Många huvudmän brister i arbetet med likvärdig betygssättning
Skolinspektionen har under många år lyft skolors brister med betygsättningen. I en ny sammantagen bedömning påpekar Skolinspektionen att många huvudmän och rektorer fortsatt inte tar sitt ansvar att säkerställa en rättssäker och likvärdig betygssättning.
Utifrån ett regeringsuppdrag har Skolinspektionen lämnat en sammantagen bedömning av vad myndigheten sett gällande skolors arbete med bedömning och betygssättning.
I den sammantagna bedömningen ser myndigheten att det återkommande förekommit brister i de rättsliga grunderna för betyg till exempel att rektor låter olegitimerade lärare sätta betyg ensamma, utan att en legitimerad lärare är involverad. Skolinspektionen har även uppmärksammat att betyg sätts av andra lärare än de som har planerat och genomfört undervisningen.
Det förekommer också brister kring betygskatalogen. Betyg som redan är beslutade och signerade i betygskatalogen har ändrats och strukits över utan motivation om varför.
Skolinspektionen har även identifierat skolor där elever fått betyg utan att de fått utbildning i delar av ämnets eller kursens centrala innehåll. Även brist på lokaler och utrustning har medfört att praktiska moment inte kunnat behandlas inom undervisningen. Detta har medfört att elever inte fått ta del av den undervisning de har rätt till.
- Betyg är en viktig rättshandling för alla elever och för många är betygen avgörande när de ska söka till gymnasieskolan, högskolan eller etablera sig på arbetsmarknaden. Skolinspektionen har ingripit och agerat i de fall vi sett att betygssättningen inte följer lagstiftningen. Att vi över åren ändå sett återkommande brister i den formella hanteringen är bekymmersamt. Kunskaperna om korrekt betygssättning behöver fortsatt stärkas och det är av särskild vikt att skolan har fokus på rutiner vid rektorsbyten och vid hög personalomsättning bland legitimerade lärare, säger Helén Ängmo generaldirektör för Skolinspektionen.
- Det är även en självklar rättighet för elever att få alla ingående delar i en utbildning eller i en kurs. Om eleven inte fått det får vi en missvisande betygssättning. Elever har då ett betyg i handen men inte de kunskaper eller de grunder som gymnasieskolan, högskolan eller arbetslivet kan förvänta sig, menar Helén Ängmo.
Sedan höstterminen 2018 ska resultat på nationella provet särskilt beaktas vid betygssättning. Men flera av myndighetens granskningar visar att det nationella provet inte ges den tyngd som var avsett, varken bland rektorer eller bland lärare. Lärare och rektorer har olika förklaringar till varför det finns avvikelser mellan betyg och nationella prov. Men sammanfattningsvis tycks det ofta handla om att lärare lägger större vikt vid det egna bedömningsunderlaget än vid resultat från det nationella provet.
Skolinspektionens granskningar visar sammanfattningsvis att huvudmän och rektorer fortfarande har svag styrning av likvärdigheten i betygen. Detta försvårar en likvärdig och rättssäker betygssättning. Slutsatserna bör ses mot bakgrund av att flera studier pekar på betygsinflation och risker för orättvisor för elever vid antagning till högskolan.
Här kan du ladda ner regeringsuppdraget ” Likvärdig bedömning och betygssättning”
För mer information kontakta:
Presstjänsten: 08-586 080 60