Skolor med problematik avseende våldsbejakande extremism m.m.
Skolinspektionen konstaterar, efter tre år med regeringsuppdraget om att motverka antidemokratisk påverkan i skolan, att myndigheten har förstärkt sin riskbedömning och granskning kopplat till området. Denna förstärkning är i flera delar integrerad i myndighetens löpande verksamhet.
Skolinspektionens granskning av skolors arbete med trygghet och värdegrundsfrågor samt prövning av ägare och ledning utgör viktiga delar i arbetet för att motverka uppkomst av, eller grogrund för, antidemokratisk påverkan inom skolväsendet. Skolinspektionen har under åren konstaterat att det funnits skolmiljöer där elever riskerar att påverkas av bakomliggande drivkrafter hos huvudmannen eller av synsätt och värderingar hos personal.
Det har handlat om uppgifter som påvisar att utbildningen på vissa skolor riskerar färgas i en antidemokratisk riktning och därmed riskerar påverka elevers uppfattning. Skolinspektionen har agerat och fortsätter att agera kraftfullt och med myndighetens skarpaste verktyg när dessa företeelser förekommer.
Den förstärkning som förväntas enligt uppdraget har omhändertagits och bestått både av en intern förstärkning – genom utvecklad kompetens och stärkt förmåga att uppmärksamma brister – och av en volymmässig förstärkning, där myndigheten genomfört fler inspektioner inom området.
För att nå framgång i arbetet mot antidemokratisk extremism i skolan är det nödvändigt med samlad kraft kring frågorna. Utredningsarbetet i dessa frågor är ofta komplext, där olika samhällsaktörer bidrar med sin expertis utifrån sina respektive uppdrag. Under åren har viktig myndighetssamverkan förstärkts vilket vi erfar ger goda förutsättningar för fortsatt arbete i dessa frågor. Därtill har en kammarrättsdom bidragit med värdefull vägledning i hur Skolinspektionen kan värdera inkommande uppgifter från Säkerhetspolisen.
Skolinspektionen fortsätter göra löpande analyser och riskbedömningar för att avgöra vilken granskningsform och vilka metoder som bäst bidrar i arbetet med att motverka antidemokratisk påverkan i skolan. Av myndighetens instruktion framgår att granskning ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. Skolinspektionen vill därför framhålla vikten av att myndigheten själv har utrymme att prioritera vilken granskningsform och vilka metoder som är bäst lämpad utifrån behov, ändamålsenlighet och effektivitet.
Regeringsuppdraget
Skolinspektionen ska förstärka sin tillsyn och granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket, samt redovisa erfarenheter och slutsatser från denna tillsyn och granskning. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök. Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet.
Tillägg utifrån regleringsbrev 2025
Skolinspektionen ska förstärka sin granskning över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar och sin ägar- och ledningsprövning över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet.