Förskolans kvalitet och måluppfyllelse

Skolinspektionen fick 2015 ett treårigt uppdrag att särskilt granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Detta är slutrapporten till regeringen. Rapporten tar upp brister i kvaliteten som uppmärksammats, men ger även goda exempel och identifierar framgångsfaktorer.

Skolinspektionens övergripande slutsats är att förskolan har flera styrkor men även många utmaningar och att kvaliteten varierar alltför mycket. Därmed är förskolan i Sverige inte likvärdig för alla barn. Förskolan har ett antal viktiga områden att förbättra och utveckla för att leva upp till de nationella målens innehåll och intentioner och kunna driva förskola med hög kvalitet. Brist på kvalitet och likvärdighet är inte minst allvarligt eftersom förskolans kompensatoriska uppdrag blir påtagligt viktigt i ett alltmer segregerat samhälle. Alla barn har rätt till en förskola av hög kvalitet.

Totalt har 455 förskolor ingått. Skolinspektionen har också träffat företrädare för 136 huvudmän, både kommunala och enskilda. Därutöver har vi träffat företrädare för 110 kommuner i deras egenskap av ansvariga för resursfördelning, tillsyn av fristående förskolor och omsorg på obekväm tid. Mer än 2 500 personer har intervjuats och sammanlagt 2700 observationstimmar har genomförts.

Några centrala slutsatser:

  • Förskolan har flera styrkor som ger goda grundförutsättningar för barnen
  • Förskolan i Sverige har stora kvalitetsvariationer och brister i likvärdighet
  • Det pedagogiska arbetet är inte tillräckligt målstyrt och undervisningen blir därmed otydlig
  • Kompetens och kunskap hos förskolepersonal är inte alltid tillräcklig för att klara uppdraget
  • Ansvar och roller är fortfarande oklara och odefinierade i många förskolor och i hela styrkedjan
  • Ledning och styrning kräver uppdragskunskap, strukturella förutsättningar och kommunikation

De kvalitetsbrister vi har sett tyder på att:

  • Systematisk och kontinuerligt återkommande implementering av nuvarande och kommande läroplansuppdrag behövs på alla nivåer i styrkedjan. Detta i syfte att läroplanen ska vara ett levande dokument vars innehåll och intentioner kan omfatta alla som arbetar i och för förskolan. Här är det viktigt att det finns en långsiktighet och uthållighet i arbetet.
  • Inom flera granskade läroplansområden behövs ytterligare insatser såväl för att stödja kompetensutveckling, som att stödmaterial utarbetas, för att förskolepersonalen ska kunna utföra uppdraget professionellt. Det gäller särskilt inom svagt utvecklade områden som teknik, att kunna stödja språk hos barn med andra modersmål, samt arbetet med jämställdhet och med barn i behov av särskilt stöd.
  • Undervisning som begrepp, form och innehåll är ännu inte självklart i förskolan. Förskollärare ser sig sällan som undervisande lärare. Det innebär i sig att insatser behövs för att befästa att undervisning som målstyrd process är en del av det pedagogiska arbetet med barn i förskolan.
  • Alla förskolechefer behöver få tillgång till en bred ledarskapsutbildning som ger dem möjlighet att skaffa sig verktyg att kunna fungera som aktiva och engagerade pedagogiska ledare för sin personal i förskolan, i syfte att nå en framgångsrik utveckling av förskolans kvalitet.
  • Kommuner behöver stärka sin tillsyn av fristående förskolor så att de kan fatta tydliga och rättssäkra beslut om åtgärder för fristående förskolor. När rutiner och strategier för tillsynen saknas, kvalitetsaspekter inte granskas och uppföljning av påtalade brister inte genomförs, så kan likvärdigheten i de fristående förskolorna påverkas i negativ riktning.
  • Dialog och kommunikation mellan nivåerna i den lokala styrkedjan behöver förbättras i syfte att höja kvaliteten på det pedagogiska arbetet och öka tilliten till och kunskapen om allas respektive ansvar och även om den nationella styrkedjans funktion.
  • Ett förbättrat systematiskt kvalitetsarbete som styrs utifrån läroplansuppdraget och barnens bästa behövs, både på förskolenivå och på huvudmannanivå, i syfte att kunna bidra till kvalitetsutvecklingen och måluppfyllelsen i förskolan.
  • Huvudmän för förskolan behöver säkerställa och stödja att arbetet i förskolan bedrivs på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet i syfte att höja den pedagogiska kvaliteten och även ge goda förutsättningar för ledarskapet i förskolan.
  • Fortbildningsinsatser/kompetensutveckling på lokal nivå behöver i högre grad skräddarsys utifrån läroplansuppdraget – och för olika yrkesgrupper – med hänsyn till varje förskolas behov av kvalitetsutveckling, så att förskolepersonalen får möjlighet att professionellt utföra sitt uppdrag.


plant

Kvalitetsarbete

Detaljer om publikation

Förskolans kvalitet och måluppfyllelse

2018-02-16

Rapport till regeringen:

Redovisning av regeringsuppdrag

Rapport till regeringen:
Redovisning av regeringsuppdrag

Svenska

-

2016:11445

-

-