Inspektionsformer

All skolverksamhet i Sverige inspekteras enligt regelbunden tillsyn. Skolor med högre riskbild inspekteras oftare och inspektionen anpassas efter varje skola. Dessa skolor väljs ut med hjälp av en analys som består av många delar. Läs mer om anledning till inspektion.

Fristående skolor och huvudmän som varit igång omkring ett halvår får en förstagångstillsyn. Syftet med tillsynen är att kontrollera att skolan och huvudmannen arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på. Detta ger även nyetablerad huvudmän möjligheten till att få råd och vägledning tidigt i uppbyggnadsfasen.

Vid rapportering om missförhållanden på en skola kan riktad tillsyn tillämpas. Även skolor som inte inspekterats på länge kan få riktad tillsyn. Huvudmannen ska då skicka in information om de aktuella missförhållandena och eventuellt sker anmälda eller oanmälda skolbesök.

När Skolinspektionen får in en uppgift om missförhållanden kan myndigheten i vissa fall göra en utredning på individnivå. Vårt fokus ligger på den nuvarande skolsituationen och att eleven får sin rätt tillgodosedd. Det innebär att eleven behöver gå kvar i den anmälda skolan för att vi ska starta en utredning. Om det handlar om mobbning eller kränkningar kan vi dock göra en utredning även när man slutat på skolan eller förskolan. Det är skolans arbete som undersöks och det är huvudmannen för skolan som får kritik om vi kommer fram till att det finns en brist.

De ärenden vi utreder hanterar vi opartiskt. Det innebär till exempel att vi inte kan lösa någon tvist mellan elev och skola eller mellan vårdnadshavare och skola. Vi företräder alltså inte den som skickar in en uppgift om missförhållanden.

Lämna uppgifter om missförhållanden

När det finns en riskbild gällande ett specifikt område på flera skolor görs en tematisk tillsyn. Underlaget till riskbilden utgörs av data från tidigare inspektioner, utredningar och forskningsläget. Inspektionen kan resultera i ett beslut för den enskilda skolan samt en övergripande rapport med generella resultat.

Några månader innan en skola eller utbildning är tänkt att starta gör vi en etableringskontroll. Detta görs för att se till att planeringen som huvudmannen presenterat i sin ansökan är genomförbar. Om brister iakttagits under etableringskontrollen får huvudmannen möjlighet att rätta till dem. Med kvarstående brister återkallas tillståndet att driva skola.

Mer om etableringskontrollen här

Skolor kan få regelbunden kvalitetsgranskning om de bedöms ha utvecklingsbehov eller om det var länge sedan skolan inspekterades. Denna inspektion tittar på fyra områden. De är valda enligt beprövad erfarenhet och vad forskning pekat ut som särskilt viktiga för skolutveckling. Områdena är:

• Rektors ledarskap
• Undervisning
• Trygghet och studiero
• Bedömning och betygssättning

För att se till att skolor och rektorer har rätt förutsättningar att ge likvärdig utbildning inspekteras huvudmannen. Likvärdig utbildning ska uppnås genom rätt fördelning av resurser beroende på hur elevernas behov på skolorna ser ut. Även hur huvudmannens styr och stödjer en skolenhet inspekteras. Inspektionen sker alltid i samband med regelbunden kvalitetsgranskning av skola.

Om ett område behöver studeras ingående används tematisk kvalitetsgranskning. Dessa områden är snävare än i andra inspektionsformer – ett exempel är skolors arbete med lärande för hållbar utveckling. Skolor väljs oftast ut slumpvismässigt. Inspektionen resulterar i en rapport för den enskilda skolan och en övergripande rapport med generella resultat. En strävan är att fler rektorer och huvudmän ska kunna dra nytta av de positiva erfarenheterna från inspektionen.

Pågående tematiska kvalitetsgranskningar