Till huvudinnehåll
Granskningsrapport
Publicerad 6 september 2021
Diarienummer 40- 2020:2189

Skolor med långvarigt låga kunskapsresultat

Skolinspektionen har granskat 28 utvalda grundskolor som under tio år haft en hög andel elever som inte nått godkända betyg i alla ämnen.

Alla elever ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt, med en strävan att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Studier visar dock att resultatskillnaderna mellan skolor de senaste åren har ökat. Utöver stora skillnader i kunskapsresultat mellan skolor finns även en grupp skolor som haft mycket låga kunskapsresultat under lång tid. För eleverna på dessa skolor innebär de låga resultaten inte bara att de inte ges möjligheter att lyckas i grundskolan, utan även en ökad risk för deras framtida möjligheter vad gäller studier, arbete och hälsa. Att inte ha betyg i alla ämnen ger också elever en sämre beredskap för att i framtiden vara aktivt verksamma i ett demokratiskt samhälle. Med den här kvalitetsgranskningen avser vi att bidra med ytterligare kunskap inom området.

Granskningens viktigaste iakttagelser

Granskningen visar att det är ovanligt att huvudmännen genomför kraftfulla insatser baserade på en tydlig problembild för att vända långvarigt låga resultat.

  • En majoritet av granskade huvudmän ger inte ett stöd till rektorer som är utformat efter de behov som finns vid skolan.
  • Få huvudmän har genomfört en bredd av insatser till skolorna för att komma tillrätta med orsakerna till långvarigt låga kunskapsresultat.
  • En majoritet av granskade huvudmän och skolor ser att det finns förklaringar till de långvarigt låga kunskapsresultaten i skolornas inre arbete. Däremot hämtas sällan förklaringarna i en orsaksanalys och ingår inte i huvudmannens plan för skolornas utvecklingsarbete.
  • Endast ett fåtal av de granskade huvudmännen genomfört riktade utvecklingsinsatser för att stärka rektorns arbete med att utveckla undervisningen.
  • I rektorernas ledning av den pedagogiska verksamheten prioriteras måttet gymnasiebehörighet hos flera granskade skolor, godkända betyg i alla ämnen framstår som ett mer sekundärt mål.
  • En övervägande majoritet av huvudmännen har inte utvärderat vilken betydelse genomförda insatser har haft för elevernas kunskapsutveckling.

Detta har vi granskat

I granskningen har 28 grundskolor hos 18 huvudmän ingått. Skolorna har valts ut på grund av att de har en andel elever med godkända betyg (uppnår A–E i alla ämnen i årskurs 9) som ligger under den lägsta kvartilen i jämförelse med andra skolor varje år under perioden 2010–2019 . I urvalet har 26 skolor kommunal huvudman och 2 har enskild huvudman.

Granskningens frågeställningar:

  1. I vilken utsträckning har huvudmannen under perioden haft ett långsiktigt och pågående arbete för att skapa kontinuitet och stabilitet i skolans ledning i syfte att bryta de långvarigt låga kunskapsresultaten?
  2. I vilken utsträckning har huvudmannen och rektorn en samsyn kring vad som förklarar de långvarigt låga kunskapsresultaten och kring insatsers effekter över tid?
  3. I vilken utsträckning har rektorn haft ett långsiktigt och pågående arbete för att det på skolan råder höga förväntningar och ett gemensamt ansvarstagande för elevernas kunskapsutveckling i syfte att bryta de långvarigt låga kunskapsresultaten?

Kontaktuppgifter

Presstjänsten är bemannad vardagar mellan kl 8.30 och 16.30.

Telefon: 08-586 080 60 

E-post: press@skolinspektionen.se

Senast uppdaterad: 3 september 2021