Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Rapporten sammanfattar granskningen av svenskundervisningen för invandrare, lyfter fram exempel på hur sfi kan individanpassas och bedrivas med hög kvalitet och ger förslag på områden där utbildningen kan förbättras.

Språket är en central del för en persons möjlighet till inflytande och delaktighet i det samhälle hen lever i. Sverige är ett land med relativt stor invandring. Svenskundervisning för invandrare (sfi) beskrivs som viktig för utrikesföddas integration och etablering på arbetsmarknaden i den politiska och allmänna debatten.

Sfi ska ge den studerande grundläggande kunskaper i svenska och grundläggande läs- och skrivfärdigheter för den som saknar det. Kommunen är huvudman och kan erbjuda sfi genom egen verksamhet eller extern anordnare.

1965 startade den första officiella utbildningen i sfi. Under åren har sfi återkommande kritiserats för att deltagarnas individuella förutsättningar och mål inte har varit utgångspunkten i utbildningens utformning och innehåll. Utredningar och forskning har föreslagit att studerandes erfarenheter och resurser i högre utsträckning ska tillvaratas. Skolinspektionen valde därför att under 2009 och 2010 granska om sfi bedrivs utifrån deltagarnas förutsättningar, intressen och mål.

Sfi bedrivs under särskilda förutsättningar; deltagare skrivs in och slutar kontinuerligt under året, de avslutar kurser och påbörjar nya olika snabbt. Vissa kombinerar sfi med praktik, arbete och annan utbildning. Deltagare med flyktingbakgrund påbörjar ofta sfi kort efter ankomsten till Sverige; de kommer från krigsdrabbade områden och en del har psykiska och/eller fysiska funktionshinder. Majoriteten sfi-deltagare är i barnafödande ålder vilket innebär att många har eller får ansvar för små barn under studierna och gör avbrott på grund av graviditet, föräldraledighet och vård av barn.

Centrala frågor:

  • Anpassar kommun och anordnare utbildningen utifrån en kartläggning av den studerandes erfarenheter, behov och mål?
  • Ges studerande möjligheter att påverka utformningen av utbildningen?
  • Följer anordnare och huvudmän upp sfi?

Om granskningens genomförande

Den här granskningen av sfi gjordes i 25 kommuner. Sammantaget har drygt 370 intervjuer med studerande genomförts och ett stort antal intervjuer med lärare, politiker, tjänstemän, verksamhetsansvariga, rektorer och representanter för samverkande parter som arbetsförmedling och socialtjänst/integrationsenheter. Dokument från kommuner och anordnare har samlats in och analyserats.

Granskningens resultat

Skolinspektionens granskning ger exempel på väl fungerande verksamheter men också på områden som behöver stärkas för att höja utbildningens kvalitet. Resultatet visar att individuell kartläggning och studieplanering behöver utgöra bättre grund för utbildningens utformning. Behov av särskilt stöd, inklusive stöd på modersmålet, behöver ingå i kartläggning och studieplanering. Sfi individualiseras på olika sätt i undervisningen och genom bransch- och yrkesinriktningar. Individualiseringen behöver dock utvecklas ytterligare.

Individanpassning förutsätter möjligheter för studerande att påverka. Möjligheter till inflytande är beroende av tillgängligheten till information som kan ges till exempel genom studie- och yrkesvägledning, samtal via tolk och skriftlig information på olika språk. Möjligheten för deltagare inom sfi att påverka behöver stärkas.

Genomförandet av en individuellt anpassad sfi-utbildning förutsätter en väl fungerande samverkan mellan olika aktörer. Samverkan mellan sfi, andra kommunala instanser och arbetsförmedling behöver därför stärkas. Många kommuner brister i att utvärdera, analysera och utveckla sfi, särskilt utifrån om och hur verksamheten anpassas efter individuella förutsättningar och mål. Uppföljningsarbetet behöver därför stärkas.

Sammanfattningsvis behöver de granskade kommunerna förbättra sfi inom följande områden:

  • Individuell kartläggning och studieplanering behöver påverka utbildningens utformning i större omfattning.
  • Undervisningen behöver i större utsträckning utgå från individens erfarenheter, intressen och mål.
  • Möjligheten för deltagarna att påverka utbildningens utformning behöver stärkas.
  • Uppföljnings- och utvecklingsarbetet behöver stärkas och inbegripa individualisering och studerandes möjligheter att påverka.
  • Samverkan mellan sfi, andra kommunala instanser och Arbetsförmedlingen behöver stärkas.


plant

Barn och elever med utländsk bakgrund, Nyanlända

Detaljer om publikation

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

2010-05-26

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

2010:7

2009:1809

Utbildning i svenska för invandrare

-