Snäva bedömningar av elevers prestationer ger risk för olikvärdig betygssättning

Ett urvalskriterium för granskningen är att det funnits betydande avvikelser mellan elevernas betyg på det nationella provet och kursbetygen. På dessa skolor kan vi tydligt se att betygssättningen behöver utvecklas. Lärarna behöver i större utsträckning samla in ett tillräckligt brett och varierat underlag under hela kursen i förhållande till ämnesplanen.

– Lärarna på de granskade skolorna har sällan en samsyn kring vad det betyder att ett underlag ska vara brett och varierat, eller hur de ska se till att det sker en allsidig utvärdering vid betygsättning. Det kan innebära att lärarna kommer fram till olika slutsatser. Framgångsfaktorerna vi sett är att lärarna samverkar med varandra och det saknas på många av skolorna, menar Karin Lindqvist utredare på Skolinspektionen.

På nästan hälften av skolorna utgår lärarna inte från ämnets syfte och övergripande mål när de utformar bedömningsuppgifter. Snarare fokuseras det på detaljer i kunskapskraven, vilket kan göra att bedömningsunderlaget blir för snävt. Flera av lärarna ger dessutom de nationella proven lägre värde än andra bedömningsuppgifter vid betygsättningen. Skolorna behöver därmed försäkra sig om att det görs en tillräcklig och allsidig utvärdering samt se till att betygen inte baseras enbart på elevernas bästa prestationer utan på en stabil kunskapsprestation.

På de skolor vi granskar är även frånvaron omfattande vid de nationella proven. Det beror på att eleverna inte vill riskera att prestera lägre på provet och därmed få sämre betyg. Lärarna får i och med det mindre bredd och variation i sina underlag vid betygsättningen och det kan i förlängningen innebära att eleverna får felaktiga betyg. 

Granskningen visar också att många skolor utformar bedömningsuppgifter som till stora delar efterliknar det nationella provet. Det innebär att bedömningsuppgifterna inte varieras utan att uppgifterna istället liknar varandra allt för mycket.

– Elever ska få betyg som bygger på en allsidig bedömning av deras kunskaper. Felaktiga betyg, för höga eller för låga som inte avspeglar elevens faktiska kunskaper kan få en rad genomgripande konsekvenser för elevens framtid, säger Karin Lindqvist utredare på Skolinspektionen.

Skolhuvudmännen och rektorerna på de granskade skolorna behöver nu ta ett större ansvar för att lärarna får förutsättningar att allsidigt utvärdera elevernas kunskaper. Annars riskerar vi att betygsättningen inte blir likvärdig och det gynnar inte någon. Den kan även bli felaktig.

Granskningen har gjorts i 28 gymnasieskolor, varav 14 skolor med kommunal huvudman och 14 skolor med enskild huvudman.

Här kan du läsa rapporten (länk)

För mer information
Karin Lindqvist, utredare och projektledare för rapporten 08- 586 081 02
Presstjänsten 08- 586 080 60