Elever undervisas i klassrum

Matematik riskerar att vara ett tyst ämne

Vår granskning visar att interaktion förekommer, men att det finns många elever som inte är aktiva i den när den sker i helklass. Granskningen visar att kvaliteten på interaktion behöver förbättras.

På många av skolorna utgår lärarna inte från hela syftet och det centrala innehållet när de planerar undervisningen. Det gör att risken för att eleverna inte får den undervisning de har rätt till ökar.

Viktiga iakttagelser

Eleverna är aktiva i parsamtal

På samtliga granskade skolor är eleverna engagerade i interaktion i par utifrån uppgifter som läraren gett till dem. Ofta har läraren gett instruktion att bägge elever ska kunna presentera vad paret kommit fram till för resten av klassen. Det innebär att eleverna behöver vara överens om lösningen. Eleverna är ofta engagerade i dessa samtal.  Dessa samtal sker dock ofta utan att läraren är delaktig då hen bara kan delta i ett parsamtal i taget.

Eleverna engageras inte i helklassamtal

I en absolut majoritet av de granskade klasserna är få elever engagerade i de samtal som förs i helklass. Lärarna vänder sig till en elev i taget och samtalar med respektive elev utan att övriga elever blir involverade. Elever som inte deltar ägnar sig exempelvis åt sin mobiltelefon eller att prata med klasskamrater om annat. När elever inte deltar i matematiska samtal under lärares ledning finns det risk att de inte får möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera med och om matematik.

Utforskande samtal saknas ofta

Utforskande samtal innebär att eleverna uttrycker och motiverar sina egna idéer. De engagerar sig också i klasskamraternas idéer och försöker på så sätt nå en gemensam förståelse. De deltar därmed  i gemensamma matematiska resonemang.

I 27 av skolorna har Skolinspektionen bedömt att interaktionen behöver utvecklas så att eleverna utifrån förutsättningar och behov får utmaningar i utforskande samtal. Bara vid några enstaka tillfällen reagerar eleverna i de granskade skolorna på varandras svar eller motiverar sina egna svar. Eleverna uttrycker ofta att man inte ska invända mot kamraternas svar ”för de kan känna sig utpekade och dumma då”. Det innebär att på de flesta av skolorna har lärarna inte byggt upp ett klimat som möjliggör utforskande samtal.

Felsvar används sällan för att fördjupa elevers matematiska tänkande

När vi har frågat hur lärarna använder eventuella felsvar säger lärare vid samtliga skolor att elevers felsvar är ett underlag för att utveckla det matematiska tänkandet. Trots det visar granskningen att elevers felsvar sällan används som grund för samtal kring hur eleverna tänkt. Vid klassrumsobservationer händer det bara någon enstaka gång att lärarna använder felsvar på ett sätt som leder till en fördjupning av samtalet. Vanligare är att läraren omedelbart går vidare och låter en annan elev svara på frågan. Många lärare säger till eleverna att felsvar bara är bra eftersom de gör att man kan tänka tillsammans. Trots detta uttrycker elever ofta att de är rädda för att svara fel.

Olika sätt att fråga – viktigt för att utveckla samtalet om matematik

Vilken typ av frågor som lärarna ställer är grundläggande för att utforskande samtal ska bli möjliga. Granskningen visar att det bara är på ett fåtal skolor som lärare samtalar med varandra om vilken typ av frågor de ställer och i vilket syfte.

En del av centralt innehåll och syfte saknas ofta i planeringen

Det framgår också att det ofta saknas delar av syfte och centralt innehåll i planeringen av matematiken för årskurserna 4–6. Det vanligaste är att programmering saknas.

Rapport: Matematikundervisningen  i årskurserna 4-6