisning.
Senast uppdaterad: 16 december 2020