Kvalitetsbrister i undervisningen för elever med neuropsykiatriska svårigheter
Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar löper större risk för psykisk ohälsa, skolfrånvaro och sämre kunskapsresultat. Trots det visar en ny rapport från Skolinspektionen att en majoritet av de granskade skolorna har kvalitetsbrister i undervisningen för dessa elever.
Skolinspektionens granskning visar att två av tre skolor som ingått i granskningen har kvalitetsbrister. Och i många fall är kvalitetsbristerna dessutom omfattande. Samtidigt har nästan en tredjedel av skolorna som ingår i granskningen hög kvalitet i arbetet. Det visar att ett arbete för tillgängliga lärmiljöer är möjligt.
Skolinspektionen har tidigare granskat stöd till elever under flera år men denna gång har vi gjort en djupare tematisk kvalitetsgranskning om elever med neuropsykiatriska svårigheter. Granskningen bygger på intervjuer och ett betydande antal observationer, sammanlagt har 125 lektioner observerats.
Lärarna identifierar sällan vilka hinder eleverna riskerar att möta i undervisningen. Det kan handla om elever som behöver mer struktur på lektionerna, påminnelser och andra lärverktyg. Därmed arbetar de inte heller för att undanröja hindren. Både den pedagogiska, sociala och den fysiska lärmiljön behöver bli mer tillgänglig för eleverna.
De elever Skolinspektionens intervjuat i granskningen har ofta god kunskap om vad de behöver för att undervisningen ska fungera bättre för dem. Men lärarna känner inte alltid till deras behov.
- Om lärare inte har tillräcklig kunskap om elevernas behov och om neuropsykiatriska svårigheter i stort kan det vara svårare för lärarna att förstå elevens reaktioner. Det kan innebära att eleven inte känner att det finns förståelse och att eleven ensam ses som bärare av problemen, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.
På flera av skolorna framkom dessutom exempel på negativa inställningar gentemot elever med neuropsykiatriska svårigheter både från personal och från elever.
- Att negativa föreställningar uttrycks är problematiskt då elever med neuropsykiatriska svårigheter ofta redan möter fysiska, pedagogiska och sociala hinder i skolan. Att dessutom riskera att möta en negativ attityd kan vara stigmatiserande, i synnerhet om eleven av andra skäl upplever utsatthet, menar Siri Morawski, utredare på Skolinspektionen.
Skolinspektionen har granskat arbetet för tillgängliga lärmiljöer för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Det innefattar både elever med bekräftad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, och elever utan diagnos som kan möta liknande utmaningar i skolmiljön. Granskningen har genomförts på 30 grundskolor med årskurserna 7 till 9. Av de granskade skolorna är 22 kommunala och åtta fristående skolor.
För mer information kontakta
Presstjänsten 08-586 080 60