Till huvudinnehåll
En skola ovanifrån

Skolors arbete med lärande för hållbar utveckling

Skolinspektionen granskar om skolor arbetar med lärande för hållbar utveckling på ett sätt som präglar utbildningen i sin helhet. Granskningen omfattar 30 grundskolor runt om i landet.

Sverige har genom Agenda 2030 förbundit sig att senast 2030 säkerställa att ”alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling. En hållbar utveckling innebär en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det berör såväl ekonomiska och sociala/kulturella som ekologiska/miljömässiga dimensioner. Utbildningen ska inte stanna vid att ge kunskaper om tillstånden i världen, utan också främja vilja och förmåga att påverka utvecklingen i en hållbar riktning. Lärande för hållbar utveckling definieras därför inte enbart genom sitt innehåll, utan i hög grad också av formerna för utbildningen. Lärande för hållbar utveckling kopplar an till flera delar av läroplanerna, både vad gäller övergripande perspektiv och riktlinjer och innehåll i olika ämnen.

Saknas en samlad bild av hur utbildningen bedrivs

Det saknas en samlad bild av hur utbildningen avseende lärande för hållbar utveckling bedrivs, men det finns indikationer på bristande styrning och stöd i det didaktiska och ämnesövergripande arbetet. Det finns också indikationer, inte minst från Skolinspektionens egna granskningar och Skolenkäten, på att elevernas intressen och engagemang inte alltid möts och stimuleras i tillräcklig utsträckning i undervisningen, vilket riskerar att motverka utvecklingen av elevernas demokratiska handlingskompetens. Handlingskompetens anses centralt för att främja utvecklingen i en hållbar riktning. Sammantaget innebär det en risk för att utbildningen inte lever upp till intentionerna med lärande för hållbar utveckling.

Eftersom lärande för hållbar utveckling till stor del handlar om att låta olika perspektiv mötas och att stärka allas förmåga och vilja att delta i ett förändringsarbete, krävs en styrning och organisation som ger goda förutsättningar för samarbete, diskussion och ger möjlighet för såväl elever som lärare att vara delaktiga och påverka arbetet. Det krävs också samsyn kring hur arbetet ska bedrivas, och att lärare har den kompetens som behövs. Rektor har givetvis en viktig roll som ytterst ansvarig för att leda lärande för hållbar utveckling i den här riktningen.

Stärka elevernas demokratiska handlingskompetens

Lärande för hållbar utveckling ska stärka elevernas demokratiska handlingskompetens. Elevernas delaktighet och inflytande är därför centralt i lärande för hållbar utveckling. Att lärandet upplevs som relevant och meningsfullt för eleverna, att undervisningen präglas av ett kritiskt och pluralistiskt förhållningssätt samt att eleverna ges möjlighet till aktiv delaktighet i genomförandet av utbildningen ses här som viktiga aspekter.

Det här granskar vi

Syftet är att granska med vilken kvalitet skolorna arbetar för att lärande för hållbar utveckling ska prägla utbildningen i sin helhet. Med ”präglar utbildningen i sin helhet” avses att arbetet hålls samman mellan olika ämnen, men också att lärande för hållbar utveckling kommer till uttryck även i de delar av skolans verksamhet som inte räknas som undervisning.

I granskningen fokuserar vi på ett antal aspekter av styrning och organisation som ses som nödvändiga förutsättningar för att lärande för hållbar utveckling ska kunna prägla utbildningen i sin helhet. Vi fokuserar också elevernas möjlighet till delaktighet i lärandet, främst utifrån elevernas upplevelser av delaktighet och inflytande.

För att uppfylla granskningens syfte ska följande frågor besvaras:

  1. I vilken utsträckning styr och organiserar rektor så att ett lärande för hållbar utveckling präglar utbildningen i sin helhet?
  2. I vilken utsträckning hanteras frågor som berör hållbar utveckling på ett sätt som ger eleverna, i årskurs 7-9, möjlighet till delaktighet och inflytande?

Så här görs granskningen

Granskningen omfattar 30 grundskoleenheter, årskurs 7-9hos både kommunala och enskilda huvudmän. Underlag för granskningen kommer i huvudsak samlas in med hjälp av digitala intervjuer med rektor, lärare och elever.

Senast uppdaterad: 25 augusti 2020