Utbildningen för nyanlända elever 2014

Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Resultaten visar framför allt att eleverna inte möter en undervisning som präglas av stimulans, utmaningar och individanpassning i tillräcklig grad. Detta beror i första hand på att skolorna inte tar ett samlat grepp över de nyanlända elevernas utbildning och att denna istället blir enskilda lärares ansvar.

Den här rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot skolhuvudmäns och skolors insatser för nyanlända elever i grundskolan. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de tio skolhuvudmän och tio skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Vi har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7–9. Vid skolorna som granskades valdes slumpmässigt totalt 35 elever ut. Några av eleverna får huvuddelen av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper, ofta kallade förberedelseklass eller liknande, men de flesta av de 35 eleverna får det mesta av sin undervisning tillsammans med sina ordinarie klasser.

Efter att elever och vårdnadshavare samtyckt observerade inspektörerna den undervisning de fick under tre till fem dagar. Eleverna intervjuades också. Skolinspektionen genomförde även intervjuer med elevernas vårdnadshavare, lärare, rektorer samt med representanter för huvudmännen.

Granskningens två huvudsakliga frågeställningar är:

  • Planeras, genomförs och anpassas undervisningen efter den nyanlända elevens förutsättningar och behov?
  • Arbetar skolan för att ge eleven tillit till den egna förmågan, motivation och inflytande?

Om granskningens resultat

Skolinspektionen ser i denna granskning att utbildningen för nyanlända elever uppvisar stora variationer såväl mellan skolorna som inom skolorna utifrån de två frågeställningarna. Granskningen visar att det är möjligt att ge nyanlända elever en god utbildning. Fundamentet för att lyckas är, efter vad som framträder i granskningen, samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar samt att lärarna har kunskap och kompetens som rör nyanlända elevers lärande. Mindre än en fjärdedel av elever i urvalet går på sådana skolor och får där en undervisning i alla ämnen som är anpassad efter deras förutsättningar och behov och som ger dem tillit till den egna förmågan, motivation och inflytande.

Den sammantagna bilden är dock att de besökta skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter de nyanlända elevernas förutsättningar och behov. Skolorna arbetar också i liten utsträckning för att ge eleverna tillit till sina förmågor genom att till exempel lärarna visar höga förväntningar på deras förmågor och möjligheter till lärande. Samtidigt finns det på de flesta skolor exempel på enskilda lärares ansträngningar för att ge nyanlända elever en undervisning som är väl anpassad efter deras förutsättningar och behov. På de flesta skolor vilar dessa insatser dock på enskilda lärares engagemang och drivkraft. Skolorna saknar generellt strukturer, samverkan och ledning som kan ge stöd för ett gemensamt ansvar för utbildningen av nyanlända elever.

Framträdande resultat i granskningen

De nyanlända förlorar kunskap under den första tiden i skolan

De nyanlända eleverna har mycket skilda erfarenheter av tidigare skolgång. Flertalet har gått i skola. En viktig förutsättning för elevernas fortsatta utveckling och lärande är därför att skolan så snabbt som möjligt tar reda på deras tidigare erfarenheter och kunskaper och anpassar undervisningen efter det. Flera besökta skolor har ansatser till detta, men ingen av skolorna genomför tillräckliga kartläggningar eller använder kartläggningar för att planera, genomföra och anpassa undervisningen efter de nyanlända elevernas skiftande behov.

Ingen samsyn för relevanta strategier i studiehandledning och annat särskilt stöd

Anpassningar och särskilt stöd för de nyanlända eleverna förefaller också, precis som andra delar i de nyanlända elevernas utbildning, leva ett eget liv vid sidan av skolans normala processer. Detta hänger ofta samman med att eleverna inte får de särskilda åtgärder och relevanta anpassningar som de kan behöva i sin språk- och kunskapsutveckling. De nyanlända eleverna bedöms ha ett gemensamt problem: De kan inte det svenska språket tillräckligt bra. Men hur insatserna för elevens språkutveckling ska ske är sällan definierat i gemensamma åtgärder eller i samsyn kring strategier, utan vilar främst på enskilda lärares kunskap och förmåga.

Anpassning av undervisningen – en fråga om förhållningssätt och gemensamt ansvar

Nyanlända elever har olika kunskaper och erfarenheter med sig in i svensk skola. Några är analfabeter, andra har gedigna kunskaper i ett flertal ämnen. Eleverna har således mycket olika förutsättningar och behov när de börjar sin utbildning i Sverige. Många lärare uppger att de saknar kompetens och kunskap för att under- visa nyanlända elever och därmed viktiga förutsättningar för att anpassa undervisningen. Den nyanlända eleven blir varje enskild lärares ”problem”. Lärarna samverkar i liten utsträckning för att undervisningen ska kunna anpassas till gemensamma strategier för elevens lärande.


plant

Modersmål | minoritetsspråk, Nyanlända, Särskilt stöd

Detaljer om publikation

Utbildningen för nyanlända elever 2014

2014-05-20

Granskningsrapport: Kvalitetsgranskning

Annat

2014:3

2012:5760

Grundskolan

-