Hem- och konsumentkunskaps-undervisningen behöver utvecklas

Tonvikten på undervisningen i de granskade skolorna ligger på området ”mat, måltider och hälsa”, med matlagning som dominerande inslag. Det innebär att frågor som rör exempelvis privatekonomi, att förstå risker med att låna pengar och att handla på kredit eller avbetalning får mindre utrymme. Andra exempel på innehåll som inte ges tillräckligt utrymme är hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa samt reklamens påverkan på våra konsumtionsvanor.

– Om de grundläggande kunskaperna i privatekonomi är bristfälliga kan det få konsekvenser senare i livet vid till exempel köp av bostad eller när det gäller lån och sparande. Det kan påverka en individs ekonomiska situation, säger Maria Sundkvist, avdelningschef på Skolinspektionen.

I granskningen har vi också sett att frågor gällande arbetsfördelningen i hemmet ofta saknas i undervisningen. Vi har särskilt undersökt kursplanens ”arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv”. Denna del saknas helt på flera av de granskade skolorna. Det innebär att undervisningen inte lyfter viktiga jämställdhetsaspekter i hemmet och samhället.

Ämnet hem- och konsumentkunskap har förändrats mycket över tid och fått ett mer omfattande och komplext innehåll. Men den minsta garanterade undervisningstiden har inte utökats i samma takt. Undervisningstiden varierar även stort mellan olika skolor.

– Vi har sett att den planerade undervisningstiden i de granskade skolorna varierar mycket. Det betyder att en lärare kan ha dubbelt så mycket tid att bedriva undervisning, jämfört med en kollega på en annan skola. Detta ger troligtvis effekter för lärares möjligheter att genomföra undervisning på ett kvalitativt sätt och på elevers möjligheter att tillägna sig de kunskaper som avses i kursplanen, menar Maria Sundkvist.

Granskningen visar även att rektorerna inte skaffar sig insyn i hur undervisningen i ämnet planeras och genomförs och att flertalet av rektorerna inte följer upp undervisningen. På mer än hälften av de granskade skolorna saknar dessutom läraren en ämneskollega. Och det är ovanligt att lärarna får samverka med andra lärare på andra skolor. Både rektorer och skolhuvudmännen behöver ta ett större ansvar för att öka likvärdigheten i undervisningen i ämnet, både lokalt och nationellt.

De skolor vi granskat har för det mesta en lärmiljö som är trygg och stödjande. Undervisningen är varierad och innehåller både praktiska och teoretiska moment. Dock saknar hälften av de observerade lektionerna tillräcklig struktur, vilket påverkar undervisningen negativt.

Här kan du läsa rapporten (länk)

För mer information
Maria Sundkvist, avdelningschef Skolinspektionen 08-586 080 02
Presstjänsten: 08-586 080 60