Frågor och svar

Svar

Alla barn och elever i samtliga skolformer och fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Det är en övergripande målsättning som ska utmärka utbildningen och som ligger till grund för det som föreskrivs närmare i läroplanerna om undervisningens individualisering.

Här kan du läsa mer om ledning och stimulans:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket

Svar

I all utbildning inom skolväsendet ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Det kallas för det kompensatoriska uppdraget.

Det som avgör om en elev har rätt till extra anpassningar eller särskilt stöd är om det kan befaras att eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.

Det krävs ingen diagnos för att ha rätt till stöd.

Om det kan befaras att en elev inte kommer att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

Här kan du läsa mer om rätten till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket

Svar

Ja. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation som på sikt skulle kunna innebära att eleven inte når målen. Det kan till exempel handla om en elev med en funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter eller upprepad eller långvarig frånvaro.

Här kan du läsa mer om rätten till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket

Svar

Nej. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas, men de kan inte kräva en specifik stödinsats såsom tillgång till resurspersonal eller en elevassistent.

Här kan du läsa mer om rätten till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket

Svar

Rektorn bör sträva efter att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Det är dock rektorn som avgör om en utredning om särskilt stöd ska inledas för en elev, och som även beslutar om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Rektorn bör se till att elev och vårdnadshavare får information om detta.

Här kan du läsa mer om rätten till extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram:
Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket

Svar

Ja. Från det datum som vårdnadshavare och elev fått ta del av ett beslut om åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram, har man möjlighet att överklaga beslutet till ÖKN inom tre veckor. En elev som har fyllt 16 år får själv överklaga beslutet.

Vid prövning av ett överklagande av åtgärdsprogram ska Skolväsendets överklagandenämnd antingen fastställa eller upphäva beslutet om åtgärdsprogram. Om beslutet upphävs ska rektorn pröva ärendet på nytt om det behövs.

Läs mer om ÖKN här: Överklagandenämnden

Svar

Alla elever har rätt till en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet och undervisningen av studiero. Eleverna ska kunna känna sig trygga i all verksamhet som anordnas av huvudmannen, och som vanligtvis äger rum under skoldagen. Det gäller både i den inre och yttre miljön i skolan. Det inkluderar även annan verksamhet än undervisning, som exempelvis skolmåltider och raster.

Undervisningen ska präglas av studiero. Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen.

Här finns svar på frågor om trygghet, studiero och disciplinära åtgärder. Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder - Skolverket

Svar

Disciplinära åtgärder är åtgärder som under vissa förutsättningar får användas om en elev stör ordningen, uppträder olämpligt eller på annat sätt inverkar negativt på tryggheten och studieron.

De disciplinära åtgärderna får inte användas som bestraffning. Syftet är att de ska leda till ett ändrat beteende hos eleven och skapa en bättre skolsituation för såväl eleven själv som för övriga elever och personalen. Alla beslut som rör barn under 18 år ska ha barnets bästa som utgångspunkt.

Du kan läsa mer om vilka disciplinära åtgärder som finns enligt skolllagen här: Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder - Skolverket

Svar

Barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige har skolplikt. Alla barn som omfattas av skolplikten har en grundlagsreglerad rätt till kostnadsfri utbildning. Skolplikt innebär att barn måste gå i skolan och delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen. För att inte behöva gå till skolan ska barnet ha ett giltigt skäl att vara frånvarande, till exempel sjukdom eller beviljad ledighet.

Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då ett barn fyller sex år.

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång får hemkommunen under vissa förutsättningar förelägga elevens vårdnadshavare att se till att eleven kommer till skolan.

Här kan du läsa om reglerna kring skolplikt och rätt till utbildning:
Skolplikt och rätt till utbildning - Skolverket

Svar

Elever som inte vårdas på sjukhus, men som på grund av sjukdom eller liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid, har rätt till särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller elevens vårdnadshavare samtycker.

Här kan du läsa om reglerna för sådan undervisning:
Särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats - Skolverket